Titta uppåt: Svanen gömmer gasljus och stjärnstunder
Supernovarester, dubbelstjärnor och gigantiska gasnebulosor – stjärnbilden Svanen har allt.
I stjärnbilden Svanen finns bland annat Cirrusnebulosan som är resterna av en supernova.
Svanen är en av de tydligaste stjärnbilderna på det norra halvklotet.
Titta mot öst och hitta den ljusstarka stjärnan Deneb – den kan guida dig till några av universums mest fantastiska fenomen.
Dagarna runt den 25 maj bjuder på perfekta förhållanden för att ta en närmare titt på Svanen.
Väte målar stjärnhimlen röd
Månens störande ljus är minimalt och skymningsljuset är borta innan midnatt. Så när det är nytt dygn, och fram till dess att morgonsolen gryr, är det dags att ta fram kikaren och rikta den mot Vintergatans ljusa band i öster.
Längst ut i Svanens “högra vinge” återfinns dubbelstjärnsystemet Mu Cygni och i mitten av samma vinge finns resterna av en 5 000 år gammal supernova – Cirrusnebulosan.
Men mest imponerande är de enorma gasnebulosorna som gömmer sig i mitten av Svanens “kropp”. Nordamerika- och Pelikannebulosan består av väte och färgar stjärnhimlen röd.
Strålning färgar nebulosorna röda
De två gasnebulosorna är egentligen en, men delas i två av ett stoftmoln.
Svanens två största gasnebulosor, Nordamerika- och Pelikannebulosan, har fått sina namn efter sin form som liknar en kontinent respektive en fågel.
Faktum är att de två gasnebulosorna tillhör en och samma nebulosa, men mellan nebulosan och jorden finns ett moln av kosmiskt stoft som täcker för ljuset.
Stoftet bildar ett svart område mitt i nebulosan och gör att det ser ut som två nebulosor. Det kraftiga röda ljuset beror på att nebulosorna består av väte.
Den starka UV-strålningen från stjärnorna i området skiljer vätets atomkärnor från elektronerna, men de faller snabbt tillbaka igen – och då med mer energi.
När de hamnar i sitt ursprungliga tillstånd friges överskottsenergin, vilket skapar det röda ljuset.