Män förvanskar djurförsök
Medicinska försök kan ge vitt skilda resultat beroende på om det är män eller kvinnor som utför dem. Nu har forskare hittat en överraskande förklaring: Försöksmöss skräms av manlig svett.
Forskaren har just avslutat ett djurförsök och resultaten är tydliga: Läkemedlet ketamin har en gynnsam effekt på hur deprimerade möss beter sig.
För att vara helt säker på att resultaten verkligen stämmer upprepar en kollega försöket, men nu har ketamin plötsligt ingen effekt alls på mössens depressiva beteende.
Psykiatern Todd Gould vid Marylands universitet ledde försöket och han är långt ifrån den ende forskare som har varit med om att ett försöksresultat är omöjligt att upprepa. Problemet har faktiskt blivit så vanligt förekommande att det har döpts till reproducerbarhetskrisen.
När försök inte kan upprepas uppstår det allvarliga tvivel kring resultatens trovärdighet och därför är det viktigt för forskarna att hitta orsaken till problemet. I försöket med ketamin har Gould nu själv hittat en överraskande förklaring: Forskarnas kön.
I det första försöket, då ketamin hade en antidepressiv inverkan, höll en manlig forskare i försöket, medan mössen i det andra försöket, då läkemedlet inte fungerade, hanterades av en kvinna.
I ett försök med ketamin dämpade ämnet depression hos möss. Men ämnet fungerade bara när mössen hanterades av män – kvinnliga forskare såg inga mätbara resultat.
Om forskarnas kön verkligen kan avgöra om ett läkemedel har någon verkan eller inte, så kan troligen många andra förbisedda faktorer också påverka försöksresultaten. Det kan i värsta fall innebära att läkare ordinerar läkemedel som inte har den förväntade effekten för patienterna.
Forskare handplockar resultat
År 2011 sände en rapport från läkemedelsjätten Bayer chockvågor genom forskningsvärlden.
Företagets forskare granskade sina egna vetenskapliga publikationer om nya läkemedel mot bland annat cancer från de senaste fyra åren. De publicerade resultaten jämfördes med alla försöksresultat företaget hade uppnått under otaliga försök, men som aldrig hade publicerats.
Slutsatsen blev att de publicerade resultaten bara stämde med alla tillgängliga data i vart tredje fall. I 65 procent av forskningsartiklarna hade Bayers forskare med andra ord plockat ut godbitarna ur sina egna försöksresultat, det vill säga de resultat de av någon anledning föredrog, medan de ignorerade mindre attraktiva resultat.
Taktiken att plocka ut de resultat man vill ha kallas "cherry-picking" på engelska och enligt en stor intervjustudie från 2016 anser forskare att detta fenomen är den främsta orsaken till reproducerbarhetskrisen.
Forskare slår larm om vetenskapskris
Det är kris när försök inte kan upprepas
Cirka 90 procent av de naturvetenskapliga forskarna anser att det är en mer eller mindre allvarlig kris för forskningen att försöksresultaten ofta inte kan upprepas, när de utför sina egna eller försöker upprepa andra forskares försök.
De exakta vetenskaperna drabbas hårdast
Mer än hälften av forskarna har varit med om att inte kunna upprepa egna (gult) eller andra forskares resultat (grönt). Problemet är störst i de mest exakta naturvetenskapliga fackämnena, som exempelvis kemi och biologi.
Förutom att forskare plockar ut godbitarna ur sina forskningsresultat pekar forskarna också på dåligt genomförda försök, i vilka man bland annat inte tar med alla kända och okända faktorer som kan påverka resultaten i beräkningen.
Om vetenskapliga försök ska bli mer reproducerbara och pålitliga är det viktigt att klarlägga så många av dessa faktorer som möjligt, så att forskarna kan ta hänsyn till dem när de planerar sina försök.
65 procent av de vetenskapliga artiklarna hade utelämnat försöksresultat som forskarna inte tyckte om.
Därför var det ett viktigt genombrott när Todd Gould vid Marylands universitet 2022 konstaterade att forskarnas kön påverkar laboratoriemössens beteende.
Mäns svett stressade mössen
Gould lät möss lukta på bomullsrondeller som hade gnidits mot handleden eller andra svettproducerande områden på huden hos män respektive kvinnor.
Därefter testade han mössens stressnivå i ett flertal beteendestudier; mössen sänktes exempelvis ned i ett kar med vatten där de inte nådde ned till bottnen.
Möss som hade luktat på manlig svett simmade längre än möss som hade luktat på kvinnlig svett.
Möss, som hade luktat på svett från kvinnor, insåg snabbt att det var omöjligt att simma i land och flöt i stället bara passivt runt.
De möss som hade luktat på manssvett fortsatte däremot att simma länge innan de gav upp. Sådant beteendet är ett klassiskt tecken på stress och efter flera uppföljande analyser konstaterade Todd Gould att lukten av män får möss att producera stresshormonet kortisol.
Hormonet försätter djuren i larmberedskap och förbereder dem för kamp eller flykt. Stressreaktionen gentemot manliga forskare beror sannolikt på att mössen instinktivt uppfattar alla hanar som ett hot.
Upptäckten var inte bara överraskande – Todd Gould kunde även påvisa att den hade direkta konsekvenser för den medicinska forskningen.
När han testade läkemedlet ketamin på möss hade ämnet en tydlig antidepressiv verkan om djuren hade känt doften av manliga forskare. Om de i stället hade luktat på kvinnliga forskare hade läkemedlet däremot ingen effekt.
Den antidepressiva effekten berodde nämligen på ett avancerat samspel mellan ketaminet och de stresshormoner som hade frisatts av manssvetten.
Svettlukt gör mössen stressade
1. Möss reagerar negativt på mäns lukt
Möss uppfattar lukten av mäns svett som obehaglig och försöker undvika den, medan de uppfattar kvinnors svett som neutral eller till och med attraherande. Det får djuren att uppföra sig olika i försök beroende på forskarens kön.
2. Stresshormon frisätts
Doftmolekyler i manssvetten aktiverar nervceller nära näsan och skickar vidare en nervsignal djupt in i hjärnan, där kortikotropinfrisättande hormon (CRH) utsöndras. Det stimulerar bildandet av stresshormon i binjurarna.
3. Stressede mus ändra beteende
Vanligtvis är musen (svart) skygg och föredrar att vistas i ett hörn och undvika kontakt med andra möss. Men stresshormoner förändrar musens beteende, så att den blir mer riskvillig och söker upp den vita musen som är placerad i en bur.
I ett annat försök från 2022, som forskare vid Lethbridges universitet i Kanada utförde på råttor, kom man fram till samma slutsats: Försöksdjur reagerar olika beroende på huruvida försöken utförs av män eller kvinnor.
Forskarna har länge varit uppmärksamma på att läkemedel bör testas på båda könen, därför att män och kvinnor kan reagera olika. Nu har deras eget kön alltså också blivit en faktor som de är tvungna att ta hänsyn till.
Framöver kommer alla forskningsartiklar sannolikt att uppge om försöksdjuren hanterades av män eller kvinnor. Och om djuren reagerar på forskarnas lukt, kan en mängd andra faktorer också spela in i försöken.
Kanske påverkas resultaten av vilken kost djuren får, den transport de har utsatts för eller något så uppenbart som årstiden.
Forskarnas kön påverkar mössens beteende, eftersom de reagerar på kroppslukten. Om könet spelar in kan det finnas andra förbisedda faktorer som också kan påverka försöksresultaten.
Todd Gould vet ännu inte om stresshormoner spelar samma roll för ketaminets inverkan i människor som de gör hos möss. Men oavsett om han är en effektiv behandling av depression på spåret eller inte, så har hans forskning banat väg för bättre läkemedel.
Om forskare tar med könets betydelse och andra förbisedda faktorer i beräkningen under medicinska försök, så kommer nya läkemedel att vara grundligare testade innan de kommer ut på marknaden och kommer därmed också att i högre grad gynna patienterna.