Malene Vinther & Shutterstock

Få koll på myt och fakta: Tack till astrolo- nej, astronomin

Stjärntecken spelar ingen roll. Mars påverkar inte ditt liv. De flesta forskare är överens om att astrologi är trams. Men så har det inte alltid varit. Faktum är att vi har några av historiens stjärntydare att tacka för flera av astronomins upptäckter.

I dag tror du att livet kan hanteras med en fast hand. Du kan känna att du måste försöka tvinga in allt i en logisk tankegång. Gör inte det. Försök i stället att tro på att allt har en naturlig ordning. Det är inte möjligt att ta reda på vad som kommer att hända i morgon.

Orden är hämtade från horoskopet i astrologiappen Co-Star, som växer explosivt. På bara två år har appen fått över fem miljoner användare. Co-Star är inte den enda.

Ett myller av appar, bloggar och Instagram-konton har nu lagts till de traditionella, tryckta horoskopen i tidningar.

Vädur skriver om astrologins missförstånd Mikkel Meister, som har skrivit artikeln, är enligt astrologin vädur. Stjärnor och planeter skulle därför göra honom självsäker. Väduren är zodiakens första tecken och personer födda i detta stjärntecken sägs vara impulsiva med tendens att kasta sig hals över huvud in i nya projekt.

Exempelvis lade amerikanska användare 2019 cirka 361 miljoner kronor på de tio populäraste astrologiapparna, att jämföra med 218 miljoner året innan – en ökning på 64,7 procent.

Tech-investeraren Anarghya Vardhana har i en intervju med New York Times sagt att Co-Star kan bli lika stor som Spotify, som i dag har cirka 300 miljoner användare.

Oavsett om man är med på tåget och tror på horoskopens tolkning av stjärnor och planeter råder det i dag en bred enighet om att astrologi inte är en vetenskap.

Astrologi har dock historiskt sett varit nära knuten till sin torra, faktafokuserade kusin: Astronomi. Även den moderna astronomins grundare, Tycho Brahe, ställde horoskop.

Han förutsade bland annat att Kristian IV av Danmark inte skulle få så många barn. Kungen sägs sedan ha fått 24 barn.

Trots den sortens misstag bygger astrologin på verkliga observationer och diagram över stjärnors och planeters rörelser och mönster. Faktum är att vi kan lära oss en del av dess historia – genom att skilja påhitt från fakta med hjälp av vetenskap.

Stjärnbilder flyttar sig

För cirka 3 000 år sedan visste astrologerna inte att gravitationen drar i jordens rotationsaxel. Därför stämmer tajmingen i dag inte mellan stjärntecken och de stjärnbilder de är uppkallade efter.

stjernebilleder

© Malene Vinther & Shutterstock

1. Solen ”vandrar” genom stjärnbilder

Sett från jorden ser det ut som att solen under ett år går genom stjärnbilder via en cirkel som kallas ekliptikan. Om du på natten kan se bilden Vattumannen befinner sig solen i bilden på motsatt sida, Lejonet.

© Malene Vinther & Shutterstock

2. Jordens riktning förändras

Jorden är ett klot som roterar runt sin egen axel, men axeln rör sig i en cirkel på grund av gravitationen från solen och månen. Detta fenomen kallas precession. På 25 800 år har axeln gjort ett helt varv.

© Malene Vinther & Shutterstock

3. Snurrtopp flyttar runt stjärnbilder

Eftersom jorden roterar som en snurrtopp flyttar även stjärnbilderna på sig. Astrologins utgångspunkt är att solen står i Väduren vid vårdagjämningen. Det överensstämde också med stjärnhimlen cirka år 1 000 f.Kr., men år 2000 stod solen i stället i en helt annan stjärnbild – Fiskarna.

© Malene Vinther & Shutterstock

4. Solen rör sig genom 13 stjärnbilder

Solen vandrar genom 13 stjärnbilder under ett år. Den 13:e stjärnbilden heter Ormbäraren och ”fyller hålet” mellan Skorpionen och Skytten. Astrologin håller dock fast i sin uppdelning i tolv fält och därför har vi bara tolv stjärntecken.

Babylonierna skapade astrologin

Astrologin som vi känner den i dag föddes i det babyloniska riket som uppstod 2000 f.Kr. Babylonierna utvecklade tabeller över stjärnors och planeters rörelser baserat på observationer av natthimlen.

Saturnus period var till exempel 59 år, varefter babylonierna kunde se att samma fenomen för Saturnus upprepade sig på himlen. Babylonierna använde astronomiska observationer som grund för en förutsägelseastrologi.

Den skulle förklara och systematisera stora händelser i en annars till synes slumpmässig värld med naturkatastrofer, skördar som gick fel och mycket annat som då var oförklarligt.

Runt 600 f.Kr. vidareutvecklade babylonierna sitt förutsägelsesystem med de tolv stjärntecken som vi känner till i västvärldens astrologi i dag. De iakttog hur solen ”vandrade” över himlen under ett år.

Därefter noterade de gamla stjärnskådarna att en viss stjärnbild dök upp på natthimlen när solen hade nått till en viss plats på sin ”vandring” som kallades zodiaken – djurkretsen.

Astrologerna delade upp zodiaken i tolv lika stora delar på 30 grader och tilldelade varje område ett stjärntecken – oavsett om en stjärnbild som kan ses med teleskop faktiskt fyllde sitt ”fält”.

Mikkel är inte alls vädur När babylonierna grundade astrologin baserade de den på att solen står i stjärntecknet Väduren mellan den 21 mars och 20 april. Eftersom den här artikelns författare är född den 13 april är han alltså vädur. Jordens rotationsaxel har dock ändrats sedan babyloniernas tid. Därför befinner sig solen faktiskt den 13 april inte alls i stjärntecknet Väduren utan i Fiskarna.

Stjärntecken och stjärnbilder är alltså inte samma sak. Stjärnbilder kan observeras – det finns totalt 88 sådana registrerade av Internationella Astronomiska Unionen och i den samlingen återfinns bland annat Karlavagnen och Orion.

Stjärntecken är förvisso uppkallade efter tolv verkliga stjärnbilder, men där upphör likheterna. Om babylonierna skulle ha varit helt exakta borde de ha delat upp djurkretsen i 13 fält, inte tolv.

Det tar bara åtta dagar för solen att vandra genom stjärntecknet Skorpionen, inte 30. Följande 18 dagar går den genom stjärntecknet Ormbäraren – ofta nämnd som ett 13:e stjärntecken – trots att vi i den väster-ländska astrologin går direkt från Skorpionen till Skytten.

Merkurius omloppsbana lurar ögonen – och astrologin

När Merkurius är i så kallad retrograd ser den ut att röra sig ”baklänges” på himlen under en period, och det är enligt astrologin ett dåligt tecken. Men fenomenet är en optisk illusion som beror på att Merkurius rör sig mycket snabbare runt solen än jorden.

© Malene Vinther & Shutterstock

Merkurius och jorden rör sig alltid i samma riktning

Merkurius är planeten som är närmast solen medan jorden är den tredje planeten från solen. Merkurius är som närmast 46 miljoner kilometer från solen medan jorden är 150 miljoner kilometer bort, det vill säga mer än tre gånger så långt bort. Planeterna rör sig båda i samma riktning – moturs – runt solen.

© Malene Vinther & Shutterstock

Merkurius går för det mesta ”åt vänster”

Sett från jorden tycks Merkurius ”vandra” från höger till vänster på himlen för det mesta, eftersom den rör sig runt solen på bara 88 dagar mot de 365 dagar det tar för jorden. Planeten ser ut att fortsätta i samma riktning på himlen i ungefär tre månader tills den kommer ikapp jorden i sin omloppsbana.

© Malene Vinther & Shutterstock

Merkurius ”vänder” på vägen förbi jorden

Merkurius kommer ikapp jorden. När planeten passerar oss ser det ut som att den byter riktning i förhållande till sin normala vandring. Merkurius kommer ikapp jorden på cirka tre veckor och sedan ser den återigen ut att vandra från höger till vänster under tre månader.

Astrologins påståenden om hur planeter påverkar vår vardag är mest skrock, men livet på jorden påverkas ändå av andra planeter. Forskare på bland annat Rutgers University har visat att Jupiters och Venus dragningskraft ”drar” i jordens omloppsbana och därmed påverkar hur mycket solljus vi får. Forskarna har räknat ut att de två planeterna påverkar klimatet i cykler på cirka 405 000 år som har pågått i minst 215 miljoner år. Därmed var planeterna avgörande för klimatet även under dinosauriernas livstid.

© Shutterstock

Newton ger dödsstöten

Grekerna tog cirka 200 år f.Kr. över babyloniernas förarbete, men lade till nya dimensioner. Det var till exempel grekerna som utvecklade personliga horoskop.

De upp-täckte också att solens position i förhållande till de tolv stjärnbilderna förskjuts efter hand.

Babylonierna trodde att solen står i stjärn-tecknet Väduren vid en viss tidpunkt varje år och resten av stjärn-tecknens perioder beräknades utifrån den punkten, men grekerna upptäckte att stjärnbilderna flyttar sig.

Jordens rotations-axel ”slingrar” runt i en cirkel som en snurr-topp – ett fenomen som kallas precession. En hel omgång i cirkeln tar cirka 25 800 år. Det betyder att stjärntecknens perioder i tusentals år inte överensstämmer med de stjärnbilder som de är uppkallade efter.

Mars styr inte den här artikeln Skribenten bakom den här artikeln är Vädur och enligt astrologin är stjärntecknets så kallade härskarplanet Mars. I verkligheten har Mars en försvinnande liten effekt på våra liv på jorden – exempelvis skapar planeten bara i teorin tidvatten eftersom effekten är en miljondel av månens påverkan.

Astrologin har historiskt blivit kraftigt ifrågasatt när det gäller dess påstådda vetenskaplighet.

Det krävde till exempel en del kullerbyttor då idén om jorden som alltings mittpunkt motbevisades när Kopernikus introducerade solen som solsystemets mittpunkt.

På 1700-talet kom Isaac Newton med sin tyngdlag som levererade ett matematiskt bevis för precessionen: Dragningskraften från solen och månen ”drar” runt jorden i sin 25 800 år långa cykel. Det blev ännu ett dråpslag för astrologins påstådda vetenskaplighet.

Följande 300 år växte klyftan mellan astrologi och astronomi ytterligare. Astronomin utvecklade mer och mer exakta observationer, och astrologins mytologiska element framträdde allt tydligare som ovetenskapliga.

Astrologi är i dag längre från astronomi än någonsin förut. Astronomer har bland annat upptäckt cirka 4 000 planeter i andra solsystem, avbildat svarta hål och mätt gravitationsvågor från kollisioner mellan neutronstjärnor.

Vi har lärt oss saker om universum som astrologin aldrig kan matcha ur en vetenskaplig synvinkel.

Vädur brinner fyrdubbelt Väduren skulle vara en passionerad, entusiastisk personlighet som brinner för att den styrs av Mars, som representerar bland annat styrka och aggression. Stjärntecknet Väduren gömmer i verkligheten på en gasplanet som har hela fyra stjärnor runt sig.

Ändå fortsätter astrologin att tilltala folk över hela världen – även de som intresserar sig för naturvetenskap.

En undersökning år 2011 bland cirka 10 000 naturvetenskaps-studenter vid University of Arizona visade att 78 procent uppfattade astrologi som mycket eller i någon grad vetenskapligt.

Astrologer över hela världen försöker fortfarande få nya observationer att passa in i det gamla systemet med stjärntecken. Exempelvis utkom The Black Hole Book 2018.

Här försöker astrologen Alex Miller förklara hur svarta hål fungerar med hjälp av astrologi. Boken är en blandning av astrofysik och stjärntecken.

På så sätt fortsätter forskare att vidga vår kosmiska horisont medan astrologer fortsatt tecknar ned astronomisk kunskap i ett personligt horoskop – som du kan se i en astrologi-app.