Om Cirrusnebulosan
För cirka 8 000 år sedan slutade en stjärna sina dagar i en gigantisk supernovaexplosion. Resterna av stjärnan går att se på himlen i form av en enorm kosmisk nebulosa som kallas Cirrusnebulosan (även Slöjnebulosan).
Stjärnan började sitt liv med att fusionera väteatomer till helium och helium fusionerade därefter till kol.
På så sätt bildade stjärnan allt tyngre grundämnen. Processen skapade en kraftig, utåtriktad energi vilket fick stjärnan att blåsa upp sig som en ballong.
När stjärnan började fusionera grundämnen som är tyngre än järn stannade den utåtriktade processen av och i stället kollapsade stjärnans kärna med stor kraft.
Chockvåg formade Cirrusnebulosan
Eftersom stjärnan var enorm – 20 gånger tyngre än solen – exploderade den strax därefter som en supernova.
Där pressades kärnan samman till en ultratät neutronstjärna, samtidigt som resten av stjärnan blåstes bort och blev till ett moln av stjärnstoft – en supernovarest.
Astronomerna uppskattar att den stjärna som skapade Cirrusnebulosan blåste ut en kraftig vind i rymden innan den exploderade.
Vinden skapade en stor bubbla i den omgivande interstellära gasen.
När chockvågen från supernovaexplosionen träffade bubblans vägg bildades Cirrusnebulosans karakteristiska form.