Om du tittar noga på månen kommer du att kunna se svaga färger: Lite blått eller rött i de mörka fläckarna och lite gult på resten av himlakroppen. Färgerna speglar månens barndom för 4,5 miljarder år sedan.
Då var månens yta ett hav av lava där lättare mineraler (som fältspat) hamnade på toppen medan tyngre mineraler (som järn och pyroxen) sjönk djupare. De ljusa stenarterna är ljusa inuti och gulaktiga på ytan. På vissa ställen lyser den ljusa färgen igenom, där meteoriter har gjort hål i stenen.
Månens stora mörka fläckar är rika på rödaktigt järn eller blåaktig titan. Dessa mineraler kom till ytan för 3-4 miljarder år sedan när vulkanisk aktivitet pumpade upp magma från månens inre. Magman har därefter stelnat till bergarten basalt.
Färger skvallrar om månens geologi
Månens landskap har svaga färger och när bilden förstärks digitalt berättar den tydligt den geologiska historien om himlakroppen.
Högland
Månens så kallade högland har en orange nyans, vilket beror på att mineralerna är rika på kiseldioxid, men fattiga på järn och titan.
Stelnad lava
Månens stora mörka fläckar är enorma slätter av stelnad lava. De är rika på titan eller järn och är därför blåaktiga eller mörkröda.
Meteoritnedslag
De ljusaste områdena på månen har skapas av meteoritnedslag, som har slagit sönder ytan och kastat ut material över landskapet.
GUIDE TILL MÅNEN
Var och när?
Månen och dess färger är i synnerhet en vacker syn vid fullmåne, som inträffar på kvällen den 4 juni. Månen står lågt på himlen och syns som bäst runt midnatt och timmarna därefter.
Synlighet?
Månlandskapet går att se med blotta ögat, men du kan se betydligt fler detaljer med en vanlig kikare. Månens färger är svaga, men de kan förstärkas i en digitalt bearbetad bild.
Fotomöjlighet?
Montera en kamera med ett kraftfullt teleobjektiv på ett stativ. Ta flera bilder och lägg ihop dem digitalt för att få en skarp bild. Öka sedan färgmättnaden och justera färgbalansen.