Stjärnhimlen

Stjärnhimlen i mars 2021

Krabbnebulosan, dubbelhopen i Perseus och det vackra ljusfenomenet "luftglöd" är synliga i mars – och det finns ännu mer att se under årets första vårmånad. Få koll på stjärnhimlen mars 2021 här.

Krabbnebulosan, dubbelhopen i Perseus och det vackra ljusfenomenet "luftglöd" är synliga i mars – och det finns ännu mer att se under årets första vårmånad. Få koll på stjärnhimlen mars 2021 här.

Shutterstock

På norra halvklotet innebär mars början av våren - och flera anledningar att beskåda stjärnhimlen som just nu bjuder på lite av varje.

Använd vår guide till stjärnhimlen i mars 2021 och ta del av många astronomiska upplevelser under årets första vårmånad.

Synliga stjärnbilder i mars 2021

Jordens rotation runt sin egen axel och dess resa runt solen innebär att de flesta stjärnor och därmed också stjärnbilder rör sig. Det innebär att det finns flera stjärnbilder som vi enbart kan se under vissa tider på året.

Stjärnhimlen i mars bjuder exempelvis på:

  • Lodjuret: Lodjuret är en stjärnbild med svaga stjärnor. Enklaste sättet att hitta Lodjuret är att leta upp stjärnbilden Stora Björnen. Stora Björnen är synlig hela året på norra halvklotet och innehåller asterismen (stjärnmönstret) Karlavagnen. Stjärnbilden Lodjuret finns mellan Stora björn och stjärnbilden Tvillingarna.
  • Lilla hunden: Följ de två översta stjärnorna i Orion i en horisontell linje. Det leder dig till Lilla hunden, där stjärnan Procyon, även kallad Hundstjärnan, syns tydligt. Du ser stjärnbilden som bäst klockan 21:00.
  • Kräftan: Kräftan befinner sig strax nedanför Lodjuret och snett upp till vänster om Lilla hunden. Precis som Lodjuret består Kräftan av svaga stjärnor.
Stjärnbilden Lodjuret

Stjärnbilden Lodjuret är en grupp svaga stjärnor som syns bäst i mars.

© Shutterstock

Stjärnbilder som är synliga hela året

Av de 88 officiella stjärnbilderna finns det också några du kan se året runt.

Det beror på att stjärnorna i de stjärnbilderna är så kallade cirkumpolära stjärnor, vilket innebär att de antingen befinner sig nära norra eller södra centrum för himlakropparnas rörelse.

Här är stjärnbilderna som du kan se på stjärnhimlen i mars och resten av året:

  • Cassiopeia - Stjärnbilden är lätt att hitta, eftersom den liknar bokstaven "W".
  • Cepheus - Stjärnbilden ligger bredvid Cassiopeia och är nära Polstjärnan.
  • Lilla björnen - Lilla björnen innehåller Polstjärnan och liknar Karlavagnen mycket – fast med ett "handtag" som går uppåt i stället för nedåt.
  • Stora björnen - Karlavagnen är en del av Stora björnen, så om du hittar det stjärnmönstret, har du också hittat stjärnbilden.
  • Draken - Stjärnbilden ligger bredvid Cepheus och under Lilla björnen.

Speciella fenomen i mars 2021

Malströmgalaxen träder fram under våren

Samtidigt som jordens djur tog sina första steg på havsbotten för en halv miljard år sedan stötte galaxen NGC 5195 rakt in i sin stora granne Malströmsgalaxen.

Några hundra miljoner år senare kolliderade de båda galaxerna igen.

Den ihållande kampen mellan de två galaxerna har bidragit till formen på Malströmsgalaxens markanta spiralarmar.

NGC 5195:s gravitation skickar fortfarande vågor genom grannens gasmoln så att dessa drar sig samman till kompakta, ljusröda klumpar och bildar stjärnor i en ovanligt hög takt.

De nya, blåaktiga stjärnorna blåser med tiden bort den ljusröda gasen.

Malmströmgalaxen

Malströmsgalaxen är cirka 60 000 ljusår i diameter och är därmed endast en tredjedel av Vintergatans storlek.

© Nasa

NGC 5195 ligger i dag strax bakom Malströmsgalaxen – sett från jorden – och de två galaxerna är ihopkopplade av en bro av damm.

De befinner sig cirka 25 miljoner ljusår från oss, men en mörk kväll kan du se dem med en vanlig kikare. Malströmsgalaxens kärna är extra tydlig.

Den lyser cirka 100 miljoner gånger starkare än solen – dels för att koncentrationen av stjärnor är extremt hög, dels för att det svarta hålet i galaxens mitt orsakar frisättning av enorma mängder energi.

  • Var och när: Malströmsgalaxen går att se hela året, men den står särskilt högt på våren då himlen också är tillräckligt mörk. Vid nymåne den 13 mars är chansen stor att du får syn på galaxen. Du hittar Malströmsgalaxen lite ovanför och till höger om den yttersta stjärnan i Karlavagnens vagnstång. Klockan 23 är galaxen cirka 65 grader över den östra horisonten.
  • Synlighet: Utan störande ljus går det att med en handkikare se Malströmsgalaxen och dess följeslagare som dimmiga ljusfläckar. Med ett litet teleskop kan du urskilja de markanta spiralarmarna.
Guide till Malmströmgalaxen

Så hittar du Malmströmgalaxen på natthimlen i mars.

© Stellarium

Dubbelhopen glittrar på natthimlen

Med blotta ögat liknar de en disig stjärna, men om du zoomar in med en kikare eller ett teleskop möts du av en fantastisk syn – hundratals stjärnor fördelade i två stora grupper: Dubbelhopen i Perseus.

Och nu i mars står den högt på natthimlen.

Som namnet antyder består fenomenet av två samlingar av stjärnor som befinner sig nära varandra.

Stjärnhoparna i stjärnbilden Perseus, som heter h Persei och Chi Persei, är öppna stjärnhopar.

Det innebär att de består av unga stjärnor som är födda i samma gasmoln och att de sakta rör sig bort från varandra.

Dubbelhopen

Dubbelhopen innehåller unga och ljusstarka stjärnor. 1. H Persei 2. Chi Persei

© NASA

På en astronomisk skala är stjärnhoparna med sin ålder på 12-13 miljoner år också förhållandevis unga.

Majoriteten av hopens 300-400 stjärnor är blåvita superjättar, som var och en har en massa på tio till 100 gånger solens massa.

Denna typ av stjärnor är extremt ljusstarka och därför lätta att se, men de använder upp sin energi relativt snabbt.

  • Var och när: Du hittar dubbelhopen mellan stjärnbilderna Cassiopeia och Perseus, som runt klockan 23 befinner sig cirka 30 grader upp på himlen mot den nordvästra horisonten.
  • Synlighet: Hitta först Cassiopeia med den distinkta W-formen. Dra därefter en linje från stjärnbildens mittersta stjärna mot W:ets nedersta vänstra spets. Förläng linjen tills du ser dubbelhopen. Med blotta ögat kan du se dubbelhopen som en diffus, lysande prick, men med hjälp av en vanlig handkikare går det att se stjärnhopens stjärnor.
Guide till dubbelhopen

Så hittar du dubbelhopen i mars.

© Stellarium

Krabbnebulosan träder fram i mars

Krabbnebulosan (M1) är en rest av en exploderande stjärna – en så kallad supernova – som ligger i stjärnbilden Oxen cirka 6 000 ljusår bort. Supernovaresten observerades för första gången år 1054 av kinesiska astronomer.

När den franske astronomen Charles Messier publicerade sin katalog över himlaobjekt år 1758 registrerades Krabb-nebulosan som en komet under namnet Messier 1.

Under de 1 000 år som astronomerna har känt till Krabbnebulosan har den bara blivit större och större på himlen.

Krabbnebulosan

När stjärnan exploderade som en supernova stötte den iväg vätgas som avger ett rödaktigt ljus på himlen.

© Shutterstock

Det beror på att stoftet som slungades iväg efter explosionen rör sig bort från centrum med en hastighet på 1 500 km/s.

I mitten av Krabbnebulosan finns en neutronstjärna som roterar 30 varv per sekund.

För varje varv avges radiovågor och röntgenstrålar i riktning mot jorden.

  • Var och när: Den 13 mars är det nymåne och dagarna runt detta datum är himlen relativt mörk hela natten. Det innebär att observationsförhållandena är goda om vädret är klart. Klockan 23 hittar du Krabb- nebulosan cirka 30 grader över horisonten västerut i närheten av stjärnbilden Orion. Därefter rör den sig nedåt mot horisonten och i nordvästlig riktning.
  • Synlighet: Montera din handkikare på ett stativ. Leta upp Orions tre bältes- stjärnor och rör kikaren snett uppåt, ungefär lika högt som Orions totala höjd – där hittar du Krabbnebulosan.
Guide till Krabbnebulosan

Så hittar du Krabbnebulosan i mars.

© Stellarium

Se luftglöd skina på natthimlen

Ljusfenomenet airglow – eller luftglöd på svenska – består av ett tunt lysande skikt i horisonten som kan ha olika färger. Under gynnsamma förhållanden kan fenomenet ses med blotta ögat.

Luftglöd uppstår eftersom solljuset intensiva strålning på dagen kan få luftmolekyler att splittras.

När molekylerna hittar tillbaka till varandra igen på natten utsänder en svag – ofta grön- eller rödaktig – glöd som gör att natthimlen aldrig blir helt svart.

Grön luftglöd

Grön luftglöd på natthimlen i Utah, USA.

© Shutterstock

Grön luftglöd härstammar från syre på cirka 80 kilometers höjd. En aning högre upp på cirka 95 kilometers höjd producerar syret en svagt blå glöd.

Ännu högre upp, på 200-300 kilometers höjd, lyser syret rött. Längre ned – på 80-90 kilometers höjd – kan molekyler av syre och väte också skapa en rödaktig färg.

Gulaktigt luftglöd härstammar från natrium.

  • Var och när: Vill du se luftglöd ska du befinna dig på en mörk plats runt nymåne den 13 mars. Gå ut tidigast en timme efter solnedgång, därefter går det att se fenomenet hela natten. Du upplever luftglöd allra bäst på en höjd, cirka 20 grader över horisonten. Där kan du på grund av den sneda vinkeln se genom ett tjockare skikt av luftglöd istället för att titta rakt uppåt.
  • Synlighet: Vill du ta bilder av luftglöd är lång exponering på exempelvis 30 sekunder bäst, så att kameran fångar in mer ljus än ögat. Kameran kan även bättre återge färg och struktur på himlen.