Vintergatans hjärta, galaxen NGC 4258, den interstellära nebulosan Orion Nebula och den bredaste ringen runt planeten Saturnus.
Spitzerteleskopets arkiv över fascinerande bilder av rymden är stort. Men nu är det slut. Den 30 januari 2020 flyger Spitzer i pension.
Detta efter att Nasa under en längre tid har haft kommunikationsproblem med teleskopet. Därför stänger rymdfartsorganisationen ned Spitzer.
Teleskopet har ingått i rymdprogrammet 'Great Observatories' tillsammans med tre andra superteleskop: Rymdteleskopet Hubble, gammateleskopet Compton och röntgenteleskopet Chandra.
Tittade direkt på planeter
Det nu pensionerade teleskopet var det sista i syskonflocken som skickades upp. Spitzer befann sig kortast tid i rymden - men dess outtröttliga jakt efter liv på främmande planeter var intensiv - och berikande.
Teleskopet var först med att direkt studera exoplaneter. 2005 såg Spitzer det infraröda ljuset från exoplaneten HD 209458 b. Det blev startskottet på ny era.
Väderprognoser från exoplanet
2009 levererade Spitzer den första värmekartan från en exoplanet. Färgerna visar temperaturskillnaderna på gasplaneten HD 1899733b. Och även om väderprognosen lovade 1 800 grader och vindar på 8 690 km/h - vilket gör att planeten troligtvis inte rymmer liv - så var upptäckten en början på att bättre kunna förstå vädret på exoplaneter.
Upptäcker jordliknande planeter
När Spitzer år 2018 upptäckte fem av de totalt sju planeterna i samma storlek som jorden som rör sig runt stjärnan Trappist-1 var jublet på Nasa stort. Tre av planeterna befinner sig i den så kallade beboeliga zonen där temperaturen gör att det kan finnas flytande vatten - och således liv - på planetens yta.
Finner mycket avlägsen planet
2017 hittade Spitzer en av de mest avlägsna exoplaneter vi känner till. Dess namn är: OGLE-2014-BLG-0124L. Planeten ligger 12 752 ljusår bort och har en massa som är lika stor som jordens massa - den kretsar även på samma avstånd till sin stjärna som jorden gör till solen.
En mästerfotografs nekrolog
Spitzers lins har inte bara varit vänd mot främmande planeter.
Teleskopet designades nämligen först och främst för att fånga in infrarött ljus från universum.
Det gjorde att Spitzer genom gigantiska moln av gas och damm kunde se hur nya stjärnor och solsystem tog form, hur galaxer kolliderade och hur svarta hål uppstod.
Spitzer fångade universum från dess bästa vinklar. Här är några av upptäckterna:
Kosmiskt moln
Fyra nyfödda stjärnor 1 500 ljusår bort skapar kaos i det kosmiska molnet Orion Nebula. Det går att se i det gula starka ljuset i mitten av bilden. Det gröna ljuset indikerar väte och svavel medan det röda och orange visar molekyler rika på kol.
Fångstarmar
Galaxen M106 ligger 23 miljoner ljusår bort. Den är främst känd för två saker: Den har två extra "fångstarmar" som vår inte galax Vintergatan inte har.
Hjärtat
Vintergatans hjärta är ofta täckt av stoft och gas. På den här bilden lyckades dock Spitzer skära igenom dimman och avslöja ett bälte av gnistrande stjärnor längst in i galaxen.
Supernova
Resterna från en supernova slungas ut i universum och stoftet från stjärnor ingår i nya kemiska processer. Bilden är sammansatt och skapad genom flera bidrag från olika teleskop - däribland Spitzer.
Kannibalgalaxer
De två galaxerna - den stora och lilla rosa fläcken - heter NGC 3226 och NGC 3227. Båda har kannibaliserat på en tredje galax som nu nästan har försvunnit. Upptäckten visar galaxernas evolution, bedömer Nasa.