NASA/Paul E. Alers
Stephen Hawking

Stephen Hawking var vetenskapens superstjärna

När en ung Stephen Hawking fick diagnosen ALS såg hans liv ut att vara på väg att ta slut innan det riktigt hunnit börja. Den brittiske astrofysikern övervann emellertid alla odds och utvidgade vår förståelse av universum med sina epokgörande teorier.

Vem var Stephen Hawking?

Stephen Hawking var en brittisk fysiker och matematiker. Han räknas som en av 1900- och 2000-talets mest berömda vetenskapsmän.

Han låg bakom några av vetenskapens mest banbrytande teorier om svarta hål och försökte förena relativitetsteorin och kvantmekaniken i en och samma teori, som han gav namnet ”teorin om allt”.

Även de som inte visste något om Stephen Hawkings forskning kände till honom som fysikern med datorrösten, som han hade för att han led av sjukdomen ALS.

Svarta hål var genombrottet

Stephen Hawking föddes den 8 januari 1942 i Oxford i England. Som 17-åring började han studera fysik och kemi vid University of Oxford. Det tyckte han var urtråkigt, eftersom undervisningen var ”löjligt enkel”.

Stephen Hawking i närbild

Stephen Hawkings IQ låg kring 160, vilket är jämförbart med Albert Einsteins. När en journalist år 2004 frågade honom hur hög IQ han hade svarade han: ”Jag har ingen aning. Folk som skryter med sin IQ är nollor.”

© Shutterstock

År 1962 tog Hawking sin kandidatexamen i fysik med toppbetyg. Därefter fortsatte han sin utbildning och senare karriär vid Oxfords rival University of Cambridge, där han specialiserade sig på svarta hål.

År 1966 publicerade han sin doktorsavhandling, i vilken han utredde effekterna och konsekvenserna av universums utvidgning. Det blev början på den karriär som gjorde honom till en av världens mest berömda forskare.

År 2017 lade University of Cambridge ut Stephen Hawkings avhandling för gratis nedladdning på sin webbplats.

Stephen Hawkings doktorsavhandling från år 1966

När brittiska University of Cambridge gjorde Stephen Hawkings doktorsavhandling från år 1966 tillgänglig på internet var intresset så stort att universitetets webbplats kraschade.

© University of Cambridge

Det blev dock framför allt utforskningen av svarta hål som kom att definiera hans senare karriär.

Innan Stephen Hawking blev världsberömd för sina banbrytande teorier om svarta hål föll emellertid astrofysikern själv ner i ett svart hål av depression.

Varför var Stephen Hawking förlamad?

Överlever mot alla odds

År 1963 diagnostiserades Stephen Hawking med sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros). ALS är en ovanlig sjukdom som bryter ner kroppens organ och läkarna gav honom bara två år att leva.

År 1970 blev Stephen Hawking förlamad från halsen och ner, vilket innebar att han tvingades sitta i rullstol. År 1985 kunde han inte längre prata, utan kommunicerade med en datorröst genom en så kallad talsyntes, som omvandlar text till tal.

Så fungerar Stephen Hawkings talmaskin

Stephen Hawkings robotliknande röst skapades av en så kallad talsyntes, en apparat som omvandlar text till tal. Först går vetenskapsmannens kommunikation genom ett avancerat system i vilket en kamera registrerar rörelser i en muskel i hans ena kind. Därefter omvandlar en särskild programvara rörelserna till ord och meningar, som läses upp.

”När jag fick diagnosen kände jag att mitt liv var över och att jag aldrig skulle infria den potential jag själv kände att jag hade”, skrev Stephen Hawking i sin självbiografi Min korta historia.

På något mirakulöst vis lyckades han emellertid leva 27 gånger längre med sin sjukdom än läkarna förutsagt.

Stephen Hawking på ALS-kongress i San Francisco

Stephen Hawking närvarar vid en ALS-kongress i San Francisco på 1980-talet. De flesta med ALS lever mellan två och fem år efter att ha fått sin diagnos, men Stephen Hawking levde med sjukdomen i över 50 år.

© Wikimedia Commons

Vad var Stephen Hawking mest känd för?

Tänkte ut teorin om allt

Stephen Hawking är mest känd för sin banbrytande teori om svarta hål. Tidigare var den gängse uppfattningen om svarta hål att deras gravitation var så stark att inte ens ljus kunde ta sig ut ur dem.

Det förändrades dock med Stephen Hawkings teori år 1971. I den hävdade han att svarta hål spontant avger en visserligen begränsad, men konstant mängd ljus. Det innebär att svarta hål sakta läcker partiklar och följaktligen med tiden töms på energi tills de slutligen exploderar.

Teorin om de svarta hålens ”otäthet” är i dag känd som Hawkingstrålning.

The theory of everything i en bokhandel

Stephen Hawking var inte bara populär i snäva vetenskapliga kretsar. Han blev världsberömd med bästsäljare som Kosmos: en kort historik (1988) och The theory of everything (2002).

© Shutterstock

Enkelt uttryckt studerade Stephen Hawking hur tiden och rummet såg ut vid universums uppkomst och hur det ser ut mitt i ett svart hål.

Han kallade själv sin teori för ”teorin om allt”, som något förenklat försökte sammanföra fysikens två stora teorier, Einsteins relativitetsteori och Niels Bohrs kvantmekanik.

År 2019 bekräftade en grupp israeliska forskare Stephen Hawkings teori om de otäta svarta hålen med hjälp av ett simulerat svart hål i laboratoriemiljö.

Speciella år i Stephen Hawkings liv

  • 1963: Får diagnosen ALS
    Den endast 21-årige Stephen Hawking diagnostiseras med sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros), som bryter ner kroppens organ. Läkarna ger honom bara ett par år att leva, men mot alla odds lever astrofysikern 27 gånger längre än vad läkarna trott.

  • 1971: Kastar nytt ljus över svarta hål
    Stephen Hawking formulerar sin numera berömda teori om att svarta hål kan avge värmestrålning och förångas för att slutligen försvinna. Fyra år senare publicerar han sin teori i artikeln ”Particle creation by black holes”. Teorin om de svarta hålens strålning är i dag känd som Hawkingstrålning.

  • 1988: Skriver bästsäljare
    Stephen Hawking ger ut sin berömda bok Kosmos: en kort historik. Boken, som har sålts i över 25 miljoner exemplar runtom i världen och översatts till drygt 35 språk, gjorde astrofysikern till en global superstjärna.

  • 2018: Väcker uppmärksamhet från graven
    Efter Stephen Hawkings död utkommer hans sista vetenskapliga artikel. I artikeln, som är skriven tillsammans med kollegan Thomas Hertog, används kvantfysik för att göra förutsägelser om potentiella parallella universums egenskaper. Till skillnad från andra forskare ansåg Stephen Hawking inte att det kan existera oändligt många möjliga universum. Han föreslog i stället att fysikens lagar bara tillåter ett begränsat antal möjliga universum.

Stephen Hawking hade inte enbart blicken riktad mot stjärnorna. Under de sista åren av sitt liv kommenterade han ofta allt från debatten om klimatförändringarna till artificiell intelligens.

”Eftersom vi kan skapa datorvirus kommer någon förr eller senare att skapa en artificiell intelligens som kan förbättra och reproducera sig själv. Det kommer att bli en ny livsform, som kan komma att konkurrera ut människan”, sa Stephen Hawking till månadsmagasinet Wired år 2017.

När dog Stephen Hawking?

Stephen Hawking dog vid 76 års ålder den 14 mars 2018, då den ikoniska datorrösten tystnade för alltid.

Från hela världen kom hyllningar och reaktioner på hans död.

Den amerikanske astrofysikern Neil deGrasse Tyson skrev: ”Stephen Hawking har lämnat efter sig ett intellektuellt vakuum.” Den amerikanska rymdorganisationen Nasa hyllade Stephen Hawking med orden: ”Hans teorier öppnade ett universum av möjligheter.”

Stephen Hawking själv fick dock sista ordet. I boken Korta svar på stora frågor, som kom ut efter hans död, formulerade han hela sin livsfilosofi i en mening: ”Kom ihåg att titta upp på stjärnorna, inte ner på fötterna.”

Stephen Hawkings mest minnesvärda medieframträdanden

Stephen Hawking var känd långt utanför universitetens intellektuella miljöer. Geniet med robotrösten har underhållit i otaliga amerikanska pratshower, varit med i komediserien The big bang theory, gästat den populära animerade serien Simpsons och till och med fått sitt liv skildrat i en Oscarsvinnande Hollywoodfilm.

Gav pratshowvärd svar på tal

Stephen Hawking var nästan lika känd för sin torra humor som för sina vetenskapliga teorier. Som han själv formulerade det hade ”livet varit tragiskt om det inte vore roligt”.

År 2014 gästade han den amerikanska pratshowen Last week tonight med värden John Oliver. Vid en tidpunkt frågar John Oliver om det finns ett alternativt universum där han är smartare än Stephen Hawking. ”Ja, och det finns också ett universum där du är rolig”, svarade fysikern.

Se videon här.

Var återkommande gäst i Simpsons

Stephen Hawking var med i den populära animerade serien Simpsons fyra gånger.

”Lika många människor känner till mig från Simpsons som från min forskning”, säger han i den här videon, där han även berättar varför han tackade ja till att ansluta sig till den dysfunktionella familjen.

Idoliserades i serien The big bang theory

I den amerikanska komediserien The big bang theory får tittarna följa de två talangfulla unga fysikerna Sheldon och Leonard samt deras vänner Raj och Howard och grannen Penny.

I en scen skajpar Sheldon med sin idol Stephen Hawking. ”Det är hemskt att du aldrig har fått Nobelpriset”, utbrister han förargat. Stephen Hawking svarar: ”Det är okej. Jag har varit med i Simpsons och Star Trek.”

Stephen Hawking medverkade sammanlagt sju gånger i The big bang theory. Du kan se alla hans framträdanden i den här videon.

Skådespelare fick Oscar för Hawkingporträtt

Stephen Hawking fick aldrig Nobelpriset, men han bidrog till att den brittiske skådespelaren Eddie Redmayne år 2015 vann en Oscar för bästa manliga huvudroll. Skådespelaren fick nämligen priset för rollen som Stephen Hawking i filmen The theory of everything, som handlar om fysikerns liv.

Filmen från år 2014 är baserad på en bok av Stephen Hawkings tidigare fru Jane Hawking. När Eddie Redmayne fick sin Oscar gratulerade Stephen Hawking honom på Facebook. ”Bra jobbat, Eddie. Jag är stolt över dig”, skrev han. ”Det fanns stunder då jag faktiskt trodde att du var jag.”

Se ett klipp ur filmen här.