Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Ballongteleskop ska studera födseln av stjärnor och planeter

Från 40 kilometers höjd ska ett infrarött teleskop undersöka hur gas och stoft bildar nya himlakroppar.

NASA

Astronomerna kan se fram emot att få en ny utsiktspost 40 000 meter upp i luften över Antarktis. I ett uppdrag med namnet ASTHROS ska Nasa skicka upp ett ballongteleskop på den höjden för att studera hur nya stjärnor och planeter bildas.

Teleskopet är utformat för att ta bilder i den infraröda delen av ljusspektret. Det är strålning som vi inte kan se med blotta ögat och som absorberas i atmosfären så att den inte når marken.

Okända processer föder stjärnor

Uppdraget ska mäta den infraröda strålningen från nebulosor i utvalda regioner i Vintergatan där många stjärnor bildas.

ASTHROS-teleskopet ska kartlägga Carinanebulosan i Vintergatan (till vänster) och motsvarande nebulosor i galaxen M83 (till höger) för att få svar på hur nebulosornas rörelser leder till bildandet av nya stjärnor.

© NASA & ESO

Strålningen kan berätta om gasernas densitet och rörelse, och om hur de påverkas av kraftiga solvindar från stjärnor och supernovor.

Enligt astronomernas teorier är denna dynamik, som både sprider ut och samlar ihop gaserna, avgörande för att det fortfarande föds stjärnor i vår galax. De exakta processerna är dock okända för forskarna och därför står en 3D-kartläggning av gaserna högt på önskelistan.

Ett av teleskopens mål är skivan av gas runt den unga stjärnan TW Hydrae där planeter håller på att utveckla sig.

© ESO

För att kunna jämföra med dynamiken i andra galaxer ska ASTHROS också utforska stjärnbildningen i M83 som ligger 15 miljoner ljusår bort.

Slutligen är det tredje målet att kartlägga den skiva av stoft och gas som samlats runt en ung stjärna vid namn TW Hydrae, där astronomerna tror att planeter håller på att skapas.

Teleskopet landar med fallskärm

Samtliga uppgifter måste utföras under tre veckor i december 2023, då uppdraget enligt planen ska äga rum. Därefter släpps teleskopet loss från ballongen och får dala ned till isen med hjälp av en fallskärm så att den kan återanvändas i andra uppdrag.

Läs också:

Stjärnor

Hela augusti: Enorma röda blixtar skjuter upp från åskmoln

2 minuter
Stjärnor

Hela maj: Se Cassiopeias snabba jättestjärna

3 minuter
Stjärnbilden Cepheus
Stjärnbilder

Cepheus – Så hittar du den

5 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj