Läs också

Nebulosor

Svarta nebulosor

Större delen av året gömmer sig Messier 47 bakom solen eller under horisonten. Se de unga stjärnorna 13–20 januari 2018 efter mörkrets inbrott. 

© ESO/DIGITIZED SKY SURVEY 2. ACKNOWLEDGEMENT: DAVIDE DE MARTIN

Ung stjärnhop kommer på sällsynt besök

Stjärnhopen Messier 47 är en sällsynt gäst på den svenska natthimlen. Men i januari hamnar vår planet i en position som gör att du kan få uppleva den unga stjärnsamlingen.

19 december 2017 av Jesper Grønne

Stjärnhopen Messier 47 är bara synlig från Sverige under mitten av vintern när stjärnbilden Akterskeppet (en stjärnbild på södra stjärnhimlen) visar sig över horisonten i söder. Sett från jorden tar Messier 47 lika stor plats på himlen som en fullmåne.

Under gynnsamma förhållanden är stjärnhopen synlig med blotta ögat, men en kikare förbättrar upplevelsen. Den syns som bäst när månens ljus är svagt, exempelvis mellan den 13 och 20 januari.

Stjärnorna i Messier 47 är cirka 78 miljoner år gamla och därför relativt unga. Jämförelsevis är solen drygt 4 500 miljoner år gammal.

Missa aldrig de viktigaste vetenskapliga nyheterna – med Illustrerad Vetenskaps NYHETSBREV direkt i din inkorg

Så gör du

  • För att hitta Messier 47 ska du sträcka ut din arm och titta en handbredd till vänster om himlens starkaste stjärna, Sirius. Stjärnhopen befinner sig i samma höjd över horisonten som Sirius.

  • Du ser Messier 47 som bäst om du hittar en mörk plats långt från en stad utan störande artificiellt ljus och med fri sikt mot södra horisonten.

  • Låt dina ögon vänja sig vid mörkret och vila kikaren mot ett träd så att du får en stadig bild. Rikta kikaren mot horisonten vänster om Sirius och lyft den långsamt uppåt. Fokusera kikaren tills stjärnorna är små och skarpa.

VISSTE DU ATT:

Charles Messier kartlade över 100 av himlens mest utmärkande objekt under 1700-talet. 

Messier skrev dock ett fel i koordinaterna för Messier 47 och först 1959 lyckades den kanadensiske astronomen T.F. Morris hitta Messiers stjärnhop igen.

GÅ PÅ UPPTÄCKT I UNIVERSUM med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

Krabbnebulosan var Messiers första objekt 

© ESO

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: