Tycho Brahe

Tycho Brahe – Dansk astronom mätte sanningen om universum

Han hade varken näsa eller teleskop. Ändå lyckades Tycho Brahe genomföra astronomiska mätningar som håller än i dag.

Han hade varken näsa eller teleskop. Ändå lyckades Tycho Brahe genomföra astronomiska mätningar som håller än i dag.

Shutterstock

Under 1500-talet försökte forskare förutsäga himlakropparnas rörelser i universum med hjälp av matematiska beräkningar.

Men inte Tycho Brahe. Han valde i stället en annan metod: Han observerade och mätte vad han såg för att förstå hur universum fungerar.

Vem var Tycho Brahe?

Tycho Brahe var en världsberömd dansk astronom och adelsman, som i synnerhet utmärkte sig genom sina mycket precisa astronomiska mätningar.

Han föddes som Tyge Ottesen Brahe den 14 december 1546 i Skåne, som då tillhörde Danmark. Han föddes alltså inte med namnet Tycho, som är en latinisering av hans födelsenamn.

Tycho Brahes far hette Otte Thygesen Brahe och hans mor hette Beate Clausdatter Bille. Han var deras förstfödde son i en fem barn stor syskonskara och hans lillasyster Sophie Brahe kom att dela hans intresse för astronomi.

Tycho Brahe började studera juridik på Köpenhamns universitet vid bara tolv års ålder. AStronomin hade dock fångat hans intresse och när den tidens astronomer lyckades förutsäga en delvis solförmörkelse år 1560 gjorde det ett stort intryck på honom.

Tycho Brahe förlorade sin näsa

När Brahe var bara 20 år gammal förlorade han bokstavligt talat sin näsa i en svärdduell. Hans rival gav honom ett slag som inte bara skar av nästippen, utan träffade så djupt att hela nässkiljeväggen följde med.

Hade han träffats bara några centimeter närmare ansiktet hade slaget varit dödligt.

Näsprotes av metall
© Flickr

Som ung adlig vid denna tid var det kutym att resa på bildningsresor för att studera utomlands.

Därför reste Tycho Brahe till Leipzig i Tyskland för att fortsätta sin utbildning i juridik. Han blev dock alltmer intresserad av astronomi.

Tycho Brahe-porträtt

Tycho Brahe målad av Eduard Ender

© Okänd

Fakta om Tycho Brahe

  • Födelsenamn: Tyge Ottesen Brahe
  • Född: 14 december 1546
  • Död: 24 oktober 1601 (54 år gammal)
  • Hustru: Kirsten Barbara Jørgensdatter
  • Barn: Sidsel Brahe, Caudius Brahe, Elisabeth Brahe, Magdalene Brahe, Tyge Brahe, Jørgen Brahe, Kirstine Brahe och Sophie Brahe
  • Särskilda kännetecken: Förlorade som ung sin näsa i en svärdduell och bar därför en näsprotes av mässing under större delen av sitt liv.
  • Bidrag till vetenskapen: Känd för sina precisa kosmologiska mätningar som han utförde helt utan teleskop.
  • Observatorier: Uranienborg och Stjärneborg
  • Har gett namn åt bland annat: Tycho Brahe Planetarium i Köpenhamn, nedslagskratern Tycho på månen, Tycho Brahe-dagarna, exoplaneten Brahe och Tychos supernova, även kallad SN 1572.

Supernova formade Tycho Brahes liv

Den 11 november 1572, när den då 26-årige Tycho Brahe observerade natthimlen, upptäckte han till sin förvåning vad som såg ut som en ny stjärna i stjärnbilden Cassiopeia

Han började omgående utföra upprepade mätningar och under loppet av en enda natt lyckades han bestrida den dåvarande föreställningen att stjärnhimlen – med undantag av månen – var konstant och att alla förändringar berodde på himlakroppar i atmosfären.

Den nya stjärnan som Tycho Brahe hade sett var i själva verket resterna av en exploderande stjärna – en supernova. Omkring arton månader efter upptäckten försvann den därför från himlen.

Han skrev om stora upptäckten i sin bok De nova stella, som gavs ut 1573.

Tycho Brahes observatorium

Uranienborg på ön Ven

Tycho Brahe och hans släkt var adliga och han fick ön ven i Öresund i gåva av kung Fredrik II av Danmark.

Ven var den perfekta platsen för honom att etablera ett astronomiskt forskningscentrum och år 1576 lät han bygga Uranienborg ¬– ett slott med ett observatorium.

Tycho Brahe drev verksamheten som en chef för ett modernt laboratorium. Är det Uranienborg det refereras till eller något nytt? Han anställde flera assistenter och startade till och med en egen pappersfabrik med tryckpress för att säkerställa att hans alster gavs ut.

Tycho Brahes observatorium, Uraniborg

En målning av Uraniborg på Ven från omkring 1880-talet. Det kombinerade slottet och observatoriet etablerades 1576 av Tycho Brahe. Det finns inte mycket kvar av slottet i dag, sedan det förfallit och därpå rivits.

© Unknown Source

Uranienborg byggs ut med Stjärneborg

Tycho Brahe var en av de sista astronomerna som studerade stjärnhimlen utan teleskop.

Han observerade himlen med blotta ögat och använde instrument som sextanter och kvadranter för att utföra mätningar med största möjliga precision.

Trots det lyckades han uppnå enastående astronomiska framgångar.

Han insåg emellertid snart att hans stora instrument krävde att de monterades i terrängen, eftersom byggnader rör sig i vinden och därmed ger oriktiga resultat.

Antik kvadrant

Kvadranten användes till att mäta himlakropparnas höjd över horisonten.

© Shutterstock

Tycho Brahe hade även planer på att bygga ännu större instrument, men utan tillräcklig stabilitet var det ogenomförbart.

Lösningen på problemet blev att bygga Stjärneborg – ett underjordiskt observatorium – som låg utanför Uranienborgs trädgård. På så sätt kunde Tycho Brahe montera sina stora instrument under jord och fästa dem vid väggar eller golv som vilade direkt på urberget.

Med det problemet ur världen kunde Tycho Brahe nu utföra mätningar med högre precision än någon annan tidigare hade klarat.

Under sin livstid gjorde han både anmärkningsvärt många och exakta mätningar av stjärnor, planeter och andra rymdfenomen.

Tycho Brahes upptäckter och observationer

Uppnår imponerande mätprecision

Tycho Brahes mätningar hade en precision på cirka en bågminut. En bågminut motsvarar 1/60 av en grad.

Det är en mycket snäv vinkel. Om en cirkel delas i 360 grader ska varje grad därefter delas upp i 60 delar för att få fram en bågminut.

För att dela upp en cirkel i bågminuter måste den alltså delas upp 360 gånger för att få bågminuter, vilket blir 21 600 delar.

Det betyder att Brahes mätningar i slutet av 1500-talet närapå var lika exakta som dagens astronomiska mätningar.

Tycho Brahes observatorium, Stärneborg

En gravering av Tycho Brahes stjärnborg från 1662. Observatoriet bestod av sex underjordiska rum, varav fem innehöll astronomiska instrument.

© Willem Blaeu

Kartlägger hundratals himlakroppar

Förutom observationen av en supernova 1572 såg Tycho Brahe även en komet mellan november 1577 och januari 1578. Han beräknade dess bana och upptäckte att kometens svans alltid pekade bort från solen.

Dessutom beräknade han kometens diameter, massa, svanslängd och funderade på vad kometen kunde bestå av.

Tycho Brahe kartlade även 777 stjärnor, vilket ledde till att hans stjärnkatalog kom att innehålla exakt 1 000 stjärnor.

Samtliga hans observationer och mätningar bekräftade att den dåvarande kosmologiska världsbilden var felaktig och han började därför framarbeta en egen världsbild.

Antik sextant

Sextanten används liksom kvadranten till att mäta avståndet mellan ett astronomiskt objekt och horisonten. Redskapen var enormt viktiga för Tycho Brahes mätningar.

© Shuttestock

Tycho Brahes världsbild

Under 1500- och 1600-talen utgjorde den geocentriska världsbilden normen. I den geocentriska världsbilden är jorden placerad mitt i universum, medan allt annat kretsar runt den.

Men en ny världsbild, skapad av Nikolaus Kopernikus i mitten av 1500-talet, började vinna terräng. I den nya så kallade heliocentriska världsbilden är solen centrum i stället för jorden.

Tycho Brahe var dock tveksam. Hans noggranna mätningar övertygade honom om att jorden inte kunde vara centrum för allt. Samtidigt indikerade hans mätningar att inte heller solen kunde vara det.

Hans argument var att om solen befann sig i centrum skulle stjärnorna också röra sig i en oval båge över himlen under årets lopp – och detta hade han inte observerat.

Men Tycho Brahe visste inte hur långt bort stjärnorna i själva verket befinner sig och att hans mätmetoder inte kunde observera de minimala rörelserna.

Väggmålning av Tycho Brahes två meter stora kvadrant

ycho Brahes väggkvadrant var gjord av mässing och fästes vid väggen i exakt nord-sydlig riktning. Instrumentet hade en radie på omkring 194 centimeter!

© Unknown Author

Resultatet blev att Tycho Brahe utvecklade en egen kosmologisk modell av vårt solsystem.

I hans modell var jorden en fast punkt runt vilken månen och solen snurrade, medan Venus, Mars och andra planeter däremot snurrade runt solen.

Paradoxalt nog stämde hans egen modell inte riktigt överens med hans egna mätningar.

Det var först när den tyske astronomen Johannes Kepler efter Tycho Brahes död placerade solen i mitten, som modellen stämde med de data Tycho Brahe hade samlat in. Johannes Kepler hade i flera år haft i nära samarbete med Tycho Brahe i Prag.

Johannes Kepler gav ut en bok som beskrev modellen och tillsammans med Galilei Galileos samlade observationer och publikationer gick det på 1600-talet att bevisa att solen är solsystemets centrum.

Trots att Tycho Brahe alltså misstog sig i sin egen modell ledde hans noggranna mätningar ändå till sanningen om universum.

Kalender
© Shutterstock

Vad är en Tycho Brahe-dag?

En Tycho Brahe-dag är ett uttryck som används i Skandinavien om dagar när allt har gått fel. Det är dock inte helt klart varför den danske astronomen har fått ge namn åt de dåliga dagarna.

Det finns många teorier, men ingen av dem är särskilt väl underbyggd. Den vanligaste är att Tycho Brahe under en vistelse i Prag fick i uppgift av kejsar Rudolf II att sammanställa en lista över årets otursdagar.

Oavsett om historien är sann eller ej, sägs det att man förr i tiden undvek att fatta livsförändrande beslut på någon av de totalt 32 Tycho Brahe-dagarna.

Tycho Brahe-dagarna är:

  • 1, 2, 4, 6, 11, 12, 20 januari
  • 11, 17, 18 februari
  • 13, 4, 14, 15 mars
  • 15, 17, 18 april
  • 17, 18 maj
  • 19 juni
  • 21, 21 juli
  • 23, 21 augusti
  • 25, 18 september
  • 27 oktober
  • 29, 18 november
  • 31, 11, 18 december

Datumen kan variera, liksom historien bakom.

Tycho Brahes syster

Tycho Brahe var inte den enda vetenskapliga talangen i Brahe-familjen. Hans 13 år yngre syster Sophie Brahe var en skicklig astronom, släktforskare och kemist genom egna meriter.

Sophie Brahes intresse för astronomi väcktes tidigt och hon gjorde sina första astronomiska upptäckter redan vid 14 års ålder. Ändå avrådde Tycho Brahe henne från att studera astronomi, då han ansåg att det inte var ett passande syssla för en kvinna.

Sophie Brahe betalade därför ur egen ficka för att låta översätta vetenskapliga böcker, så att hon kunde lära sig ämnet.

Sophia Brahe var Tycho Brahes syster

Sophia Brahe var en skicklig vetenskapskvinna. Här är hon porträtterad med en liten hund, som ofta användes för att symbolisera lojalitet i renässansporträtt.

© Illustreret Dansk Litteraturhistorie

Sophie Brahes skicklighet var uppenbar och med tiden formade hon och Tycho Brahe därför ett tätt vetenskapligt samarbete.

Hon närvarade vid samtliga observationer som ledde till Sir Isaac Newtons upptäckt av gravitation. Detsamma gäller de observationer som Johannes Kepler baserade sitt arbete på efter Tycho Brahes död.

Tyvärr finns nästan inget av Sophie Brahes astronomiska arbete bevarat till i dag.

När dog Tycho Brahe?

Tycho Brahe avled den 24 oktober 1601 vid 54 års ålder. Han hade varit sjuk i elva dagar när han tog sitt sista andetag.

Det har länge funnits många spekulationer kring orsaken till hans död. En teori var att han hade förgiftats med kvicksilver – antingen för att han själv tog det som läkemedel eller fick det av en rival.

Enligt en annan myt om Tycho Brahes död dog han av en sprängd blåsa, därför att han var för artig för att lämna ett stort sällskap och gå på toaletten.

Tycho Brahe grävs upp

För att undersöka Tycho Brahes död närmare grävdes hans jordiska rester upp år 2010 och även om dödsorsaken inte kunde fastslås med säkerhet kunde forskare konstatera att han inte hade förgiftats med kvicksilver.

Kvivksilver

En populär teori om Tycho Brahes död är att han avled av en kvicksilverförgiftning. Senare forskning har dock visat att det är en myt.

© Shutterstock

Dansk-tjeckisk forskning från 2018 har sedan visat att Tycho Brahe troligen avled till följd av njursvikt.

Genom att undersöka hans ryggrad kunde forskarna med stor säkerhet slå fast att han led av en sällsynt reumatisk sjukdom kallad DISH.

Sjukdomen ökar risken för att utveckla metabolt syndrom och typ 2-diabetes, som båda kan leda till njursvikt.

Forskarnas teori är därför i dag att Tycho Brahe drabbades av njursvikt under dagarna fram till sin död.