Quadrantiderna bjuder på många stjärnfall – men bara under några timmar.
Om Kvadrantiderna
Meteorsvärmar – eller stjärnfall som det också kallas – återkommer vid exakt samma tid varje år. I Quadrantidernas fall är det precis runt årsskiftet.
Meteorsvärmen uppstår när jorden kolliderar med samlingar av små partiklar som år efter år befinner sig på exakt samma plats i jordens omloppsbana. Partiklarna, som består av sten eller is, är rester av asteroider eller kometer som en gång passerat. Forskarna vet ofta vilket objekt som orsakar de olika meteorsvärmarna, men i fallet med Quadrantiderna är det fortfarande inte definitivt avgjort.
Meteorer brinner upp i atmosfären
Asteroider, kometer och meteorer – de tre termerna blandas ofta ihop, men fenomenen åtskiljer sig markant.
Forskarnas bästa förslag är asteroiden 2003 EH1, som förmodligen är en så kallad död komet. Tidigare innehöll den is, som kunde bilda en lång svans av gas, men den isen har nu avdunstat. 2003 EH1 kan en gång ha varit en del av en större komet som kom nära Jupiter för många tusen år sedan och slungades in i det inre solsystemet. Vid något tillfälle bröts den stora kometen upp i flera bitar. 2003 EH1:s och jordens omloppsbanor korsades, och EH1 lämnade det material som nu ger oss Quadrantiderna.
Guide till Kvadrantiderna
Stjärnfallen verkar härröra från en punkt i östlig riktning klockan 06.
Hur och när?
Den 4 januari klockan 06 ska du hitta en plats med ett minimum av artificiellt ljus. Efter att månen har gått ner mörknar himlen och du har en god möjlighet att se stjärnfallen.
Meteorerna kan dyka upp var som helst på himlen men tycks härstamma från en punkt i östlig riktning, ungefär två tredjedelar av vägen upp på himlen, strax intill Karlavagnens vagnstång.
Under optimala förhållanden kan du se mer än 100 stjärnfall i timmen. Använd vidvinkel och lång slutartid på exempelvis 30 sekunder om du vill ta bilder av stjärnfallen.