Wikimedia Commons
Albert Einstein.

5 vetenskapsmän du bör känna till

Från gravitationslagen till evolutionsteorin. Här är en överblick över några av de vetenskapsmän som har haft störst betydelse för modern fysik och biologi, och vår uppfattning om varför världen ser ut som den gör.

Albert Einstein

Albert Einstein

Einstein är en av historiens mest betydelsefulla vetenskapsmän. Han tilldelades Nobelpriset i fysik och lade fram relativitetsteorin.

© Wikimedia Commons / Oren Jack Turner
  • Levde: 14 mars 1879 - 18 april 1955
  • Nationalitet: Tysk
  • Berömd för: Einstein var fysiker och är mest berömd för relativitetsteorin.

Albert Einstein är en av historiens mest betydelsefulla fysiker. Han är av judisk härkomst och föddes i den sydtyska staden Ulm 1879, men växte upp i München.

År 1895, vid 16 års ålder, flyttade Einstein till Zürich, där han året efter började studera vid den polytekniska högskolan, Eidgenössische Technische Hochschule, ETH. Han avsade sig samma år sitt tyska medborgarskap för att undvika värnplikten. Han var därmed statslös fram till 1901, då han fick schweiziskt medborgarskap.

År 1905 lät Einstein publicera fyra artiklar som skulle visa sig bli epokgörande för fysiken.

Den första artikeln avhandlade beskrivningen av den fotoelektriska effekten, för vilken han tilldelades Nobelpriset i fysik 1921.

I den andra artikeln tog han upp brownsk rörelse och påvisade på så sätt att atomen existerar.

Den tredje artikeln avhandlade den berömda relativitetsteorin, som beskriver sambandet mellan tid och rum.

Den fjärde artikeln tog sin utgångspunkt i sambandet mellan massa och energi och innehöll den revolutionerande formeln E=mc2. En formel som bland annat har haft avgörande betydelse i samband med utvecklingen av atombomben och kärnkraft.

De fyra banbrytande artiklarna gjorde honom inte världsberömd omedelbart, men de satte fart på hans akademiska karriär och lade grunden för hans framtida position i fysikens värld.

Under flera år var han anställd vid olika universitet och 1914 återvände han till Tyskland för att arbeta vid den preussiska vetenskapsakademin i Berlin.

Året efter färdigställde sitt mästerverk som av många anses vara 1900-talets viktigaste bidrag till fysiken: Den allmänna relativitetsteorin.

År 1933, efter att Hitler hade tagit makten i Tyskland, flydde Einstein till USA, där han blev medborgare 1940. Där levde han fram till sin död 1955.

Isaac Newton

Isaac Newton

Newton var fysiker, matematiker och astronom och har haft avgörande betydelse för klassisk fysik. Han utvecklade lagen om gravitationskraften.

© Shutterstock
  • Levde: 4 januari 1643 - 31 mars 1727
  • Nationalitet: Engelsk
  • Berömd för: Newton var matematiker, fysiker och astronom och är känd för sina lagar om gravitationskraft, attraktion och kroppars rörelse.

Isaac Newton var en av de mest betydelsefulla figurerna under den vetenskapliga revolutionen.

Han föddes i byn Woolsthorpe i Lincolnshire i England tre månader efter sin pappas död. När hans mamma gifte om sig fick Newton flytta till sin mormor. När han fyllde tolv år skickades han till en latinskola och det visade sig tidigt att han var en exceptionellt duktig elev.

År 1661 antogs han till Trinity College i Cambridge, där läroplanen i stort sett var identisk med den som användes på medeltiden. Han ägnade därför inte mycket tid åt obligatoriska fackämnen, men lyckades ändå stanna på Trinity College ända fram till 1696. Från och med 1669 kunde han dessutom titulera sig professor i matematik vid samma universitet.

Hans första självständiga forskningsverk kan dateras ända till 1665. Samma år stängdes dock universitetet ned efter att pestepidemin hade spridits till Cambridge.

Han flyttade därför tillbaka till Lincolnshire i två år. Där började han utveckla differentialkalkyl, integralkalkyl, färgteorin och teorin om gravitationslagen, och det var under denna period som den berömda berättelsen om äpplet i huvudet uppkom.

År 1687 publicerades hans främsta vetenskapliga verk, Philosophiae Naturalis Principia Mathematica (på svenska: "Naturvetenskapens matematiska principer"), ofta kallad "Principia".

I boken beskriver han de tre berömda newtonska lagarna, som handlar om sambandet mellan kroppars rörelse och de krafter de påverkas av, samt gravitationslagen. Verket fick avgörande betydelse för den klassiska fysiken och är ett av de viktigaste verken i vetenskapens historia.

Newton åtnjöt erkännande och berömmelse, och 1705 mottog han ridderslaget av drottning Anne. Efter sin död 1727 begravdes han i Westminster Abbey.

Charles Darwin

Charles Darwin

Charles Darwin revolutionerade vetenskapen med sitt främsta verk, ”Om arternas uppkomst”, från 1859, som introducerade teorin om evolution och naturligt urval.

© Wikimedia Commons
  • Levde: 12 februari 1809 - 19 april 1882
  • Nationalitet: Engelsk
  • Berömd för: Darwin var naturforskare och geolog och mest känd för evolutionsteorin.

Charles Darwin anses av många vara den vetenskapsman som har haft störst inflytande på modern biologi och våra kunskaper om vår jord.

Darwin växte upp i ett välbeställt hem i Shrewsbury, England, där han var det femte barnet i en syskonskara på sex. Hans far var läkare och 1925 skrevs Darwin också in för medicinska studier. Men det fångade aldrig hans intresse och efter två års studier gav han upp. I stället inledde han teologistudier vid Cambridgeuniversitetet, där han tog kandidatexamen 1831. Trots att han inte var särskilt entusiastisk inför teologistudierna så fick hans tid i Cambridge stor betydelse för hans karriär.

Parallellt med sitt hovedfag tog han nämligen kurser i botanik, zoologi och geologi, samt stiftade bekantskap med många andra naturforskare. Han blev speciellt nära vän med botanikern J.S. Henslow och geologen Adam Sedgwick. Genom Henslow fick Darwin 1831 en inbjudan att följa med på jordenruntresa med fartyget HMS Beagle tillsammans med flera andra naturvetenskapliga vetenskapsmän för att kartlägga den sydamerikanska kustlinjen.

Resan varade i fem år och skulle visa sig få stor betydelse för Darwins vetenskapliga utveckling. Under åren efter hans hemkomst gav han ut Voyage of the Beagles – tre vetenskapliga bind om de observationer han hade gjort under resans gång.

Det dröjde dock ytterligare 20 år, till 1859, innan han gav ut sitt mest inflytelserika verk On the Origin of Species by Means of Natural Selection (”Om arternas uppkomst” på svenska). Det är i detta verk han offentliggör evolutionsteorin som handlar om hur nya arter uppkommer. Han argumenterar bland annat för att alla arter är besläktade och härstammar från samma stamform och sedan har utvecklats olika utifrån naturlig selektion: De som överlever är de som bäst anpassar sig efter miljön.

Charles Darwin dog den 19 april 1882 av hjärtinfarkt.

Nikola Tesla

Nikola Tesla

Nikola Tesla uppfann växelströmsmotorn och experimenterade med både radio och röntgenfotografi. Han fick inget större erkännande under sin livstid.

© Wikimedia Commons / Napoleon Sarony
  • Levde: 10 juli 1856 - 7 januari 1943
  • Nationalitet: Serbisk
  • Berömd för: Tesla var fysiker, uppfinnare och elektroingenjör och uppfann växelströmsmotorn.

Nikola Tesla är en av de största vetenskapsmännen från 1800- och 1900-talen och har haft avgörande betydelse för utvecklingen av elektriciteten.

Tesla föddes i staden Smiljan i dagens Kroatien till serbiska föräldrar.

Han studerade och arbetade i Österrike, Ungern och Frankrike och utmärkte sig för sina særlige förmågor inom elektricitet. År 1884 flyttade han till USA, där han med en rekommendation från sin chef i Paris genast anställdes av den store uppfinnaren Thomas Edison, som uppfann fonografen och utvecklade glödlampan.

Men när Edison efter sigende lurade Tesla på en summa pengar, sade Tesla upp sig och de båda uppfinnarna blev bittra konkurrenter under resten av sina karriärer. Edison satsade på likström och Tesla på växelström.

Tesla öppnade 1886 sitt eget företag, men hade svårt att skaffa investerare, eftersom de flesta av dem litade på Edison därför också tvivlade på växelström som energikälla.

Men 1888 fick Tesla sin första investerare, George Westinghouse, och fick patent på växelströmsmotorn. Och 1893 lystes världsutställningen i Chicago upp av 100 000 glödlampor med hjälp av växelström. Tesla och Westinghouse hade vunnit udbuddet över Edison, tack vare att de kunde göra det för hälften av den kostnad Edison behövde till likströmmen.

Men Teslas bedrifter slutade inte där. År 1895 uppförde han världens första vattenkraftverk vid Niagarafallen. Han uppfann Teslaspolen 1891 som han bland annat använde till att experimentera med röntgenfotografi. Det blev dock Wilhelm Röntgen, som fick erkännandet för fenomenet. På 1890-talet experimenterade Tesla med att transmittera radiovågor och elektrisk energi, och 1896 kunde han visa upp den första fjärrstyrda båten för allmänheten. Trots det fick italienaren Guglielmo Marconi patenträttigheterna till radion och tilldelades nobelpriset för uppfinningen 1909 trots Teslas protester. Först nio månader efter Teslas död slog USA:s högsta domstol fast att det han som först hade uppfunnit radion.

Tesla led hela livet av mental sjukdom och på ålderns höst blev han alltmer säregen. Nikola Tesla dog ensam och i stort sett okänd på sitt hotellrum 1943. Det är först efter sin död han på allvar fick erkännande för sina bedrifter.

Galileo Galilei

Galileo Galilei

Galileo var huvudpersonen i den vetenskapliga revolutionen och betraktas ofta som fadern av klassisk fysik och den vetenskapliga metoden.

© Justus Sustermans/ Wikimedia Commons
  • Levde: 15 februari 1564 - 8 januari 1642
  • Nationalitet: Italiensk
  • Berömd för: Galileo var fysiker, filosof och astronom och hittade avgörande bevis mot kyrkans forståelse att jorden var universums centrum.

Galileo Galilei vände upp och ned på medeltidens världsbild, var en central figur i den vetenskapliga revolutionen och anses vara den vetenskapliga metodens grundare.

Han föddes i Pisa, Italien, och var den äldste sonen till musikteoretikern och kompositören Vincenzo Galilei. Även om fadern vidareförmedlade sitt intresse för musik och den matematiska utmaningen i musikens svängningar, ljudvågor och harmonier till Galileo, ville han att sonen skulle bil läkare så att han – till skillnad från sin far – kunde leva på sitt yrke.

Galileo påbörjade därför medicinstudier vid 17 års ålder, men han fullföljde inte sina studier. Han riktade i stället sin uppmärksamhet mot matematiken och rykten om hans förmåga inom matematik och fysik spreds fort. Han undervisade i 20 år på universiteten i Pisa och Padua.

Ett av Galileos mest berömda försök gick ut på att han kastade ned två kulor med olika vikt för det lutande tornet i Pisa. Kulorna träffade marken i stort sett samtidigt. Men det första kontrollerade, vetenskapliga. experimentet någonsin motbevisade Galileo därmed Aristoteles hypotes om att tunga föremål faller fortare till marken.

År 1609 hörde Galileo talas om en ny uppfinning från Nederländerna: Kikaren. Han lyckades fort bygga en egen kikare, förbättrade den och riktade den sedan mot himlen. Där såg han att månen inte var platt, som man dittills hade trott, utan hade berg och kratrar. Han såg att Jupiter hade fyra månar som kretsade runt den. Han såg att Venus hade faser precis som månen. Han såg att det fanns många fler stjärnor än man kunde se med blotta ögat. Enligt Galileo var allt detta bevis för den heliocentriska världsbilden, som Nikolaus Kopernikus hade lagt fram ett halvt århundrade tidigare. Enligt denna världsbild var det solen och inte jorden som var det orubbliga centrum som planeterna kretsar runt.

Galileos upptäckter var dock inte särskilt populära i den katolska kyrkan, som hade en geocentrisk världsbild och betraktade jorden som universums centrum. År 1633 kallades han till Rom och beordrades att möra den romerska inkvisitionen – den katolska kyrkans domstol. Han tvingades att avsäga sin kopernikanska övertygelse och dömdes till livstids fängelse – en som dock kort senare omvandlades till husarrest.

Trots sin dom fortsatte Galileo med sitt arbete i smyg fram till sin död 1642.