Om blodmånen
Månförmörkelser uppstår – precis som solförmörkelser – i flera varianter. Vid en total månförmörkelse befinner sig jorden, solen och månen på en rak linje med jorden i mitten och månen framstår som röd i skuggan av jorden. Fenomenet kallas blodmåne.
Den 10 januari står objekten inte på en helt rak linje och förmörkelsen blir därför partiell (delvis).
Då rör sig månen in i jordens halvskugga där ljuset från solen inte i samma grad böjs av i jordens atmosfär. Det gör att månens sken inte får samma blodröda färg som vid en total månförmörkelse].
Vid en partiell månförmörkelse rör sig månen in i jordens halvskugga och hamnar bara delvis i helskuggan. Därför lyser delar av månen med ett rött sken, till skillnad från en full blodmåne som den på bilden.
Månen träffas dock också av jordens helskugga (vilket är det som skymmer solens strålar) och får därför runt klockan 18.30 ett rödaktigt sken i den nedersta högra delen, som långsamt växer sig större fram emot 20.30 då månen rör sig ut ur skuggan igen.
Guide till blodmånen
VAR OCH NÄR?
Vill du se hur förmörkelsen utvecklas så titta på månen klockan 18.30 och därefter med jämna mellanrum fram till klockan 20.30. Då ser du hur skuggan intar månen och sedan drar sig tillbaka.
SYNBARHET?
När förmörkelsen pågår kan du hitta månen österut på himlen, cirka 20 grader över horisonten. Under kvällen rör den sig långsamt uppåt i sydlig riktning.
Med en handkikare eller ett litet teleskop kan du se många fler detaljer på månens yta. Du kan också lättare se skillnaden i ljusstyrkan från den ena sidan av månen till den andra.