Stjärnhimlen nu

Synliga stjärnbilder i oktober 2023

Jordens rotation runt sin egen axel och dess resa runt solen gör att natthimlens stjärnor och stjärnbilder hela tiden rör sig. Därför finns det flera stjärnbilder som vi bara kan se vid vissa tider på året.

Här är en översikt över de stjärnbilder du kan se på stjärnhimlen i september.

Stjärnbilder i nordlig riktning vid midnatt

• Draken (Draco)
• Cepheus
• Cassiopeja
• Stora björnen (Ursa Major)
• Lodjuret (Lynx)
• Lilla björnen (Ursa Minor)

Stjärnbilder i östlig riktning vid midnatt

• Giraffen (Camelopardalis)
• Kusken (Auriga)
• Perseus
• Oxen (Taurus)
• Väduren (Aries)
• Orion

Stjärnbilder i sydlig riktning vid midnatt

• Andromeda
• Pegasus
• Fiskarna (Pisces)
• Valfisken (Cetus)
• Vattumannen (Aquarius)

Stjärnbilder i västlig riktning vid midnatt

• Ödlan (Lacerta)
• Svanen (Cygnus)
• Lyran (Lyra)
• Herkules

Synliga planeter i oktober 2023

I oktober månad är det möjligt att se några av planeterna i vårt solsystem. Det kräver bara att du riktar blicken vid bestämda tidpunkter.

Merkurius i oktober

Merkurius syns på morgonhimlen, när den går upp cirka en och en halv timme före soluppgången under de första dagarna i oktober.

Venus i oktober

Venus är synlig i öst från omkring klockan tre och fram till gryningen.

Mars i oktober

Mars är inte synlig i oktober.

Jupiter i oktober

Jupiter lyser klart och är synlig hela natten. Den dyker upp mot öst vid solnedgången, varpå den rör sig söderut och senare västerut under natten lopp.

Saturnus i oktober

Saturnus dyker upp i sydöst när mörkret faller och rör sig sedan mot sydväst tills den försvinner bakom horisonten efter midnatt.

Uranus i oktober

Uranus är synlig mod nordöst eller öst efter mörkrets inbrott och bår sin högsta punkt på himlen omkring klockan tre i sydlig riktning.

Neptunus i oktober

Neptunus syns bäst efter midnatt, 25-30 grader över den södra horisonten.

Andra himlakroppar i oktober

Nymåne infaller den 14 oktober och fullmåne den 28 oktober. Meteorregnet Orioniderna kulminerar den 21-22 oktober. En partiell månförmörkelse äger rum den 28 oktober i slutet av kvällen.

Särskilda fenomen på stjärnhimlen i oktober 2023

Stjärnhimlen i oktober 2023 erbjuder inte bara stjärnbilder och planeter.

Här är en guide till stjärnhimlens speciella fenomen.

Se Vintergatans vackra granne

Just nu har du chansen att se Vintergatans granne Andromedagalaxen.

Den ligger 24 triljoner kilometer – eller 2,54 miljoner ljusår – från jorden och är det överlägset mest avlägsna himlafenomen som du under normala förhållanden kan observera med blotta ögat.

Med sina en biljon stjärnor är Andromeda­ inte bara dubbelt så stor som vår galax Vintergatan, utan även den största galaxen i den Lokala galaxhopen – den hop som även Vintergatan tillhör.

Vintergatan och Andromeda påminner om varandra: Båda är så kallade spiralgalaxer och är omgivna av en lysande ring (halo) av klotformiga stjärnhopar som påminner om varandra både till utseende och struktur.

Andromeda har länge förbryllat forskarna eftersom den inte uppför sig som den borde: Galaxen roterar för snabbt och inifrån kärnan strömmar energi som kan härstamma från mörk materia.

Så här gör du:

• Var och när: Vid nymåne den 2 mars stör inte månens ljus, och chansen är god för att få se Andromedagalaxen. Klockan 20 syns den cirka 35 grader upp mot väst-nordväst.
• Hur: Utan teleskop kan du bara se galaxens centrala kärna som består av miljontals sammanhängande stjärnor. Dess fulla omfång går först att se med ett stort teleskop.
• Om du vill du ta bilder av Andromeda kan du montera en systemkamera med teleobjektiv på teleskopet. Teleskopet behöver ha ett kamerafäste och en motor som följer himlens rörelse.

Läs mer om Andromeda här.

Upplev krigarens bälte på natthimlen

Just nu lyser tre unga stjärnsystem kraftigt på himlen: Alnitak, Alnilam och Mintaka. Tillsammans utgör de stjärnbilden Orions bälte.

Nästan samtliga totalt nio stjärnor är blå och därför förhållandevis unga. Ju yngre en stjärna är, desto varmare brinner den, vilket ger ett mer blåaktigt sken.

Förmodligen bildades dessa stjärnor för mellan fyra och tio miljoner år sedan. Äldre stjärnor – exempelvis solen, som är drygt 4,5 miljarder år – brinner svagare och lyser därför med ett mer gulaktigt sken än de unga stjärnorna.

Orions bälte ligger mellan cirka 700 och 1 300 ljusår från jorden – bara en hundradel av Vintergatans diameter – vilket astronomiskt sett i princip är i vår närhet. Stjärnbilden lyser därför så starkt på natthimlen att du kan se den med blotta ögat.

Så här gör du:

• Var och när: Orions bälte kan ses hela oktober. Stjärnbilden dyker upp österut vid midnatt och är synlig resten av natten. Klockan 05:00 i mitten av oktober syns den 30 grader över horisonten i söder.
• Hur: Du kan utan svårighet se Orions bälte med blotta ögat då de starkt lysande objekten befinner sig mitt i den enorma konstellationen**. I synnerhet Mintaka lyser kraftigt på natthimlen.
• Med hjälp av en handkikare syns stjärnorna än mer tydligt på himlen och det blir enklare att se detaljer omkring bältet, som exempelvis nebulosan runt Alnitak.

Läs mer om Orions bälte här.

Gamla stjärnor visar sig på natthimlen

Den är nästan lika gammal som själva universum. M13 är en klotformig samling av 300 000 stjärnor som bildades för cirka 11,65 miljarder år sedan – det vill säga bara två miljarder år efter stora smällen.

Vid den tidpunkten var vår galax fortfarande ung och hade ännu inte fått sin platta spiralform.

Vintergatan rymmer minst 150 klotformiga stjärnhopar och i stort sett samtliga är drygt tio miljarder år gamla – vissa bildades till och med före själva galaxen.

De gamla stjärnhoparna befinner sig i utkanten av Vintergatan – cirka 25 000 ljusår från centrum. M13 är den tydligaste på natthimlen och med lite tur går den att se med blotta ögat, i annat fall med en vanlig kikare.

Så här gör du:

• Var och när: M13 befinner sig i stjärnbilden Herkules, som du vid midnatt i början av oktober kan hitta 20 grader över horisonten i nordväst. M13 kan vara synlig med blotta ögat.
• Hur: Med en handkikare ser du klothopen som en lite diffus, tät samling av avlägsna stjärnor. Du måste du använda ett teleskop för att se rakt in i den täta stjärnhopen.
• Du ser flest detaljer i hopen om du använder ett teleskop med stor öppning och brännvidd. Börja med en sökare med en mindre förstoring och öka långsamt förstoringen.

Läs mer om M13 här.

Kometen bjuder på färgglatt meteorregn

Halleys komet är en av få kometer som med lätthet går att se med blotta ögat. Därför skapade den också rubriker 1986 när den passerade jorden och blev synlig på stjärnhimlen.

Tyvärr kommer Halleys komet inte tillbaka förrän den 28 juli 2061, men du har fortfarande möjlighet att se delar av den i höst.

Precis som andra kometer har Halleys komet efterlämnat ett spår av damm och is, och detta spår korsar jordens bana runt solen, vilket medför att vi varje oktober kan uppleva det vackra meteorregnet Orioniderna.

Orioniderna kan ge upphov till 20 stjärnskott i timmen och har fått sitt namn efter stjärnbilden Orion, eftersom meteorsvärmen verkar komma därifrån.

Den höga hastigheten innebär också att stjärnfall från Orioniderna rör sig blixtsnabbt över himlen och täcker en stor del av himlen innan de brinner upp och försvinner.

Orioniderna är av den anledningen svåra att missa och ett bra meteorregn för alla åldersgrupper att observera.

Så här gör du:

• När: Du får den bästa upplevelsen om du väljer att gå ut mellan 03.00 och 06.00 natten mellan 21 och 22 oktober. Då är mängden stjärnfall stor medan himlen är mörk.
• Var: Mellan 03.00 och 06.00 tycks meteorerna komma från sydost, men de går att se på hela himlen.
• Fotografering: För att ta bilder av Orioniderna ska du använda ett stativ och ett vidvinkelobjektiv. Ställ in en lös eller inbyggd intervalltimer så att kameran tar bilder med jämna mellanrum.

Läs mer om Orioniderna här.

En skugga rör sig in över fullmånen

Månförmörkelser inträffar ett par gånger om året när solen, jorden och månen är placerade så att jorden skuggar månen.

Tidigare i år hade vi en så kallad partiell månförmörkelse, under vilken månen nåddes av den yttersta delen av jordens skugga. Händelsen var svår att se med blotta ögat, eftersom den yttre skuggan är så svag. Så blir det inte under kvällens förmörkelse.

Omkring klockan halv tio når den innersta, mörka delen av jordens skugga månen, så att en tydlig del av den gråvita skivan försvinner. Fenomenet varar i cirka en timme och 20 minuter, så strax före klockan elva är månen hel igen.

Skuggan rör sig dock aldrig långt in över månen, så förmörkelsen är inte total. En total förmörkelse, då hela månen försvinner i mörkret, får vi se i den här delen av världen först i september 2025.

Så här gör du:

• När: Den 28 oktober klockan 20.00 rör sig månen in i den yttre delen av jordens skugga, men förändringen är svår att se med blotta ögat. Först klockan 21.35 kommer skuggans mörka, inre del.
• Var: Du hittar månen 30 grader ovanför horisonten i sydost klockan 21.35. Förmörkelsen når sitt max klockan 22.14, då en del av skivans nedersta kant försvinner. Den mörka skuggan är borta igen klockan 22.52.
• Om du vill fotografera skådespelet behöver du hög upplösning och skarpt fokus. Använd ett stativ och testa med bländartalet f/16, ISO 100 och en slutartid på en hundradels sekund.

Läs mer om förmörkelsen här.