Örnnebulosan

Stjärnhimlen nu

Asteroider, synliga planeter och färgstarka nebulosor. Se de mest spektakulära fenomenen på stjärnhimlen just nu med Illustrerad Vetenskaps guide.

Asteroider, synliga planeter och färgstarka nebulosor. Se de mest spektakulära fenomenen på stjärnhimlen just nu med Illustrerad Vetenskaps guide.

Shutterstock

Detta kan du se på stjärnhimlen nu

En klar natt kan du se omkring 5 000 stjärnor med blotta ögat. Utan någon utrustning kommer du också att kunna se de flesta av solsystemets planeter.

Du kan se lavaslätter och meteorkratrar på månen. Och Andromedagalaxens kärna – 2,5 miljoner ljusår bort.

Med en vanlig kikare stiger antalet stjärnor till 100 000, och du kommer även att kunna se avlägsna nebulosor, asteroider och andra planeters månar.

Illustrerad Vetenskap guidar dig till stjärnhimlen just nu och visar dig rätt väg, så att du vet var och när du ska titta.

## Synliga stjärnbilder i december 2022

Jordens rotation runt sin egen axel och dess färd runt solen innebär att natthimlens stjärnor och stjärnbilder hela tiden flyttar sig. Därför finns det flera stjärnbilder som vi bara kan se vid vissa tider på året.

Här är en översikt över de stjärnbilder du kan se på stjärnhimlen i december..

Stjärnbilder i nordlig riktning vid midnatt

  • Giraffen (Camelopardalis)
  • Cepheus
  • Lilla björnen (Ursa Minor)
  • Draken (Draco)

Stjärnbilder i östlig riktning vid midnatt

  • Stora björnen (Ursa Major)
  • Lodjuret (Lynx)
  • Tvillingarna (Gemini)
  • Kräftan (Cancer)
  • Lejonet (Leo)

Stjärnbilder i sydlig riktning vid midnatt

  • Kusken (Auriga)
  • Oxen (Taurus)
  • Orion
  • Enhörningen (Monoceros)
  • Floden (Eridanus)

Stjärnbilder i västlig riktning vid midnatt

  • Perseus
  • Väduren
  • Andromeda
  • Pegasus
  • Fiskarna (Pisces)
  • Valfisken (Cetus)
  • Ödlan (Lacerta)
  • Cassiopeia
Stjärnbilder i december

Här är alla stjärnbilder du kan se på stjärnhimlen i december. Kartan visar midnatt i mitten av december.

© Stellarium

Synliga planeter i december 2022

I december månad är det möjligt att se några av planeterna i vårt solsystem. Det kräver dock att man vänder blicken mot stjärnhimlen vid vissa tidpunkter.

Merkurius i december

Merkurius ses bäst den 21 december strax efter solnedgången i sydväst.

Venus i december

Venus ses efter solnedgången i sydväst. Den 29 december kan planeten ses nära varandra med Merkurius.

Mars i december

Mars står högt på himlen i sydlig riktning under större delen av natten. Planeten lyser särskilt starkt den 8 december, när sidan som vetter mot jorden är helt upplyst av solen. På morgonen den 8 december kommer fullmånen att glida framför Mars i en timme, vilket skapar en sällsynt Marsförmörkelse.

Jupiter i december

Jupiter är synlig på kvällen i sydvästlig riktning. Planeten är nära månen den 29 december.

Saturnus i december

Saturnus kan ses i västlig riktning tidigt på kvällen.

Uranus i december

Uranus står högt på himlen i söder eller sydvästlig riktning under större delen av natten.

Neptunus i december

Neptunus syns lågt på himlen i sydväst på kvällen.

Andre himmellegemer i december

Fullmånen inträffar den 8 december och nymånen den 23 december.

Speciella fenomen på stjärnhimlen i december 2022

Bli guidad till de speciella fenomenen på stjärnhimlen här.

Polstjärnan är natthimlens brännpunkt

  • När: Året runt och hela natten hittar du polstjärnan i riktning norrut, på en höjd på himlen som motsvarar den nordliga breddgraden du observerar från.
  • Var: Du hittar norr om du har en kompass, eller med hjälp av kompassen i en mobiltelefonen. Lite drygt halvvägs uppe på himlen kan du tydligt se en ganska ljus stjärna – när du väl ser den du kommer du inte att tvivla.
Stjärnhimlen Polstjärnan
© Shutterstock

Stjärnan Polaris, som även kallas Polstjärnan, är lätt att upptäcka i vinterns mörker. Stjärnan har fått sitt namn för att den befinner sig nära den himmelska nordpolen – punkten vertikalt ovanför jordens geografiska nordpol – och därför alltid är placerad i nordlig riktning.

För tillfället är Polaris cirka tre fjärdedelar av en grad från den himmelska nordpolen, men den rör sig sakta närmare, och runt år 2100 kommer den vara bara att en halv grad från nordpolen.

Se Mars med egna ögon

En av de himlakroppar som är lättast att upptäcka just nu är den röda planeten Mars. Planeten brukar vara bland de ljusaste objekten på stjärnhimlen – och just nu lyser den extra starkt eftersom solen, jorden och Mars befinner sig på en rak linje.

  • När: Den 8 december klockan 06 på morgonen är Mars mycket nära månen i väster. Klockan 20 på kvällen är Mars längre från månen.
  • Var: Cirka 40 grader upp på himlen i öster.
Se Mars med dina egna ögon - teaser
© NASA

De tre himlakropparnas position innebär att Mars ligger mindre än 100 miljoner kilometer bort och är därmed relativt nära jorden. Samtidigt är Mars fullt upplyst av solen sett från jorden. Detta gör att Mars framträder tydligt på himlen.

Mars känns lätt igen på sitt rödaktiga sken, vilket uppkommer på grund av det roströda dammet på dess yta och i dess atmosfär. Dammet är rött eftersom Mars yta är rik på järnoxid, vilket också ger bland annat rost och blod deras färg.

På Mars innehåller ytan 18 procent järnoxid, medan siffran för jorden är åtta procent.

Årets största meteorregn badar himlen i stjärnfall

  • När: Du får bäst upplevelse om du väljer att gå ut klockan 02 natten mellan den 13 och 14 december.
  • Var: Källan är cirka 65 grader över horisonten i söder. Du kan uppleva de många och vackra stjärnfallen överallt på himlen. Stjärnfallen vid ursprungskällan kommer att blossa upp och försvinna snabbt, medan övriga rör sig i alla riktningar.
  • Fotografering: Använd en kamera med stativ och timer och ställ in den på att ta så många bilder som batteriet och minnet tillåter. På bilderna kommer Tvillingarna att synas som lysande linjer.
Stjärnfall från Geminiderna
© Shutterstock

När meteorregnet Geminiderna slår till i december lyser himlen upp med runt 150 stjärnfall i timmen.

Geminiderna skiljer sig mycket från andra meteorregn som Orioniderna och Perseiderna. Geminiderna blir starkare år för år.

Meteorregn härrör vanligtvis från stoft från kometsvansar, men Geminiderna härstammar från en fem kilometer bred asteroid, 3200 Phaeton, som inte har en lång svans av damm och is i sitt spår.

Forskare vet inte varför asteroiden bildar stjärnfall, men det spekuleras i att asteroiden kommer så nära solen i sin bana att den torkar ut, spricker och avger stoftpartiklar.

En annan teori är att stoftpartiklarna härrör från en kollision mellan 3200 Phaeton och en asteroid. En tredje teori är att 3200 Phaeton innehåller is som när den förångas skapar gejsrar som sliter loss partiklarna.

Krigarens bälte syns tydligt på himlen

  • När: Den 15 december klockan 22.
  • Var: Om du tittar syd-sydost kan du se de tre stjärnsystemen som utgör Orions bälte, cirka 25 grader över horisonten.
Krigarens bälte står klart på himlen
© Shutterstock

Just nu lyser tre unga stjärnsystem starkt på himlen, nämligen Alnitak, Alnilam och Mintaka, som tillsammans bildar stjärnbilden Orions bälte. De nio stjärnorna är nästan samtliga blå och därför relativt unga.

Ju yngre en stjärna är, desto varmare brinner den, vilket ger den ett blåare sken. Förmodligen bildades alla stjärnor för bara fyra till tio miljoner år sedan.

Äldre stjärnor – exempelvis solen, som är mer än 4,5 miljarder år gammal – brinner svagare och lyser därför med ett gulare sken än de unga stjärnorna.

Natthimlen lyser efter intensiv solstrålning

  • När: Om du vill se luftglöd ska du befinna dig på en mörk plats dagarna runt nymåne. Du ska gå ut tidigast en timme efter solnedgång och kan då se fenomenet hela natten.
  • Var: Du upplever lättast luftglöd på en höjd av cirka 20 grader över horisonten. Här kommer du på grund av den sneda vinkeln att se genom ett tjockare lager av luftglöd jämfört med om du tittar uppåt vertikalt.
  • Hur Om du vill fotografera luftglöd ska du använda en lång exponering på exempelvis 30 sekunder vilket gör att kameran fångar mer ljus. Kameran kan också bättre återge färgerna och strukturerna på himlen.
© Y. Beletsky

Ljusfenomenet luftglöd – eller airglow på engelska – består av ett tunt, lysande skikt på himlen som kan ha olika färger, vars egenskaper bestäms av vilka molekyler luften innehåller.

Luftglöd uppstår eftersom den intensiva strålningen av solljus under dagen kan göra att luftmolekyler splittras.

När molekylerna återförenas på natten avger de ett svagt – ofta grönaktigt eller rödaktigt – sken, vilket gör att natthimlen aldrig är helt svart.