Vem var Nicolaus Copernicus?
Nicolaus Copernicus var en av renässansens största vetenskapsmän, som förändrade vår syn på världen och vår förståelse av universum för alltid.
Han föddes den 19 februari 1473 i den polska staden Toruń och kom från en välbeställd och inflytelserik familj av köpmän.
Redan i unga år var Nicolaus Copernicus dock mer intresserad av vetenskap än av handel.
Från 1491 till 1495 tog den kunskapstörstande, unge polacken introduktionskurser i matematik, ekonomi, astronomi och medicin vid universitetet i Kraków. Därefter reste han till Italien för att studera juridik, medicin och astronomi.
Det blev det sistnämnda som kom att definiera hans karriär. De sista 40 åren av sitt liv ägnade sig Nicolaus Copernicus åt sina astronomiska studier.
De flesta observationer utfördes från hans privata torn i den polska staden Frombork från 1513 fram till hans död den 24 maj 1543.
Det var där, högst upp i tornet med utsikt över den gnistrande stjärnhimlen, som grundstenarna till ett av vetenskapens viktigaste verk lades.
Fakta om Nicolaus Copernicus
- Född: 19 februari 1473 i Toruń, Polen.
- Död: 24 maj 1543 i Frombork, Polen, 70 år gammal.
- Civilstånd: Gifte sig aldrig och hade inga barn.
- Huvudvärk: "De revolutionibus orbium coelestium" ("Om de himmelska kretsloppen").
- Bidrag till vetenskapen: Var den förste som lade fram en systematisk analys av den heliocentriska världsbilden, som placerade solen i universums centrum. Hans argument var en uppgörelse med teorin om den geocentriska världsbilden, som satte jorden i centrum.
- Astronomer som inspirerades av Copernicus: Galileo Galilei (1564-1642), Johannes Kepler (1571-1630) och Isaac Newton (1642-1727).
Vad är Nicolaus Copernicus känd för?
Jorden stod inte i centrum
Nicolaus Copernicus är utan tvivel mest känd för sitt banbrytande verk "De revolutionibus orbium coelestium" ("Om de himmelska kretsloppen" på svenska).
Boken var en uppgörelse med den så kallade geocentriska världsbilden, som placerade jorden i universums mittpunkt.
Den geocentriska världsbilden presenterades för första gången av den grekiska astronomen Ptolemaios i verket "Almagest" från omkring år 150.
Han argumenterade för att alla planeter samt solen och månen kretsade runt det allt överskuggande jordklotet.
I verket står det också att de mest avlägsna stjärnorna fanns samlade i en enorm kupolskärm, som roterade runt jorden en gång om dygnet.
I den geocentriska världsbilden (till vänster) är planeten jorden i centrum av universum, medan den heliocentriska världsbilden som lades fram av Nicolaus Copernicus år 1543 har solen i centrum.
Nicolaus Copernicus presenterade en annan och mycket mer radikal världsbild – kallad den heliocentriska världsbilden.
Han påstod att jorden inte var centrum i universum, utan bara en planet bland många andra planeter.
Vad är den heliocentriska världsbilden?
Universum blev plötsligt oändligt
Den heliocentriska världsbilden placerar solen (helio på grekiska) i centrum av universum – en provocerande teori på 1500-talet, då den mäktiga katolska kyrkan ansåg att jorden var universums centrum.
Nicolaus Copernicus utgav verket "Om de himmelska kretsloppen" 1543 – samma år som han avled. Huvuddragen i teorin hade han dock formulerat redan 1510.
Genom att påstå att jorden och de andra planeterna kretsade runt solen, kunde Nicolaus Copernicus förklara de himmelska fenomenen på ett enklare och mer harmoniskt sätt.
Nicolaus Copernicus utvidgade vår världsbild, men anade inte att solsystemet bara är en liten del av Vintergatan, som bara är en av otaliga galaxer i universum.
Tidigare astronomer hade inte kunnat beräkna planeternas ordningsföljd och avstånd från jorden, men nu gjorde den heliocentriska modellen det möjligt.
När solen flyttades in i centrum av universum, så växte universums gränser också drastiskt.
Som Nicolaus Copernicus skrev i verket: "Hur långt ut detta omåttligt stora himlarum egentligen sträcker sig är inte alls avgjort".
Vad betydde Nicolaus Copernicus upptäckter för eftervärlden?
Lade grunden för modern astronomi
Nicolaus Copernicus världsbild fick aldrig konsekvenser för den polske astronomen, men de många vetenskapsmän som anslöt sig till hand teori fick känna av kyrkans straff.
Den italienske filosofen Giordano Bruno skrev i slutet av 1500-talet att universum inte är begränsat, utan sträcker sig ut i det oändliga. Dessa påståenden föll inte i god jord hos kyrkan, som brände honom på bål år 1600.
År 1632 publicerade den italienske astronomen Galileo Galilei en av sina viktigaste böcker, där han jämförde den geocentriska världssynen med den heliocentriska.
I boken framgår det tydligt att Galilei själv är förespråkare för den heliocentriska världsbilden och det gav honom stora problem med kyrkan.
"Hur långt ut detta omåttligt stora himlarum egentligen sträcker sig har inte alls avgjorts." Nicolaus Copernicus i verket "Om de himmelska kretsloppen"
Året efter dömde den katolska kyrkan honom till husarrest fram till hans död 1642. Det tog kyrkan 300 år innan den offentligt erkände att de hade begått ett misstag.
Vid samma tid påvisade den tyske matematikern och astronomen Johannes Kepler att planeterna rör sig i ellipser och inte i cirklar, som man tidigare antagit.
År 1687 vidareutvecklade den engelske fysikern Isaac Newton den nya världsbilden genom att beskriva planeternas rörelser i ett antal uppställda liknelser.
Det var alltså inte Gud, utan enkla naturlagar, som styrde planeternas rörelse.
Och det är kanske det mest avgörande genombrottet, som Nicolaus Copernicus banade väg för: Lösningen på oförklarliga fenomen inom vetenskapen inte stod att hitta i religionen, utan genom en större förståelse för naturens mekanismer.
Så här tror forskarna att Nicolaus Copernicus såg ut. Ansiktet har återskapats utifrån rättsmedicinska studier av hans kranium, som grävdes upp 2005 nära hans kontor i den polska staden Frombork.
Nicolaus Copernicus lik hittat i polsk katedral
År 2005 grävde polska arkeologer ut resterna av ett gammalt skelett i norra Polen.
Resterna av den omkring 70-årige mannen hittades nära katedralen i Frombork, där astronomen Nicolaus Copernicus hade sitt arbetsrum för knappt 500 år sedan.
"Vi kan vara nästan 100 procent säkra på att detta är Copernicus", sade ledaren av arkeologgruppen, Jerzy Gassowski, enligt nyhetsbyrån AP.
Tillsammans med tre andra kolleger hade Gassowski ägnat ett år åt att undersöka graven under kyrkgolvet, när de hittade astronomens kranium.
Ett laboratorium i Warszawa undersökte därefter skelettet och gjorde en rekonstruktion av mannens ansikte, som liknar porträtt av Nicolaus Copernicus.
På ett porträtt finns det exempelvis ett ärr över det ena ögonbrynet och på det utgrävda kraniet finns ett märke på ungefär samma ställe.