Om Svanen
På norra halvklotet är Svanen en av de tydligaste stjärnbilderna. Stjärnan Deneb, som utgör Svanens svans, är särskilt lätt att få syn på.
Deneb befinner sig 1 500 ljusår bort, men eftersom den samtidigt är en av de kraftigast lysande stjärnorna i Vintergatan – 200 000 gånger starkare än vår egen sol – syns den tydligt på himlen.
Längst ut på Svanens högra vinge ser du dubbelstjärnesystemet Mu Cygni, och på samma vinge hittar du resterna av en 5 000 år gammal supernova – Slöjnebulosan.
Mest imponerande är de enorma röda gasmolnen, Nordamerika- och Pelikannebulosan, mitt i Svanens “kropp”.
Väte och kosmisk strålning målar himlen röd
Gasmoln är uppkallade efter sin form, som liknar en kontinent respektive en fågel. De två gasmolnen är faktiskt samma moln, men mellan molnet och jorden breder ett moln av kosmiskt stoft ut sig och skyler ljuser.
Stoftet ger upphov ett svart område mitt i molnet som får det att se ut som om det är två moln. Det starka röda ljuset beror på det väte som molnen består av.
Den kraftiga uv-strålningen från stjärnorna i området skiljer vätets atomkärnor från elektronerna, men de hittar snabbt tillbaka till varandra – nu än mer energirika. När de återgår till sitt ursprungliga stadium friger den överflödiga energin som bildar rött ljus.
Svanens moln syns i mörker med en vanlig handkikare, men ett litet teleskop ger den bästa upplevelsen.
Guide till Svanen
VAR OCH NÄR?
Gå ut klockan 05 på morgonen dagarna runt nymånen den 2 mars. Här hittar du Svanens centrum, inklusive den rödaktiga Nordamerikanebulosan, cirka 40 grader över horisonten i ost-nordostlig riktning.
SYNLIGHET?
Under mörka förhållanden kan du med blotta ögat se att Svanen (Cygnus) befinner sig mitt i Vintergatans vita band av stjärnor.
Nordamerikanebulosan syns bäst med ett ljusstarkt teleskop med lågt bländarförhållande, omkring f/4, och låg förstorning. Ett ljusföroreningsfilter kan öka bildens kontrast.
Hittar du Polstjärnan? Använd vår guide och hitta den ikoniska stjärnan på natthimlen.