Hitta Jupiter och dess fyra största månar

MÅNGUIDE: Den 20 augusti får vi en enastående möjlighet att studera solsystemets största planet, Jupiter. Just nu befinner sig planeten nämligen närmast oss i sin omloppsbana runt solen. Har vi turen att få några stjärnklara nätter i rad kan du med en handkikare se de fyra största månarna kretsa runt planeten.

MÅNGUIDE: Den 20 augusti får vi en enastående möjlighet att studera solsystemets största planet, Jupiter. Just nu befinner sig planeten nämligen närmast oss i sin omloppsbana runt solen. Har vi turen att få några stjärnklara nätter i rad kan du med en handkikare se de fyra största månarna kretsa runt planeten.

Shutterstock

Solen, jorden och Jupiter ligger just nu i en rak linje, vilket innebär att solen och Jupiter är på var sin sida om oss.

Fenomenet kallas opposition, vilket ger två fördelar när vi studerar planeten: För det första är avståndet mellan jorden och Jupiter minimalt – för det andra är planeten synlig under hela natten.

79 månar ligger i omlopp runt Jupiter. Den största, Ganymedes, är solsystemets största måne och större än planeten Merkurius.

Jupiter är den största och tyngsta planeten i vårt solsystem. Dess massa är dubbelt så stor som solsystemets övriga planeter tillsammans.

Men inte nog med det – Jupiter är även den planet i solsystemet som har näst flest månar, bara Saturnus har fler.

Astronomerna fortsätter att hitta nya månar – 2015 hittade de 15, 2016 två och 2018 tio. Antalet kända månar har därmed stigit till 79.

Stora månar går att se med handkikare

De nyupptäckta månarna är dock så små att de endast går att se med hjälp av starka teleskop.

Å andra sidan är de fyra största månarna – Io, Europa, Ganymedes och Callisto – så pass stora att vi kan studera dem med hjälp av en vanlig handkikare. De upptäcktes av Galileo Galilei 1610 och kallas därför för de galileiska månarna.

Ytan på Jupiter-månen Io är ärrad av massvis av vulkaner. Månen är det mest vulkaniskt aktiva klotet i solsystemet och vulkanerna spyr ut sin materia mer än 400 kilometer i världsrymden.

© NASA

Om du följer Jupiter under flera nätter i sträck kan du se de fyra månarna dansa runt planeten. Då och då försvinner en eller flera av månarna, antingen för att de passerar in bakom Jupiter eller för att de döljs i dess ljus.

© NASA

Bakom fenomenet: Månarna förflyttar sig snabbt

Jupiters fyra största månar (Io, Europa, Ganymedes och Callisto) kretsar runt planeten med så hög hastighet att du kan se dem förflytta sig dag för dag. Varje linje illustrerar ett nytt dygn.

Guide till Jupiters månar

Du hittar Jupiter 20 grader över den södra horisonten.

©

När?

När Jupiter är i opposition den 20 augusti kan du se planeten och dess fyra största månar tydligt under större delen av natten.

Var?

Jupiter står som högst på himlen i söder klockan 01.27, uppemot 20 grader på himlen i södra Skandinavien. Till vänster om Jupiter står Ganymedes ytterst och Io innerst, till höger syns Europa innerst och Callisto ytterst.

Hur?

Det är lätt att få syn på Jupiter med blotta ögat – den lyser starkare än stjärnorna på himlen. För att se månarna bör du använda en vanlig kikare och ha stöd för armbågarna så att du får en bild utan skakningar.

MER OM SOLSYSTEMETS MÅNAR

Solsystemets månar erbjuder extrema väderförhållanden

När Neil Armstrong landade på månen den 21 juli 1969 satte han ned foten på en karg och grå yta bestående av sten och ett fint lager damm.

Men så rofyllda är definitivt inte solsystemets övriga månar. Våra grannplaneters naturliga satelliter är enorma, isfyllda och emellanåt direkt skadliga.

© Goddard/nasa

Solsystemets månar i siffror

12 människor

har beträtt månen. Den sista astronauten som satte sin fot på månens yta var Eugene Cernan 1972.

214 kända månar

existerar i vårt sol­system. 161 av dem kretsar runt gasplaneterna Jupiter och Saturnus.

400 aktiva vulkaner

spyr ut eld på Jupiters måne Io. Det gör månen till en av solsystemets mest ogästvänliga platser.

20–40 miljoner år

framåt i tiden kommer Mars att kollidera med sin måne Phobos, som dras in av planetens starka gravitationskraft.

5268 kilometer

i diameter mäter Jupiters måne Ganymedes. Det gör månen till den största i vårt solsystem.

15 kilometer

tjock is täcker ytan på Jupiters måne Europa. Mätningar tyder på att ett 150 kilometer djupt hav sannolikt gömmer sig under månens yta.

-235 °C

är ytan på Neptunus största måne, Triton. Det gör månen till ett av de kallaste objekten i hela solsystemet.

UTFORSKNING

Inga astronauter har beträtt månen efter det att Apollo 17 kom tillbaka till jorden för 48 år sedan. Men nu står mänskligheten kanske inför ett nytt jättekliv, vad gäller bemannade månlandningar.

2017 skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret som ger den amerikanska rymdorganisationen Nasa i uppdrag att återuppta programmet för att återföra människan till månen.

© NASA

MILSTOLPAR

1610: Galileo upptäcker fyra nya månar

När han observerar Jupiters fyra månar blir astronomen Galileo Galilei den förste att iaktta objekt som kretsar runt något annat än jorden och solen.

© NATIONAL MARITIME MUSEUM

1846: Astronom hittar stor måne vid Neptunus

Den brittiske astronomen William Lassell får syn på Neptunus största måne, Triton, bara 17 dagar efter att Neptunus upptäcktes.

© NASA

1959: USSR studerar månens mörka baksida

Den sovjetiska månsonden Luna 3 tar det första fotot av månens baksida. Området har mer ojämn terräng och fler nedslagskratrar än framsidan.

© NASA

1989: Voyager ser sex nya månar runt Neptunus

Rymdsonden Voyager 2 upptäcker sex nya månar vid planeten Neptunus. I dag har astronomerna iakttagit 14 månar runt planeten.

© NASA

1993: Rymdfarkost hittar måne vid en asteroid

Rymdfarkosten Galileo tar en bild av asteroiden Idas lilla måne, Dactyl. Dessförinnan visste man inte att asteroider också kan ha månar i omlopp runt sig.

© NASA

2016: Mångejsrar ger möjlighet till liv

Hubbleteleskopet tar bilder av Jupiters måne Europa, som via gejsrar skjuter ut vattenpelare. De kommer från en inre ocean som kan rymma liv.

© NASA

2019: Saturnus har det ­största ­antalet månar

Amerikanska forskare upptäcker 20 nya månar som ligger i omlopp runt Saturnus, vilket överträffar Jupiters antal månar – minst 82.

© NASA

FRAMTIDEN

Astronomer jagar liv på avlägsna månar

8 000 ljusår från jorden ligger månen Kepler-1625 b I i omlopp runt planeten Kepler-1625 b. De kretsar båda runt en solliknande stjärna och befinner sig i den beboeliga zonen, där liv teoretiskt sett kan uppstå.

Består månen av sten hyser den sannolikt främmande livsformer.

© NASA

Drönare ska ­hitta livstecken på jättemåne

År 2026 ska den amerikanska rymdorganisation Nasa sätta kurs mot Saturnus största måne, Titan. Där ska drönaren Dragonfly söka efter tecken på vatten och andra organiska material, som enligt forskare tidigare har existerat på månen.

© NASA

Radar söker efter vatten på ismåne

År 2025 ska Nasa enligt planen skicka upp rymdfarkosten Europa Clipper, som ska sätta kurs mot Jupiters ismåne Europa. Under dess frysta yta ligger troligen en stor, inre ocean som astronomerna hoppas kan rymma någon form av liv.

© NASA

Sond ska hitta liv i havet på jupitermåne

Den europeiska rymdorganisation ESA planerar att skicka upp rymdsonden JUICE år 2021. Farkosten ska lägga sig i omlopp runt Jupiter efter att ha rest i 7,6 år. Där ska sonden bland annat dokumentera om månen Ganymedes inre ocean kan hysa liv.

Upptäckten av Kepler-1625 b I är sensationell eftersom den har avslöjat att det kan myllra av exomånar i solsystemet som kanske hyser liv.

Men Kepler-1625 b I är inte den enda månen som astronomerna har i kikaren i sin jakt på liv i rymden.

Tre framtida rymduppdrag ska under kommande år finkamma några av solsystemets mest kända månar i sitt sökande efter liv.