Jättestjärna retas med astronomerna

Jättestjärnan Betelgeuse är inte på väg att explodera som astronomer har förutspått. Däremot befinner den sig betydligt närmare oss än de trodde.

Jättestjärnan Betelgeuse är inte på väg att explodera som astronomer har förutspått. Däremot befinner den sig betydligt närmare oss än de trodde.

E. Wheatley (STScl)/ESA/NASA

Australiska forskare har förklarat varför den gigantiska stjärnan Betelgeuse har lyckats förvirra astronomer under de senaste åren.

Stjärnan väckte stor uppmärksamhet 2019 när dess ljusstyrka plötsligt sjönk.

Minskningen var mycket större än de variationer som vanligtvis syns i variabla stjärnor som Betelgeuse, och astronomer såg det som ett tecken på att den höll på att brinna ut och inom kort skulle explodera som en supernova.

I slutet av 2019 sjönk Betelgeuses ljusstyrka sett från jorden. Till vänster syns stjärnans ljus i januari 2019 och till höger i december 2019. Förmodligen har stjärnan kastat iväg en stor mängd plasma som därefter kyldes ned till ett dammoln vilket ledde till att ljuset skuggades.

© M. Montargès et al./ESO & E. Wheatley (STScl)/ESA/NASA

Men månaderna därpå ökade stjärnans ljusstyrka igen, vilket tydde på att det måste finnas andra förklaringar till fenomenet. En av dessa var att stjärnans ljus hade blockerats av ett enormt dammoln.

Forskargruppen från Australian National University har analyserat stjärnans ljus och dess variationer sedan 2019. De har jämfört data med olika datormodeller som kan förklara dem.

Forskarna har nu dragit slutsatsen att stjärnan inte håller på att brinna ut, utan att den fortfarande befinner sig i den näst sista fasen av sin livscykel och förbränner helium i sin kärna.

En röd superjätte som Betelgeuse fortsätter sitt liv även när dess fusion av väte upphör. Den börjar då smälta samman helium och tyngre grundämnen istället.

© Ken Ikeda Madsen & Shutterstock

1. Vätet används först

Precis som andra stjärnor fusionerar röda superjättar väte till helium under den första långa delen av sitt liv. Fusionen sker i kärnan (gult), där trycket är tillräckligt högt. Det yttre lagret av väte fusionerar inte.

© Ken Ikeda Madsen & Shutterstock

2. Heliumfusion tar över

I nästa fas börjar stjärnan fusionera helium till kol i sin kärna (blått). Fusionen av väte till helium fortsätter, men i ett lager runt kärnan. Betelgeuse befinner sig i denna fas.

© Ken Ikeda Madsen & Shutterstock

3. Tunga ämnen tillkommer

I den sista fasen, som bara pågår under ett antal hundratusentals år, upphör vätefusionen. Istället fusionerar först kol och senare tyngre grundämnen i kärnan (grått), där järn är det tyngsta.

Betelgeuses normala variationer beror på att material rör sig upp och ner mellan skikten i stjärnan. Det skapar tryckvågor som påverkar ljuset i två cykler, varav en varar cirka 185 dagar och den andra cirka 400 dagar.

Enligt forskarna berodde det extra stora variationen i ljusstyrka 2019 i själva verket på ett dammmoln.

© Claus Lunau/SPL

En superjätte i vårt närområde

Om Betelgeuse skulle vara lika stor som en badboll skulle solen vara mindre än ett knappnålshuvud och jorden skulle vara ytterst svår att se med blotta ögat.

  • Namn: Betelgeuse.
  • Typ av stjärna: Variabel röd superjätte.
  • Massa: Mellan 16,5 och 19 gånger solens massa.
  • Diameter: 750 gånger solens diameter.
  • Avstånd från jorden: 530 ljusår.

Analyserna visade också att Betelgeuse är mindre än vad man tidigare trott. Uppskattningar har påstått att den var 1 100 gånger större än solen, den nya siffran säger att den är cirka 750 gånger större.

De nya analyserna har även visat att avståndet mellan oss är mindre, vilket minskar avståndet till stjärnan från 700 till 530 ljusår. Lyckligtvis är det fortfarande tillräckligt stort avstånd för att det inte ska äventyra livet på jorden när stjärnan exploderar om drygt 100 000 år.