Dynamiken mellan solens och Jordens rörelser skapar totalt fem Lagrangepunkter. Tre av dem ligger på den linje som går genom centrum av både solen och jorden, medan de sista två ligger i jordens omloppsbana, framför respektive bakom vår planet.
Motsvarande finns det alltså fem Lagrangepunkter i andra system, där två tunga objekt kretsar runt varandra – exempelvis solen och Jupiter eller jorden och månen.
Teleskopet vänder oss ryggen
För Webbteleskopet är placeringen i L2 optimal. Teleskopet är utrustat med en stor, skyddande solskärm som vänder in mot både jorden och solen. Därmed kan teleskopet hela tiden "vända ryggen till" den värmestrålning som kommer från solen och jorden, som annars skulle störa de observationer som teleskopet gör av avlägsna himlakroppar.
Placeringen vid L2 har tidigare använts av satelliterna WMAP och Planck som kartlade universums bakgrundsstrålning.
På andra sidan jorden, vid Lagrangepunkten L1, har andra satelliter hållit till. Därifrån är det konstant utsikt mot solen, vilket bland annat har varit till stor fördel för solobservatoriet SOHO.