Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Venus Planet

Venus: Solsystemets varmaste planet

Visste du att planeten Venus är den varmaste planeten i vårt solsystem och att ett dygn på Venus är längre än ett år? Läs mer fakta om Venus här.

Planeten Venus

Planeten Venus kallas ibland för jordens systerplanet, men likheten gäller endast planeternas storlek och massa. På Venus yta är det varmt som i en tryckkokare.

Nu kan forskare ha upptäckt spår av liv på den glödheta planeten. I Venus moln har de hittat gasarten fosfin som här på jorden produceras av mikrober.

Gasarten kan antingen vara spår av liv eller resterna av en kemisk process som vi ännu inte känner till, förklarar forskarna bakom studien, som nu publicerats i tidskriften Nature.

"När vi såg det första tecknet på fosfin runt Venus fick vi en chock", säger Jane Greaves, professor i astronomi, en av huvudförfattarna bakom publiceringen.

Upptäckten är baserad på observationer gjorda med James Clerk Maxwell-teleskopet och ALMA-teleskopet.

Venus molnskikt ligger på mellan 50 och 80 kilometers höjd och består primärt av svaveldioxid och svavelsyra, men under molnen är Venus en stenplanet och har en fast yta precis som jorden. Venus yttemperatur är i genomsnitt 460 grader och det gör planeten till solsystemets varmaste planet.

Atmosfären på Venus

Värmen kommer från solen och hålls kvar på planeten av en väldigt tjock atmosfär. Atmosfären på Venus består till 96 procent av koldioxid och därför har Venus en mycket hög växthuseffekt. 

Venus har ingen måne. Däremot finns där mer än 1 000 vulkaner med en diameter på drygt 20 kilometer. En av jordens största vulkaner, Mauna Loa, har jämförelsevis en diameter på blott tre till fem kilometer. 

På Venus är trycket lika högt som på havets botten

Venus tjocka atmosfär betyder att trycket på planetens yta är 92 gånger högre än på jordens yta. Det motsvarar det tryck man finner 900 meter under havsytan på jorden.

Överst i Venus atmosfär ligger ett lager av svavelsyramoln som omger planeten och gör det omöjligt att se ytan utan radar.

Varför roterar Venus så långsamt?

Venus är den enda planeten i solsystemet vars dygn är längre än dess år. Ett dygn på Venus, det vill säga den tid det tar för Venus att vrida sig runt sin egen axel, motsvarar 243 dygn på jorden. Ett år på Venus, det vill säga den tid det tar för Venus att kretsa en gång runt solen, motsvarar 225 dygn på jorden.

Som om inte det räcker roterar Venus "baklänges" när den rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning av rörelsen runt solen.

Planeten Venus
© Shutterstock

Det beror troligtvis på den enorma kollision som Venus precis som jorden och alla andra planeter utsattes för när solsystemet var ungt. Vid den tiden bestod det av betydligt fler planeter som ofta kolliderade med varandra.

Förmodligen roterade Venus till en början ungefär som jorden innan en kollision med en annan planet bromsade in rotationen.

Sonder kan inte vistas i Venus miljö

Rymdsonder har besökt planeten Venus alltsedan rymdålderns start. Faktum är att Venus var den första planet som fick besök av en sond. Redan 1961 skickade ryssarna en sond mot Venus, men det blev amerikanska Mariner 2 som utförde de första mätningarna.

Det finns dock stora utmaningar med att närma sig Venus. Solljuset är nästan dubbelt så starkt som på jorden och därför är det nödvändigt att kyla ned rymdsonden, annars förstörs dess instrument av värmen.

Problemen bliver således ännu större när astronomer ska försöka landa sina instrument på ytan. 

Atmosfären är tät och full av koldioxid, och kombinationen skapar en växthuseffekt som kan få upp yttemperaturen till 480 grader Celsius. Dessutom är trycket 90 gånger så stort som på jordens yta.

Det gör att det är en stor bedrift att få en landningsfarkost att fungera om så bara en timme på Venus.

Planeten Venus
© Shutterstock

Sonder i kretslopp kartlägger Venus

Utmaningarna är dock på väg att övervinnas och i dag kan astronomer studera Venus yta utan att landa. 

Astronomerna har tagit fram ett antal imponerande bra bilder med hjälp av radar, och en rymdsond som Venus Express (som just nu kretsar runt planeten) kan i viss mån ”se” ytan genom att observera i särskilda våglängder. 

Venus yta – har Venus Express avslöjat – består av ett torrt ökenlandskap med vassa klippor. Emellanåt förnyas ytan av lava från vulkanutbrott.

Nästa steg blir troligtvis att låta ballonger driva runt i det täta molntäcket som omger Venus. På så sätt kan forskarna undersöka en teori om att det finns mikroorganismer i molntäcket, där temperaturen är betydligt lägre än på ytan.

Merkurius, Venus, jorden

Även om planeten Venus kallas för jordens systerplanet gäller likheterna endast planeternas storlek och massa.

© Shutterstock

Liv på Venus

Den höga genomsnittstemperaturen på 464 grader gör att det är osannolikt att det finns liv (i alla fall det som vi menar med liv) på Venus. Men om vi går ett par miljarder år tillbaka i tiden var Venus troligtvis en beboelig planet med mild temperatur, ljumma vindar och skvalpande havsvatten – ungefär som det ser ut på jorden i dag.

Det tror en grupp forskare från bland annat Planetary Science Institute i Tucson, USA. Med hjälp av ett antal datorsimulerade klimatmodeller som tar hänsyn till diverse faktorer - som dagslängd och solenergi - har de kommit fram till att Venus troligtvis var beboelig fram till för tre miljarder år sedan.

Den uppfattningen är inte det här forskarteamet ensamma om. I åratal har forskare antytt att planeten har haft ett mer vänligt förflutet eftersom den bland annat liknar jorden i storlek och består av ungefär samma slags stenmaterial.

Det finns dock ett förbehåll: De nya klimatmodellerna har som utgångspunkt att Venus snurrade med samma hastighet som i dag – och det saknas det fortfarande bevis för.

Läs också:

Solsystemet

Oplev Venus med det blotte øje

3 minuter
Solsystemet

Nasa hittade kanske livstecken på Venus för 40 år sedan

5 minuter
skyby Venus
Rymdresor

Luftskepp ska utforska Venus

3 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj