Stjärnbilden Orion på himlen
© Shutterstock

Orion - Så hittar du stjärnbilden Orion

GUIDE TILL STJÄRNBILDERNA: Stjärnbilden Orion går att se på de norra breddgraderna från januari till mars, medan den lyser upp himlen på södra halvklotet under sommaren. Hitta Orion med vår stjärnbildsguide och lär dig mer om himlen ovanför oss.

Stjärnbilden Orion

Orion är en av de tydligaste stjärnbilderna på natthimlen. Orions bälte, som består av tre ljusa stjärnor på rad, är särskilt lätt att upptäcka.

Orions bälte pekar rakt ner mot stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden. Ovanför Stora hunden finns stjärnbilden Lilla hunden och vid Orions fot gömmer sig stjärnbilden Haren.

I den grekiska mytologin var Orion son till Poseidon och en gudfruktig jägare, både när det gällde djur och kvinnor. Orion var en kvinnotjusare och fick totalt 50 söner. Det fanns dock en kvinna som Orion var särskilt fascinerad av.

Merope, dotter till Oinopion, kungen av Chios, var Orions stora kärlek. Dessvärre vägrade Oinopion att låta sin dotter gifta sig med Orion. I sin ilska över avvisandet svor Orion att han skulle döda alla djur på jorden.

Detta fick jordens gudinna Gaia att skicka ut en skorpion för att förgifta Orion innan han satte igång med sitt verk.

För att skydda Orion placerade jaktgudinnan Artemis Orion på himlen, långt bort från Skorpionen. Det är därför stjärnbilderna Skorpionen och Orion aldrig går att se samtidigt på himlen.

Det är dock bara en av många myter som finns om Orion. I en annan myt dödas han av skorpionen, medan han i en tredje bekämpar Oxen i stjärnbilden Oxen.

Meteorregnet Orionederna

© Shutterstock

Var och när syns stjärnbilden Orion som bäst?

Stjärnbilden Orion syns allra bäst på de norra breddgraderna från december till mars medan den lyser upp himlen på södra halvklotet under sommaren.

I oktober finns det dock särskilt goda anledningar att rikta blicken mot Orion. Trots att stjärnbilden inte lyser starkt just vid den här tiden visar sig meteorsvärmen Orioniderna vid stjärnbilden med upp emot tio stjärnfall i timmen.

Meteorsvärmen är aktiv från slutet av september till slutet av november, men är mest synlig vid nymåne i oktober. Då lyser månen svagt vilket gör att stjärnorna syns tydligare på himlen.

Lär dig mer om Orioniderna och hur du ser årets meteorregn i vår stjärnfallskalender 2020.

Orion är födelseplats för nya stjärnor

I mitten av Orions "svärd" ligger Orionnebulosan – eller Messier 13, som den heter officiellt.

Astronomer uppskattar att Orionnebulosan innehåller drygt 700 unga stjärnor, och fler tillkommer löpande.

Det gigantiska glödande stoftmolnet, som har en diameter på 24 ljusår, är nämligen en födelseplats för nya stjärnor. I ett antal så kallade molekylära moln, som är stora mängder gas och stoft mellan stjärnorna, föds stjärnorna med svindlande kraft.

Allt eftersom gasmolnet blir tätare stiger temperaturen och trycket inuti så att det så småningom blir flera miljoner grader varmt. Vid den tidpunkten börjar atomkärnorna smälta samman och bilda nya stjärnor.

Orionnebulosan i stjärnbilden Orion

Närbild av Orionnebulosan, tagen av Hubble-rymdteleskopet. Bilden anses vara en av de skarpaste som någonsin tagits av någonting i rymden och utan tvekan den bästa någonsin i Orion-nebulosan.

© NASA, ESA, M. Robberto (Space Telescope Science Institute/ESA) and the Hubble Space Telescope Orion Treasury Project Team

Och om man tycker att det är svårt att vara nybilven förälder ska man vara glad för att inte är i närheten av en nyfödd stjärna:

Bebisstjärnorna avger jetstrålar med material i hastigheter upp emot en miljon kilometer i timmen, och dessa dundrar in i den omgivande gasen och skapar chockvågor.

De närmaste födelseplatserna för stjärnor ligger blott 1 344 ljusår från jorden vilket gör att Orionnebulosan är den närmaste nebulosan vi känner till.

Bästa tidpunkten att ta en närmare titt på födelseplatsen för nyfödda stjärnor är på säkert avstånd i ett teleskop nattetid i dagarna runt nymåne då månens ljus är som svagast och Orionnebulosan lyser som starkast.

Så hittar du stjärnbilden Orion

Stjärnbilden Orion på himlen
/ 7

Betelgeuse (α)

Alternativt namn: Alpha Orionis
Ljusstyrka: Betelgeuse sitter på Orions östra skuldra. Sett från jorden har stjärnan Betelgeuse en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 0,58. Betelgeuse är dock en variabel stjärna, och dess ljusstyrka varierar därför mellan 0,0 och 1,6.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Under lång tid ansågs Betelgeuse vara den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Orion. Men i slutet av 2019 började stjärnan tappa i ljusstyrka. Det återfick en del av den förlorade ljusstyrkan i februari 2020, men förlorade sedan ljusstyrkan igen sommaren 2020.

De stora variationerna i ljusstyrka satte igång spekulationer om att Betelgeuse var på väg att bli en supernova. Astronomer lutar dock mer åt att stjärnan har avgivit stora moln av stoft och gas och att de har blockerat ljuset från Beteleguse sett från jorden.

Färg: Röd
Avstånd till jorden: 530 ljusår. Under lång tid trodde forskare att Betelgeuse befann sig 642,5 ljusår bort, men nya studier indikerar att den stora stjärnan nästan är 100 ljusår närmare jorden.

1

Meissa (λ)

Alternativt namn: Lambda Orionis
Ljusstyrka: Meissa betyder “den lysande” och utgör Orions huvud i stjärnbilden. Sett från jorden har stjärnan en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 3,54.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 1 100 ljusår.

2

Bellatrix (γ)

Alternativt namn: Gamma Orionis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Bellatrix en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 2,78.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 1 100 ljusår.

3

Alnilam (ε)

Alternativt namn: Epsilon Orionis
Ljusstyrka: Alnilam är en stor, blå superjätte och den starkast lysande av de tre stjärnorna i Orions bälte. Sett från jorden har stjärnan Alnilam en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 1,7.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 1 244 ljusår.

4

Alnitak (ζ)

Alternativt namn: Zeta Orionis
Ljusstyrka: Alnitak är ett tredubbelt stjärnsystem i Orions bälte. Sett från jorden har stjärnan Alnitak en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 1,74.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 1 262 ljusår.

5

Saiph (κ)

Alternativt namn: Kappa Orionis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Saiph en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 2,06.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Vit
Avstånd till jorden: 1 262 ljusår.

6

Rigel (β)

Alternativt namn: Beta Orionis
Ljusstyrka: Rigel är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Orion och den sjunde starkast lysande stjärnan på hela natthimlen. Sett från jorden har Rigel en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 0,12.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 864 ljusår.

7
© Shutterstock