Färgrik nebulosa tittar fram

Ett enormt öga – 2,7 miljoner kilometer brett – stirrar på oss från yttre rymden. Men utseendet bedrar. Ögat är i själva verket resterna av en död stjärna, och avslöjar hur vår egen sol kommer att gå under. Så ta din ­handkikare och se solsystemets öde i ögonen.

Ett enormt öga – 2,7 miljoner kilometer brett – stirrar på oss från yttre rymden. Men utseendet bedrar. Ögat är i själva verket resterna av en död stjärna, och avslöjar hur vår egen sol kommer att gå under. Så ta din ­handkikare och se solsystemets öde i ögonen.

M. Meixner and P. McCullough (STScI), C.R. O’Dell (Vanderbilt University)/ESA/NASA

Om Helixnebulosan

Cirka 700 ljusår från jorden ligger Helixnebulosan – en färgrik nebulosa formad som ett öga. Avståndet till nebulosan är relativt kort om man sätter det i relation till vår upp emot 200 000 ljusår stora galax, och därför har forskare kunnat studera Helixnebulosan i detalj.

Forskarnas studier visar att Helixnebulosan är en så kallad planetarisk nebulosa – det vill säga ett gasmoln som har uppstått i samband med att en mellanstor stjärna har dött.

Mycket stora stjärnor dör i supernovaexplosioner, men de mellanstora ­stjärnorna – vilka inkluderar solen – dör på ett annat sätt.

Infrarött ljus visar gasmolnets inre

/ 5

I nebulosans mitt finns en vit dvärg – resterna av en död stjärnas kärna.

1

Runt centrum finns ett skal av stoft som kan vara den döda stjärnans pulvriserade solsystem.

2

Kometliknande klumpar mitt i gasmolnet kan vara krossade planeter.

3

I nebulosans utkant finns stjärnmateria som har kastats ut från den döda stjärnan.

4

Dess avlånga form beror på kollisioner med gas och stoft som befinner sig utanför nebulosan.

5
© Kate Su (Steward Obs, U. Arizona) et al./JPL-Caltech/NASA

När de har förbrukat allt väte i sin kärna sväller de upp och kastar sedan ut sin yttre materia i rymden.

De innersta delarna av stjärnan finns kvar i form av en så kallad vit dvärg. Den vita dvärgen fusionerar inte längre väte i sin kärna, men skickar ändå ut stora mängder strålning som får kringliggande stjärnrester att lysa upp i olika färger.

Forskare har räknat ut att Helixnebulosan skapades för cirka 10 610 år sedan, och de tror att vår egen sol kommer att bilda ett liknande gasmoln om drygt fem miljarder år.

Guide till Helixnebulosan

Stjernekort - Helixtågen

© Jesper Grønne, hvadihimlen.dk

VAR OCH NÄR?

Den 7 september är ljuset från månen som minst störande, och du hittar Helixnebulosan i sydväst. Den når sin högsta punkt – cirka tio grader över horisonten – runt klockan 03.35.

SYNLIGHET?

Helixnebulosan är stor – den tar upp ungefär hälften så stor plats på himlen som en fullmåne – så en vanlig handkikare ger bättre överblick över dess helhet än ett kraftfullt teleskop.

För att få syn på Helixnebulosan bör du låta ögonen vänja sig vid mörkret i 15 minuter. Titta sedan mot horisonten i sydväst och lyft långsamt upp kikaren tills du ser en liten, lysande ring.