Lejonet - så hittar du stjärnbilden Lejonet

GUIDE TILL STJÄRNBILDERNA: Stjärnbilden Lejonet är den 12:e största av de 88 officiella stjärnbilderna. Lejonet kan ses på norra halvklotet från januari till juni. Hitta Lejonet med vår stjärnbildsguide och lär dig mer om himlen ovanför oss.

Stjärnbilden Lejonet på himlen

Stjärnbilden Lejonet är den tolfte största stjärnbilden på himlen.

© Shutterstock

Stjärnbilden Lejonet

Stjärnbilden Lejonet är den tolfte största stjärnbilden på himlen och en av de äldsta stjärnbilderna.

Liksom flera andra grekiska stjärnbilder härstammar Lejonet från Mesopotamien (dagens Irak och Syrien), där 6 000 år gamla kilskriftstrukturer nämner konstellationen.

Mesopotamierna och grekerna trodde att gudarna hade placerat stjärnorna på himlen som berättelser för människor. Och historien om stjärnbilden Lejonet är en av de mest fängslande.

Lejonet tros representera det så kallade nemeiska lejonet som kung Eurysteus enligt legenden skickade ut hjälten Herakles för att döda.

Eurysteus var avundsjuk på Herakles och hoppades att Lejonet skulle göra sig av med den starka hjälten. Lejonet var en fruktansvärd figur som kidnappade kvinnor till sin grotta för att locka heroiska män till honom så att han kunde äta upp dem.

Herakles var dock, som bekant, inte vilken hjälte som helst och även om Lejonets hud var så tjock att den inte kunde genomborras av pilar fick Herakles trots ett grepp om lejonet.

Under en tuff brottningsmatch mellan de båda tog Herakles tag om lejonets nacke och kramade ihjäl det. Han slet sedan huden av sin döda motståndare och tillverkade en rustning av den starka huden.

Efter nederlaget placerade gudarna Lejonet på himlen för att minnas människorna i Herakles stordåd.

## Lejonet målar himlen med stjärnfall

Även om Lejonet inte är synlig för oss på norra halvklotet i november kan det löna sig att titta i riktning mot stjärnbilden i alla fall.

Från den 6 till den 30 november har meteorsvärmen Leoniderna sin källa i stjärnbilden Lejonet och skjuter iväg upp emot 20 stjärnfall i timmen.

Meteorsvärmen beror dock inte på stjärnbilden Lejonet utan på resterna av kometen Tempel-Tuttle som kastar damm, stenar och stenar bakom sig när den färdas genom universum.

När kometrester träffar vår atmosfär med cirka 250 000 kilometer i timmen och brinner upp skapar det en arsenal av stjärnfall som ritar glittrande spår över natthimlen.

Leoniderna är som mest intensiva var 33:e år med tiotusentals stjärnfall som skjuts ut per timme. Nästa gång det inträffar är 2034.

Leoniderna går att se vid stjärnbilden Lejonet

Meteorsvärmen Leoniderna visar sig varje år i november vid stjärnbilden Lejonet. 1966 var Leoniderna särskilt intensiva och skickade iväg upp emot 80 000 stjärnfall per timme. Vid rätt förhållanden kunde man se mellan tio och 20 stjärnfall per sekund.

© NASA/Ames Research Center/ISAS/Shinsuke Abe and Hajime Yano

Så hittar du stjärnbilden Lejonet

I denna översikt hittar du några av de mest tydliga stjärnorna i stjärnbilden Lejonet.

Stjärnbilden Lejonet på himlen

Denebola (β)

Alternativt namn: Beta Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Denebola en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 2,1. Denebola kallas också för Lejonets svans.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blåvit
Avstånd till jorden: 42 ljusår

1

Zosma (δ)

Alternativt namn: Delta Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Zosma en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 2,56.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blåvit
Avstånd till jorden: 58,4 ljusår

2

Chort (θ)

Alternativt namn: Theta Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Chort en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 3,24.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Chort är en relativt ung stjärna, “blott” 550 miljoner år gammal. I jämförelse föddes vår egen sol för cirka 4,6 miljarder år sedan.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 178 ljusår

3

Sigma Leonis (σ)

Alternativt namn: 77 Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Sigma Leonis en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 4.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Sigma Leonis är en ung stjärna på knappt 300 miljoner år. Unga stjärnor innehåller större mängder kemikalier än äldre stjärnor, och Sigma Leonis anses vara enormt rik på silikon.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 210 ljusår

4

Rho Leonis (ρ)

Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Rho Leonis en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 3,87.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 5 436 ljusår

5

Eta Leonis (η)

Alternativt namn: 30 Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Eta Leonis en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 3,48.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Vit
Avstånd till jorden: 1 270 ljusår

6

Regulus (α)

Alternativt namn: Alpha Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Regulus en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 1,4. Det innebär att den är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Lejonet.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Regulus är den största stjärnan i stjärnbilden Lejonet, och namnet betyder också "liten kung" eller "prins". Regulus består dock inte av en stjärna utan av fyra stjärnor, vilket gör det till ett stjärnsystem.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 1 270 ljusår

7

Subra (o)

Alternativt namn: Omocron Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Subra en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 3,52.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Blå
Avstånd till jorden: 135 ljusår

8

Algieba (y)

Alternativt namn: Gamma Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Algieba en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 2,08

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

2009 upptäckte astronomer att en massiv planet – 8,7 gånger större än Jupiter – krestar runt stjärnan.

Färg: Orange
Avstånd till jorden: 130 ljusår

9

Adhafera (ζ)

Alternativt namn: Zeta Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Adhafera en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 3,33.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Gul
Avstånd till jorden: 274 ljusår

10

Rasalas (μ)

Alternativt namn: Mu Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Rasalas en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 3,88.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

2014 upptäckte astronomer att en jordliknande planet – en så kallad exoplanet – kretsar runt stjärnan.

Färg: Vit
Avstånd till jorden: 124,3 ljusår

11

Algenubi (ε)

Alternativt namn: Epsilon Leonis
Ljusstyrka: Sett från jorden har stjärnan Algenubi en ljusstyrka - eller en så kallad skenbar magnitud - på 2,98.

Skenbar magnitud är ett astronomiskt klassificeringssystem, som anger hur ljusstarka himlakroppar är för blotta ögat från jordens yta.

Färg: Gul
Avstånd till jorden: 246,6 ljusår

12
© Shutterstock