Vem var Alan Turing?
Den brittiske matematikern Alan Turings liv sammanfattas på ett strålande vis i texten som pryder hans gravsten: ”Datorvetenskapens fader, matematiker, logiker, kodknäckare i krigstid, offer för fördomar.” Under texten står den brittiske matematikern Bertrand Russells berömda citat: ”Matematiken, betraktad på rätt sätt, besitter inte bara sanning, utan den högsta skönheten, en skönhet som är kall och stram som den hos en skulptur.”
Matematikens skönhet upptäckte Alan Turing redan innan han började skolan.
Som barn var han ovanligt duktig med siffror och logiskt tänkande, och när Alan Turing senare i livet lämnade sin internatskola och som 22-åring började studera vid University of Cambridge betraktades han som ett matematiskt geni.
Alan Turing hade en IQ på 185, vilket kategoriserar honom som supergeni.
År 1936 publicerade Alan Turing sin första banbrytande vetenskapliga avhandling, On computable numbers, with an application to the Entscheidungsproblem.
I den beskrev han principerna bakom en maskin som kunde utföra alla logiska matematiska beräkningar med hjälp av binära tal, där man bara använder siffrorna 0 och 1 i stället för det vanliga tiotalssystemet.
På Alan Turings tid väckte avhandlingen inget större intresse, men i dag erkänns den som ett ursprung till datalogins teorier.
Alan Turing är känd för att ha sagt: ”Den som kan föreställa sig allt kan åstadkomma det omöjliga.” Själv gjorde han vetenskapliga genombrott som i samtiden betraktades som nästintill omöjliga.
Alan Turing lade bland annat grunden till datorn, 1900-talets kanske mest banbrytande uppfinning, och skapade en teknik som skulle bli avgörande för att få bukt med nazisterna under andra världskriget.
Den som kan föreställa sig allt kan åstadkomma det omöjliga. Alan Turing
Endast nio år efter krigsslutet tog Alan Turings karriär plötsligt slut när han hittades död i sin säng, förgiftad av cyanid. Han blev bara 41 år gammal.
Slutsatsen var att Alan Turing hade begått självmord, men det går rykten om att han blev förgiftad.
Alan Turing levde hela sitt vuxna liv som öppet homosexuell, vilket på den här tiden inte var socialt accepterat i Storbritannien. Anledningen till hans självmord står givetvis att finna i den stigmatisering och ensamhet som han upplevde under hela sitt liv.
Två år före hans död innebar denna stigmatisering att han dömdes till kemisk kastration.
Först år 2009 bad Storbritannien officiellt om ursäkt för hur Alan Turing behandlats. År 2013 fick han en postum benådning av drottning Elizabeth II.
Den 23 december 2013, 59 år efter sin död, benådades Alan Turing av det engelska kungahuset. Benådningen banade väg för den nya så kallade Alan Turing-lagen, som innebär att avlidna personer kan benådas postumt.
Copy: UK Government
Vad är Alan Turing känd för?
Kodknäckare blir nazisternas fall
Alan Turing är särskilt känd för att ha knäckt nazisternas krypterade meddelanden, som producerades och sändes med maskinen Enigma.
Enigma var en elektromekanisk chiffreringsmaskin som nazisterna använde för att kryptera och dekryptera radiomeddelanden, så att meddelandena blev obegripliga för de allierade.
I början av år 1939 inrättade den engelska underrättelsetjänsten en forskningsenhet vid namn Ultra, som skulle knäcka Enigmakoden.
Den då 27-årige Alan Turing headhuntades till projektet. Han insåg snart att Enigmakoden skapades av en maskin och därför också behövde knäckas med en maskin.
För detta ändamål skapade Alan Turing maskinen The Bombe, som anses vara en föregångare till den moderna datorn.
The Bombe fungerade i princip som tusen parallella Enigmamaskiner, som ständigt testade tänkbara koder.
Den avancerade matematiska struktur som låg bakom datorn gjorde det till slut möjligt för de allierade att knäcka tyskarnas koder på tolv timmar.
Historiker bedömer att Alan Turings maskin hjälpte de allierade att besegra tyskarna ett år tidigare än de annars hade gjort.
Detta är en version av Alan Turings The Bombe, som användes av USA:s flygvapen under andra världskriget. The Bombe var två meter hög och två meter bred och vägde ett ton.
Hur har Alan Turing format vår moderna teknik?
Artificiell intelligens klarar Turingtestet
År 1946 skapade Alan Turing en detaljerad planritning till en maskin som han gav namnet Automatic Computing Engine (ACE). ACE, som byggdes år 1950, är det första exemplet på en dator som lagrade programinstruktioner i ett elektroniskt minne.
Samma år publicerade han artikeln Computing machinery and intelligence, som innehöll idén till det som han kallar The imitation game, som genom ett test – i dag känt som Turingtestet – skulle avgöra om en dator kan tänka eller inte.
Testet går ut på att en examinator i skrift ställer ett antal frågor till dels en människa, dels en dator.
Utifrån svaren, som förblir anonyma, ska examinatorn avgöra om det rör sig om en dator eller en människa.
Så fungerar Turingtestet
Turingtestet ska avgöra om en dator uppvisar en förmåga att tänka. En examinator ställer en rad frågor till dels en människa, dels en dator. Om examinatorn inte kan avgöra om kommunikationen sker med en dator eller en människa måste datorn enligt Alan Turing sägas vara intelligent.
Examinatorn kan till exempel ställa frågan: ”Vad är 78,21 gånger 34,56?” Till skillnad från en människa kan en dator lösa en sådan räkneuppgift på bråkdelen av en sekund, men om den är intelligent nog kommer den medvetet att avvakta med sitt svar, så att den ger intryck av att vara mänsklig.
”Jag håller det som sannolikt att man före det här århundradets slut kommer att ha lyckats tillverka en maskin som kan besvara frågor på ett sådant vis att det är utomordentligt svårt att ta reda på om det är en människa eller en maskin som svarar”, skrev Alan Turing i artikeln Computing machinery and intelligence.
År 2014 besannades hans förutsägelse.
Då klarade för första gången någonsin en dator Turingtestet genom att få människor att tro att den var en människa.
Trettonårig rysk ”pojke” lurade examinatorer
Datorprogrammet var en så kallad chattbott som fått namnet Eugene Goostman och utvecklats i Sankt Petersburg i Ryssland.
Programmet kördes av en superdator och utgav sig för att vara en intelligent 13-årig rysk pojke, son till en gynekolog.
Turingtestet genomfördes på den berömda brittiska vetenskapsakademin Royal Society i London.
Där fick ett antal personer möjlighet att testa programmet i fem minuter i taget. Eugene Goostman klarade sig så bra att 33 procent av examinatorerna var övertygade om att de hade kommunicerat med en levande människa.
Så bra resultat har en dator aldrig tidigare fått. Eftersom datorn enligt Alan Turings ursprungliga krav klarar testet om minst 30 procent av examinatorerna tror att de har talat med en människa hade alltså Eugene Goostman klarat Turingtestet.
Försökets metod har dock senare kommit att ifrågasättas.
En kritik är att Eugene Goostman bara utfrågades i fem minuter i taget, en tidsrymd som aldrig specificerades av Alan Turing.
Flera forskare tror att den artificiella intelligensen hade avslöjats som chattbott ifall examinatorerna hade fått längre tid på sig att ställa frågor om exempelvis empati och känslor, som en maskin i teorin skulle ha svårt att besvara på ett trovärdigt sätt.
Även chattbottens ålder har kritiserats.
På grund av sina endast 13 år och sin östeuropeiska bakgrund har Eugene Goostman begränsade kunskaper och sämre engelskt ordförråd än om roboten exempelvis hade utgett sig för att vara en 45-årig universitetsprofessor.