Stjärnbilden Räven
© Shutterstock

Räven – Så här hittar du stjärnbilden Räven

GUIDE TILL STJÄRNBILDER: Stjärnbilden Räven är den 55:e största av de 88 officiella stjärnbilderna. Räven är synlig från juli till september på norra halvklotet. Hitta Räven med vår stjärnbildsguide och bli klokare himlen ovanför oss.

Stjärnbilden Räven

Stjärnbilden Räven ligger mitt i den så kallade Sommartriangeln – en stor och nästan rätvinklig triangel på sommarhimlen, som består av de starkt lysande stjärnorna Deneb, Altair och Vega, som samtliga tillhör var sin stjärnbild.

Räven introducerades av den polske astronomen Johannes Hevelius år 1687 och föreställer en dubbelfigur i form av en räv, "Vulpecula" på latin, med en gås i sin mun.

Enligt Hevelius bär räven bort gåsen till den trehövdade hunden Kerberos, som vaktar ingången till undervärlden i den grekiska mytologin. Kerberos var en gång en egen stjärnbild, men dess stjärnor ingår i dag i stjärnbilden Herkules.

I stjärnbilden Räven representerar den starkast lysande stjärnan, Anser, gåsen. Anser betyder "gås" på latin.

Trots sin ringa storlek döljer stjärnbilden Räven några fascinerande himlakroppar, såsom den elliptiska galaxen NGC 7052, den öppna stjärnhopen Klädhängaren och den planetariska nebulosan Messier 27 – även känd som "Hanteln".

Planetarisk nebulosa debuterade i Räven

Den första planetariska nebulosan som upptäcktes är den så kallade Hantelnebulosan, som ligger i stjärnbilden Räven.

Astronomen Charles Messier observerade fenomenet 1764 och namngav det Messier 27 i sin Messierkatalog över nebulosaobjekt.

År 1783 närstuderade astronomen William Herschel nebulosan. Två år tidigare hade han blivit världsberömd för sin upptäckt av planeten Uranus.

I sin beskrivning av Messier 27 noterade han att nebulosans gröna färg och runda form påminde honom om Uranus och införde därför benämningen planetarisk nebulosa för detta och liknande objekt.

Den planetariska Hantelnebulosan

”Hantelnebulosan” – även känd som Messier 27 – var den första planetariska nebulosan som observerades. Nebulosan ligger i stjärnbilden Räven omkring 1 200 ljusår från jorden.

© ESO/I. Appenzeller, W. Seifert, O. Stahl, M. Zamani

I dag vet vi att planetariska nebulosor knappast har något att göra med planeter.

Planetariska nebulosor bildas när stjärnor kollapsar och blir till små, vita dvärgstjärnor som skickar ut ett moln av gasarter runt sig.

Den döende stjärnan ska ha en massa som är mindre än cirka åtta gånger solens för att bilda en planetarisk nebulosa. Tyngre stjärnor slutar sina liv som supernovaexplosioner.

Strålningen från den vita dvärgstjärnan får gaserna att lysa upp, vilket bildar den planetariska nebulosan. Gaserna sprider sig dock fort och efter tiotusentals år är nebulosan inte längre synlig.

Solen kommer troligen att sluta som en planetarisk nebulosa när den brinner upp om fem till sex miljarder år.

Så här hittar du stjärnbilden Räven

Stjärnbilden Räven

Anser (α)

Alternativt namn: Alpha Vulpeculae
Ljusstyrka: Från jorden har stjärnan Anser en ljusstyrka – eller så kallad skenbar magnitud – på 4,4. Anser är den klarast lysande stjärnan i stjärnbilden Räven.

Färg: Röd
Avstånd till jorden: 291 ljusår

1

23 Vulpeculae

Ljusstyrka: Från jorden har stjärnan 23 Vulpeculae en ljusstyrka – eller så kallad skenbar magnitud – på 4,52.

Färg: Orange
Avstånd till jorden: 327 ljusår

2

15 Vulpeculae

Ljusstyrka: Från jorden har stjärnan 15 Vulpeculae en ljusstyrka – eller så kallad skenbar magnitud – på 4,66.

Färg: Vit
Avstånd till jorden: 243 ljusår

3

13 Vulpeculae

Ljusstyrka: Från jorden har stjärnan 13 Vulpeculae en ljusstyrka – eller så kallad skenbar magnitud – på 4,57.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 334,53 ljusår

4

1 Vulpeculae

Ljusstyrka: Från jorden har stjärnan 1 Vulpeculae en ljusstyrka – eller så kallad skenbar magnitud – på 4,77.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 780 ljusår

5
© Shutterstock