Den Europeiska rymdorganisationen, ESA, har precis släppt data från rymdteleskopet Gaia som har slagit astronomer med häpnad runt om i världen.
Med hjälp av de nya uppgifterna har ansvariga astronomer skapat den mest detaljerade kartan någonsin över Vintergatan.
Dyk ned i ny data, bilder och videor hos ESA här
Förutom att hitta nästan två miljarder nya stjärnor har rymdteleskopet även observerat stjärnskalv, tusentals objekt i vårt solsystem och avlägsna galaxer och kvasarer.
Även om det ser ut som ett fotografi är det faktiskt en rekonstruktion av en karta över Vintergatan med data från rymdteleskopet Gaia.
I datan från Gaia finns även den hittills den största katalogen av binära stjärnor, så kallade dubbelstjärnor.
Dubbelstjärnor är en grupp av två eller flera stjärnor som delar gravitationen mellan sig i en sluten bana runt varandra.
Totalt har 813 000 dubbelstjärnor observerats och med dem mätningar av deras positioner, avstånd, banor och massa.
Astrofysiker är särskilt intresserade av dubbelstjärnor eftersom de kan ge direkta mätningar av stjärnors massa.
Data från Gaia avslöjar hastigheten på mer än 30 miljoner stjärnor i Vintergatan som rör sig mot eller bort från jorden. De blå områdena på kartan visar medelhastigheten för stjärnor på väg till oss, och de röda områdena visar medelhastigheten för stjärnor som är på väg bort från oss.
Gaia hittar stjärnskalv
Den största överraskningen från Gaia hittas av flera tusen så kallade stjärnskalv. Det förvånar forskarna, eftersom teleskopet inte är designat för att kunna observera dessa.
Stjärnskalv är tsunamiliknande förändringar på ytan av en stjärna, lite som en jordbävning på jorden.
Om dessa stjärnor befann sig lika nära oss som solen skulle det se ut som om solen ändrade form framför våra ögon.
Stoft och nya galaxer
Det är dock inte bara uppgifter om stjärnor som Gaia har skickat hem. Med hjälp av ljuset från 470 miljoner stjärnor har teleskopet producerat en karta på tre miljoner pixlar av kosmiskt stoft i Vintergatan.
Dessutom har Gaia observerat 156 000 asteroider i närheten av vår egen planet och ända ut till Neptunus, samt 31 månar runt de största planeterna i vårt solsystem.
Gaia har utöver det upptäckt 1,9 miljoner kvasarer utanför vår egen galax samt 2,9 miljoner nya galaxer.
Det innebär att vi med hjälp av denna data har observerat drygt en procent av stjärnorna i vår galax (ja, du läste rätt – en procent).
Rymdteleskopet Gaia
Om rymdteleskopet Gaia
Europeiska rymdorganisationen, ESA, står bakom rymdteleskopet Gaia. Teleskopet skickades upp från European Space Center i Franska Guyana i Sydamerika den 19 december 2013 och det tog tre veckor för teleskopet att nå sin destination en och en halv miljon kilometer från jorden.
Uppdraget att kartlägga Vintergatan startade den 25 juli 2014 och data skickas kontinuerligt tillbaka till jorden.
Under den tid som Gaia-uppdraget pågår kommer rymdteleskopet att ha roterat runt sig självt och fotograferat himlen drygt sjuttio gånger.
Uppdraget har precis förlängts med 2,5 år, och ny data förväntas vara klar 2027. Det finns till och med en möjlighet att teleskopet kan skicka hem data ända fram till år 2030.
Rymdteleskopet, som har kostat tre miljarder kronor att bygga, består av en tio meter stor solskärm och en gigantisk digitalkamera som tar bilder med 937 782 000 pixlar – drygt 50 gånger mer detaljerade än hos en vanlig digitalkamera.