Solen, jorden och Jupiter ligger just nu i en rak linje, vilket innebär att solen och Jupiter är på var sin sida om oss.
Fenomenet kallas opposition, vilket ger två fördelar när vi studerar planeten: För det första är avståndet mellan jorden och Jupiter minimalt – för det andra är planeten synlig under hela natten.
79 månar ligger i omlopp runt Jupiter. Den största, Ganymedes, är solsystemets största måne och större än planeten Merkurius.
Jupiter är den största och tyngsta planeten i vårt solsystem. Dess massa är dubbelt så stor som solsystemets övriga planeter tillsammans.
Men inte nog med det – Jupiter är även den planet i solsystemet som har näst flest månar, bara Saturnus har fler.
Astronomerna fortsätter att hitta nya månar – 2015 hittade de 15, 2016 två och 2018 tio. Antalet kända månar har därmed stigit till 79.
Stora månar går att se med handkikare
De nyupptäckta månarna är dock så små att de endast går att se med hjälp av starka teleskop.
Å andra sidan är de fyra största månarna – Io, Europa, Ganymedes och Callisto – så pass stora att vi kan studera dem med hjälp av en vanlig handkikare. De upptäcktes av Galileo Galilei 1610 och kallas därför för de galileiska månarna.
Om du följer Jupiter under flera nätter i sträck kan du se de fyra månarna dansa runt planeten. Då och då försvinner en eller flera av månarna, antingen för att de passerar in bakom Jupiter eller för att de döljs i dess ljus.
Guide till Jupiters månar
MER OM SOLSYSTEMETS MÅNAR
Solsystemets månar erbjuder extrema väderförhållanden
När Neil Armstrong landade på månen den 21 juli 1969 satte han ned foten på en karg och grå yta bestående av sten och ett fint lager damm.
Men så rofyllda är definitivt inte solsystemets övriga månar. Våra grannplaneters naturliga satelliter är enorma, isfyllda och emellanåt direkt skadliga.
UTFORSKNING
Inga astronauter har beträtt månen efter det att Apollo 17 kom tillbaka till jorden för 48 år sedan. Men nu står mänskligheten kanske inför ett nytt jättekliv, vad gäller bemannade månlandningar.
2017 skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret som ger den amerikanska rymdorganisationen Nasa i uppdrag att återuppta programmet för att återföra människan till månen.
MILSTOLPAR
FRAMTIDEN
Astronomer jagar liv på avlägsna månar
8 000 ljusår från jorden ligger månen Kepler-1625 b I i omlopp runt planeten Kepler-1625 b. De kretsar båda runt en solliknande stjärna och befinner sig i den beboeliga zonen, där liv teoretiskt sett kan uppstå.
Består månen av sten hyser den sannolikt främmande livsformer.
Upptäckten av Kepler-1625 b I är sensationell eftersom den har avslöjat att det kan myllra av exomånar i solsystemet som kanske hyser liv.
Men Kepler-1625 b I är inte den enda månen som astronomerna har i kikaren i sin jakt på liv i rymden.
Tre framtida rymduppdrag ska under kommande år finkamma några av solsystemets mest kända månar i sitt sökande efter liv.