En internationell grupp forskare har nyligen upptäckt en ny stjärnexplosion som de har kallat "mikronovor".
De relativt små explosionerna äger rum på vita dvärgar med starka magnetfält som stjäl material från en närliggande grannstjärna, skriver forskarna i [en ny rapport (https://www.nature.com/articles/s41586-022-04495-6 {" target ":" _ blank "}).
De nyupptäckta stjärnexplosionerna kan hjälpa forskare att förstå samspelet mellan grannstjärnor och ge en bättre inblick i hur olika typer av stjärnor lever och dör.
Mystiska glimtar ledde forskarna på spåren
Flera gånger under de senaste 40 åren har astronomer sett en kort ljusblixt från stjärnsystemet TV Columbae.
Det binära systemet består av en vit dvärg och en vanlig stjärna som fortfarande brinner.
Vita dvärgar är utbrända solar
En vit dvärg är resten av en stjärna som inte blir tillräckligt varm för att fusionera (smälta samman) sitt bränsle till energi.
När stjärnan får slut på bränsle stöter den bort sitt yttersta lager och endast den kalla kärnan kvar återstår.
Den vita dvärgen har en hög densitet. Den består nämligen av lika stor massa som solen, men tar bara ungefär lika mycket plats som jorden.
Dvärgens blåvita ljus kommer från den restvärme som finns kvar.
När det inte finns mer värme kvar i den vita dvärgen slutar den att lysa och blir en kall, svart dvärg.
Forskare räknar inte med att det finns några svarta dvärgar ännu eftersom det tar längre tid för en vit dvärg att kallna än de 14 miljarder år som universum har funnits.
De blåaktiga blixtarna lyser tre gånger starkare än vad stjärnsystemet vanligtvis gör, men varar bara cirka tio timmar. Blixtar av denna typ stämmer inte in på något annat som astronomerna känner till.
Tidigare teorier har varit att ljusblixten beror på en högre överföring av materia från den levande stjärnan till den vita dvärgen.
På grund av sitt täta läge och den vita dvärgens stora gravitation absorberar dvärgen material från den levande stjärnan och då främst väte.
Magnetisk dvärg detonerar vätebomber
Enligt den nya teorin är det påfyllningen av väte som startar mikronovan.
När den nya vätgastillförseln kommer i kontakt med vätet på den vita dvärgens yta sätter det igång en explosiv fusion. Vätemolekylerna smälter samman och blir så småningom till helium – vilket sker efter en enorm smäll.
VIDEO: Se en mikronova dyka upp
En vanlig nova uppstår också på detta sätt, men den är en miljon gånger mer kraftfull än den nya mikronovan. I den större versionen sätter vätefusionen igång en kedjereaktion som omsluter hela den vita dvärgen i en enorm explosion.
En mikronova är inte lika våldsam eftersom ett starkt magnetfält på den vita dvärgen avgränsar tillförseln av väte. Magnetfältets dragkraft styr det nya vätet och kedjereaktionen mot polerna, och därför blir explosionen mindre och blixten svagare.
Om mikronovan ska benämnas som "svag" eller inte är dock en fråga om perspektiv. Med rymdens astronomiska mått mätt är mikronovan en ganska oskyldig smäll.
Men på jorden skulle den vara den största bomben någonsin. Mikronovan har tillräckligt med kraft för att spränga 20 000 000 biljoner kilo material – eller 3,5 miljarder av Egyptens största pyramider.
Stjärnbomberna är många – men svåra att upptäcka
Enligt forskarna är de små smällarna troligen ganska vanliga, men på grund av sin storlek är de svåra att fånga upp.
Den nya rapporten bygger på observationer från Nasasatelliten TESS. Där presenterade astronomer tre möjliga system där en vit dvärg kunde sätta igång mikronovor.
Forskargruppen använde därefter VLT-teleskopet vid European Southern Observatory för att bekräfta att den tredje kandidaten faktiskt också var en vit dvärg.
Novor – och särskilt supernovor – är oerhört viktiga för hur solsystem uppstår och försvinner. Forskarna hoppas därför att den nya mikrobrodern kan avslöja mer om hur och varför olika stjärnor exploderar.