Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

I stjärnbilden Svanen finns bland annat Cirrusnebulosan som är resterna av en supernova.

© JESPER GRØNNE, HVADIHIMLEN.DK
Universum - Stjärnor

Titta uppåt: Svanen gömmer gasljus och stjärnstunder

Supernovarester, dubbelstjärnor och gigantiska gasnebulosor – stjärnbilden Svanen har allt.

Svanen är en av de tydligaste stjärnbilderna på det norra halvklotet.

Titta mot öst och hitta den ljusstarka stjärnan Deneb – den kan guida dig till några av universums mest fantastiska fenomen.

Dagarna runt den 25 maj bjuder på perfekta förhållanden för att ta en närmare titt på Svanen.

Väte målar stjärnhimlen röd

Månens störande ljus är minimalt och skymningsljuset är borta innan midnatt. Så när det är nytt dygn, och fram till dess att morgonsolen gryr, är det dags att ta fram kikaren och rikta den mot Vintergatans ljusa band i öster.

Längst ut i Svanens “högra vinge” återfinns dubbelstjärnsystemet Mu Cygni och i mitten av samma vinge finns resterna av en 5 000 år gammal supernova – Cirrusnebulosan.

Men mest imponerande är de enorma gasnebulosorna som gömmer sig i mitten av Svanens “kropp”. Nordamerika- och Pelikannebulosan består av väte och färgar stjärnhimlen röd.

Strålning färgar nebulosorna röda

De två gasnebulosorna är egentligen en, men delas i två av ett stoftmoln.

Svanens två största gasnebulosor, Nordamerika- och Pelikannebulosan, har fått sina namn efter sin form som liknar en kontinent respektive en fågel.

Faktum är att de två gasnebulosorna tillhör en och samma nebulosa, men mellan nebulosan och jorden finns ett moln av kosmiskt stoft som täcker för ljuset.

Stoftet bildar ett svart område mitt i nebulosan och gör att det ser ut som två nebulosor. Det kraftiga röda ljuset beror på att nebulosorna består av väte.

Den starka UV-strålningen från stjärnorna i området skiljer vätets atomkärnor från elektronerna, men de faller snabbt tillbaka igen – och då med mer energi.

När de hamnar i sitt ursprungliga tillstånd friges överskottsenergin, vilket skapar det röda ljuset.

Läs också:

Stjärnor

14 juli: Kolla in Jupiter och dess fyra största månar

9 minuter
Stjärnor

Den 22 maj: Strålande stjärnbild målar himlen röd

3 minuter
Mars

Nu går startskottet: Sond inleder historisk Marssommar

5 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj