På norra halvklotet varslar januari om kyla och inte minst mörker. Månaden är därför perfekt för att vända blicken mot stjärnhimlen, som under 2021 bjuder på en mängs vackra, astronomiska upplevelser.
Använd vår guide till stjärnhimlen i januari för att hitta rätt under årets första månad.
Meteorregn januari 2021
Quadrantiderna får stjärnhimlen att bada i ljus
I januari 2021 kan du uppleva meteorskuren Quadrantiderna, som kommer från asteroiden 2003 EH1.
Quadrantiderna når sin kulmen under en mycket kort period (bara sex timmar), och därmed kan chansen att se meteorskuren också snabbt förstöras av ett tungt molntäcke.
Om vädret tillåter det kan Quadrantiderna dock bli en av årets största upplevelser på stjärnhimlen, eftersom meteorskuren kan kasta ut upp emot 120 stjärnfall i timmen.
- Period: 27 december 2021 – 10 januari 2022
- Max: 2–3 januari
- Antal stjärnfall: 110 stjärnfall i timmen
- Var: Vid stjärnbilden Björnvaktaren. Björnvaktaren hittar du genom att följa Karlavagnens "handtag" i en rak linje mot stjärnan Arcturus. Arcturus är den fjärde ljusaste stjärnan på hela natthimlen och den finns i den nedre delen av stjärnbilden.
Älskar du stjärnfall? Då ska du använda vår stjärnfallskalender för att hålla dig ajour med årets meteorregn.

Quarantiderna kan bli en av årets vackraste meteorskurar.
Synliga planeter i januari 2021
Merkurius tittar fram från sitt gömställe
Merkuriua är solsystemets minsta planet, samtidigt som det är den planet som ligger närmast solen.
Dessa två faktorer gör planeten otroligt svår att observera.
Merkurius befinner sig ofta bakom solen, så att den inte är synlig från jorden. När den är framför solen, försvinner planeten i stjärnans kraftiga ljus.
Den bästa tidpunkten att observera Merkurius är därför när den befinner sig längst bort från solen, sett ur jordens perspektiv.
Fenomenet kallas maximal elongation, och planeten kommer att vara synlig antingen kort före soluppgång eller precis efter solnedgång, beroende på vilken sida av solen planeten befinner sig.
Var och när: Du kan se Merkurius i skymningen strax efter solnedgång sista veckan i januari. Efter en knapp timme försvinner den bakom horisonten. Merkurius är så långt bort från solen sett från jorden som den kan komma. Den är dock fortfarande nära och dyker därför upp på samma plats som solen – lågt över horisonten i väst.
Synlighet: Merkurius lyser starkt – även i skymningsljus. I en kikare kan du se att planeten har faser, precis som månen. Fasen kommer att vara halv – det vill säga att du ser hälften av Merkurius dagsida och hälften av dess nattsida.

När Merkurius befinner sig längst från solen, från jorden sett, är planeten som mest synlig.
Det tar Merkurius 88 dagar att färdas ett varv runt solen. Det betyder att det finns möjlighet att uppleva planeten ligga i elongation flera gånger om året.
Merkurius och Venus är de enda planeterna som observeras bäst under elongationer. Det beror på att de befinner sig närmare solen än jorden gör.
Synliga stjärnbilder i januari 2021
Jordens rotation runt sin egen axel och dess färd runt solen innebär att de flesta stjärnor och därmed stjärnbilder flyttar sig. Och därför finns det flera stjärnbilder som vi bara kan se vid vissa tidpunkter på året.
Stjärnhimlen i januari bjuder exempelvis på:
- Orion – Det lättaste sättet att hitta stjärnbilden är genom att lokalisera de tre ljusaste stjärnorna i Orions bälte. Du hittar stjärnbilden i sydöstlig riktning.
- Oxen – Du kan hitta Oxen genom att lokalisera Orions bälte i stjärnbilden Orion. Om du drar ett streck från bältet åt höger träffar du stjärnbilden Oxen.
- Haren – Stjärnbilden hittar du under de stjärnor som utgör Orions fötter.

Orion syns på stjärnhimlen i januari. Du hittar stjärnbilden genom att lokalisera de tre ljusaste stjärnorna i Orions bälte.
Av de 88 officiella stjärnbilderna finns det också några du kan se året runt.
Det beror på att stjärnorna i de stjärnbilderna är så kallade cirkumpolära stjärnor, vilket innebär att de antingen befinner sig nära norra eller södra centrum för himlakropparnas rörelse.
De stjärnbilder du kan se på stjärnhimlen under januari och resten av året är:
- Cassiopeia - Stjärnbilden är lätt att hitta, eftersom den liknar bokstaven "W".
- Cepheus - Stjärnbilden ligger bredvid Cassiopeia och är nära Polstjärnan.
- Lilla björnen - Lilla björnen innehåller Polstjärnan och liknar Karlavagnen mycket – fast med ett "handtag" som går uppåt i stället för nedåt.
- Stora björnen - Karlavagnen är en del av Stora björnen, så om du hittar det stjärnmönstret, har du också hittat stjärnbilden.
- Draken - Stjärnbilden ligger bredvid Cepheus och under Lilla björnen.
Speciella fenomen i januari 2021
Orionnebulosan syns med blotta ögat
Det enorma, glödande dammolnet, som har en diameter på 24 ljusår, är födelseplats för nys stjärnor, och under nätterna runt nymånen i januari har du chansen att uppleva den storslagna åsynen med blotta ögat.

Mer än 700 unga stjärnor håller till i Orionnebulosan fler tillkommer hela tiden.
Orionnebulosan befinner sig i stjärnbilden Orion, som består av ett antal ljusa stjärnor. Med ett avstånd från jorden på cirka 1344 ljusår är Orinnebulosan den nebulosa som ligger närmast oss.
Därför har den också varit föremål för mycket forskning. Forskare har bland annat hittat stjärnor i nebulosan, som har ett moln av stoft och sten virvlande runt sig – ett moln som med tiden kommer att bilda planeter.
- Var: I mitten av stjärnbilden Orion ligger tre stjärnor på en rak linje – Orions bälte – och runt dem bildar fyra stjärnor Orions fötter och axlar som en fyrkantig ram runt bältet. Orionnebulosan ligger mellan Orions fötter och bälte och ingår i Orions svärd.
- När: Gå ut en kväll under dagarna kring nymånen den 13 januari. Klockan 20.00 befinner Orionnebulosan sig mot sydöst, 20-25 grader över horisonten.
- Synlighet: Om du hittar en plats utan ljusförorening, så kan du se orionnebulosan med blotta ögat. En handkikare eller ett litet teleskop gör dock orionnebulosan lättare att se.
En studie från 2012 pekar också på att Oriannebulosan eventuellt innehåller ett svart hål. Det befinner sig i så fall i mitten av nebulosan i den så kallade Trapeziumstjärnhopen, som innehåller nebulosans ljusaste stjärnor.
Vintermörkret avslöjar stjärnfärger
Januaris mörka vinternätter är en god anledning att se det ljus som stjärnor skickar ut, eftersom det norra halvklotet vänder bort från solen och nattens stjärnor därför framstår tydligare.
Stjärnornas färger avslöjar nämligen deras temperatur, i och med att de kallaste och äldsta stjärnorna är rödaktiga, medan de varmaste, unga stjärnorna har ett blåaktigt sken.

Stjärnan Arcturus lyser tydligt röd på stjärnhimlen i januari.
Det beror på att det blå ljuset är mer energirikt än det röda ljuset, och ju varmare en stjärna är, desto mer av det blå ljuset kommer den att sända ut.
I januari kan du exempelvis se färgskillnaden i stjärnorna Theta Coronae Borealis och Arcturus.
- Var och när: Klockan 6.00 är stjärnorna Theta Coronae Borealis och Arcturus halvvägs upp på himlen i sydöst. Den förstnämnda är 15 000 grader varm och blåaktig, medan Arcturus är 4000 grader varm och rödaktig.
- Synlighet: Se till att ha fri sikt, så kan du tydligt se skillnaden i stjärnornas färger. Du bör därför undvika molniga dagar och ljusförorening från städer och trafik Ta med en handkikare och ha den lite ur fokus. De små, skarpt lysande stjärnorna förvandlas då till lite större, diffusa ljusfläckar, och du kan uppfatta deras färger tydligare.
Mätning av stjärnornas temperatur är en av de bästa metoderna att inhämta kunskap om stjärnorna.
Genom att jämföra temperaturen med stjärnans totala energiutstrålning kan forskarna spåra sig fram till vilken sorts stjärna det handlar om och hur långt den har nått i sitt liv.

Du kan själv ta temperaturen
Vid ett första ögonkast ser de vita ut, men när du ser efter noggrannare upptäcker du ett brett spektrum av färger bland stjärnorna.
- Y-axeln: Stjärnornas energiutstrålning jämfört med solens.
- X-axeln: Stjärnornas yttemperatur (°C).
När stjärnornas temperaturer och energiutstrålning ritas in i ett diagram, kommer de flesta stjärnorna att lägga sig i den så kallade huvudserien – de stjärnorna är i färd med att fusionera väte till helium och befinner sig därmed fortfarande i mitten av sina liv.
En grupp stjärnor, de så kallade superjättarna, ligger högst upp i diagrammet. De stjärnorna har använt upp sitt väte i kärnan och kommer att sluta som supernovor.
De lite mindre, så kallade röda jättarna, kommer till slut att skicka ut en planetarisk nebulosa och dö som en vit dvärg.
Stjärnan Sirius ger färgrik ljusshow
Sirius, som ligger i stjärnbilden Stora hunden, är den ljusaste av alla stjärnor på himlen. Den kallas även Hundstjärnan och var på grund av sin ljusstyrka tidigare ett viktigt navigationsredskap för sjömän.

Trots att Sirius ser ut att bara vara en ensam, så har den faktisk en ledsagare, den mycket mindre och svagare Sirius B – även kallad Valpen – en vit dvärg som kretsar runt Sirius A.
Att Sirius lyser så klart beror inte bara på att den lyser 25 gånger starkare än solen, utan främst på att den bara ligger 8,6 ljusår från oss och därför är en av de närmaste stjärnorna.
- Var och när: Sirius står lågt på himlen på kvällen omkring klockan 23.00 i januari. Den låga positionen gör att ljuset påverkas av den långa vägen genom atmosfären och skapar ett vackert färgspel. Leta upp en plats med fri sikt i sydlig riktning. Flytta långsamt upp blicken från horisonten, så ser du Sirius som en starkt lysande fläck cirka 10-15 grader över horisonten.
- Synlighet: Med en handkikare kan du se färgspelet tydligt. Om du vill se det lilla Sirius B-elementet i det imponerande stjärnsystemet, behöver du använda ett teleskop.
Sirius har en ljusstyrka, så kallad magnitud, på -1,46 och är därmed mer ljusstark än Saturnus. Över kommande 60 000 år kommer Sirius att lysa ännu starkare, eftersom den kommer närmare solsystemet.
Vintergatans tvilling tronar högst upp på himlen
Galaxen Messier 81 är förvillande lik vår egen galax, Vintergatan.

Messier 81 befinner sig 11,6 miljoner ljusår från jorden i stjärnbilden Stora björnen.
Precis som Vintergatan är Messier 81 en spiralgalax med flera hundra miljarder stjärnor och en diameter på omkring 100 000 ljusår, och likheten slutar inte där.
Likt Vintergatan släpper Messier 81 ut stora mängder infrarött ljus i sina så kallade spiralarmar. Strålningen kommer från unga stjärnor som värmer upp rymdstoft i utkanten av galaxen.
- Var och när: Perioden kring nymåne den 13 januari är idealisk för att observera Messier 81. Under den perioden kommer ljuset från månen att vara svagt, och samtidigt står galaxen högt på himlen. Klockan 20 befinner galaxen sig cirka 50 grader ovanför horisonten i nordöstlig riktning. Messier 81 befinner sig i stjärnbilden Stora björnen precis under Karlavagnen, som kan användas som riktmärke.
- Synlighet: I ett teleskop på minst sex tum kan du tydligt se den ljusstarka galaxkärnan. Med ett ännu större teleskop kommer galaxens svagare spiralstruktur att visa sig för dig.
Messier 81 är den största galaxen i den så kallade M81-galaxgruppen, som totalt innehåller 34 galaxer.
Den stora galaxen syns tydligare från jorden än någon annan galax utanför vår egen lokala galaxgrupp.
Galaxen upptar nästan lika stor plats på natthimlen som månen, men på grund av avståndet är ljuset så svagt att du måste använda en kikare.
Då kommer Messier 81 att visa sig som ett ljusklot. Vill du se galaxens detaljer behöver du använda ett teleskop, som bland annat kan avslöja Messier 81:s lysande kärna.