Väduren – Så hittar du stjärnbilden Väduren
GUIDE TILL STJÄRNBILDER: Stjärnbilden Väduren är den 39:e största av de 88 officiella stjärnbilderna. Väduren kan ses från slutet av oktober till januari på norra halvklotet. Hitta Väduren med vår stjärnbildsguide och bli klokare på himlen ovanför oss.
Stjärnbilden Väduren
Stjärnbilden Väduren, på latin "Aries", är den 39:e största stjärnbilden på himlen.
Stjärnbilden Väduren härstammar från den grekiska mytologin, där en bagge med gyllene skinn räddade de två kungabarnen Frixos och Helle från deras onda styvmor.
Som tack för den bedriften placerade guden Zeus baggen på himlen som en stjärnbild.
Den svagt upplysta stjärnbilden observerades första gången av den grekiske astronomen Ptolemaios för över 2 000 år sedan.
Väduren har en spiralgalax som påminner om Vintergatan
Spiralgalaxen NGC 772 ligger 116 miljoner ljusår från jorden i stjärnbilden Väduren. Galaxen har mycket gemensamt med vår egen galax – Vintergatan.
Både Vintergatan och NGC 772 galaxerna har en handfull mindre satellitgalaxer runt sig som är bundna till dem på grund av gravitationen.
Men NGC 772 åtskiljer sig även från Vintergatan på ett antal områden.
Spiralgalaxen NGC 772 lyser svagt i stjärnbilden Väduren. Den påminner om vår egen galax Vintergatan, men har en mer långsträckt form på grund av att dess spiralarmar har sträckts ut av en omgivande, mindre galax.
Till skillnad från Vintergatan och de flesta andra galaxer vi känner till har NGC 772 ingen så kallad galaktisk stav nära centrum.
Staven består av miljardtals stjärnor och transporterar material genom galaxens kärna, vilket sannolikt är avgörande för stjärnbildningen.
NGC 772 i stjärnbilden Väduren har också en mer långsträckt form än Vintergatan.
Detta beror på att gravitationen från en av de mindre galaxerna i närheten av NGC 772 har dragit i spiralgalaxens armar, vilket ger dem en annan form.
Så hittar du stjärnbilden Väduren
I denna översikt hittar du några av de tydligaste stjärnorna i stjärnbilden Väduren. Ljusstyrkan mäts i så kallad skenbar magnitud, ett astronomiskt klassificeringssystem som anger hur ljusa himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.
Hamal (α)
Alternativt namn: Alpha Arietis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Hamal en ljusstyrka – eller en så kallad skenbar magnitud – på 2,0. Det innebär att Hamal är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Vädduren och den 50:e starkast lysande stjärnan på natthimlen.
Färg: Orange
Avstånd till jorden: 65,88 ljusår
Sheratan (β)
Alternativt namn: Beta Arietis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Sheratan en ljusstyrka – eller en så kallad skenbar magnitud – på 1,55.
Färg: Vit
Avstånd till jorden: 59,69 ljusår
Bharani
Alternativt namn: 41 Arietis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Bharani en ljusstyrka – eller en så kallad skenbar magnitud – på 3,63.
Färg: Blå-vit
Avstånd till jorden: 165,7 ljusår
Mesarthim (γ)
Alternativt namn: Gamma Arietis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Mesarthim en ljusstyrka – eller en så kallad skenbar magnitud – på 3,86.
Färg: Blå-vit
Avstånd till jorden: 163,1 ljusår
Epsilon Arietis (υ)
Alternativt namn: 48 Arietis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Epsilon Arietis en ljusstyrka – eller en så kallad skenbar magnitud – på 4,63.
Färg: Blå-vit
Avstånd till jorden: 332,7 ljusår