Venus har fått smeknamnet “Jordens onda tvilling” eftersom planetens miljö är ett rent helvete jämfört med vår.
När det gäller storlek och massa påminner de båda planterna till stor del om varandra, men Venus yta är drygt 400 grader varm och trycket motsvarar att man befinner sig en kilometer under havsytan på jorden.

Venus yta är full av vulkankratrar, men hittills har det varit omöjligt att avgöra om det finns aktiva vulkaner mellan dem.
Kraftig vulkanism under Venus förflutna har lett till att stora mängder koldioxid har släppts ut från planeten vilket har bidragit till en skenande växthuseffekt och skapat en fientlig miljö på planeten. Men hittills har astronomerna varit osäkra på om Venus fortfarande har aktiva vulkaner eller inte.
Nu har dock en grupp forskare från Swiss Federal Institute of Technology i Schweiz hittat bevis som tyder på att svaret är ja.
Vallgrav avslöjar aktiva vulkaner
Forskarna använde sig av datorsimuleringar för att undersöka hur en vulkankrater på Venus förändras över tid.
Simuleringarna visade att om en vulkan har haft ett utbrott inom en period på en miljon år kommer den ha särskilda kännetecken i form av en förhöjning runt en ringformad vallgrav.
Modell visar vulkaners liv från födelse till död
En datormodell över vulkaners livscykler på Venus har hjälpt forskarna att avgöra om de är aktiva.

1. Ung vulkan får utbrott
En ung vulkan med ett våldsamt utbrott skapar först en förhöjd platå av flytande lava som strömmar upp från planetens mantel. Lavan skapar en vall av material från det yttre skiktet, skorpan.

2. Vallgrav visar aktivitet
I upp emot en miljon år efter det stora utbrottet kan vulkanen fortfarande vara aktiv. Under den perioden uppstår en karaktäristisk vallgrav mellan vallen och den flytande platån av lava.

3. Vinden raderar alla spår
Allteftersom lavaströmmen dör ut slocknar vulkanen. Vallgraven på ytan försvinner med tiden på grund av blåsten i den tjocka atmosfären och lämnar kvar en platt ring.
Därefter letade forskarna efter spår av vallgravar på de radarbilder som Nasas Magellan-rymdsond tog mellan 1990 och 1994 då den kretsade runt Venus.
Lava raderar meteoritkratrar
Då avslöjade bilderna att lavaströmmar över tiden har förnyat planetens yta och exempelvis raderat alla spår av meteoritnedslag. Det skedde senast för mellan 300 och 600 miljoner år sedan, men processen pågår fortfarande visar de nya schweiziska studierna.
Forskarna hittade de speciella vallgravarna vid 37 vulkaner, vilket tyder på att de fortfarande är aktiva.

Radarbilder visar att minst 37 av vulkanerna på Venus är omringade av en vallgrav (röda prickar) som tyder på att de fortfarande är aktiva.
Den nya upptäckten kan hjälpa till att lösa gåtan om varför Venus utvecklade omöjliga livsvillkor samtidigt som jorden blev livets planet.

Tvillingplaneterna tog olika vägar
Jorden och Venus föddes med ungefär samma storlek och massa, men medan vår planet blev en livgivande oas utvecklade Venus ett ogästvänligt klimat på grund av en skenande växthuseffekt.
Jorden
Diameter: 12 746 kilometer
Koldioxid i atmosfären: 0,038 procent
Yttemperatur: 14 °C
Tryck vid ytan: 1 013 hPa
Venus
Diameter: 12 104 kilometer
Koldioxid i atmosfären: 96 procent
Yttemperatur: 464 °C
Tryck vid ytan: 92 000 hPa