Shutterstock

Vart tar energin från solljuset vägen?

Jorden tar i genomsnitt emot cirka 342 watt per kvadratmeter från solens konstanta strålningsbombardemang. Men tack vare ytans förmåga att reflektera ljus blir planeten inte varmare och varmare.

Jorden tillförs konstant energi av solstrålningen, men i stället för att bara bli varmare och varmare gör planeten sig fortlöpande av med lika mycket energi som den den tar emot utifrån.

När strålningen träffar jorden omsätts den antingen till värme eller reflekteras tillbaka ut i rymden.

Förmågan att återkasta ljus betecknas som ytans reflexionskoefficient eller albedo. Det ljus som en yta reflekterar är det vi ser som ytans färg.

Vi ser ytan som vit om en yta reflekterar alla synliga våglängder. Den har då en albedo nära 1. Om ytan däremot inte reflekterar något ljus alls blir den svart och har då en albedo på 0.

6% reflekteras av atmosfären

20% reflekteras av moln

4 % reflekteras av jordytan

30 % av ljuset reflekteras

Jorden har därmed en reflexionskoefficient – eller albedo – på 0,3.

51% absorberas av land och oceaner

19% absorberas av atmosfären

70 % av ljuset absorberas och lämnar via moln och atmosfären åter jorden i form av bland annat långvågig värmestrålning.

Större delen av solljuset tas upp i atmosfären

Jordens atmosfär, moln och yta reflekterar cirka 30 procent av solljuset och planetens albedo är därmed 0,30.

De resterande 70 procenten av solljuset absorberas i atmosfären och de översta jordlagren där de höjer temperaturen.

Eftersom energi enligt termodynamikens första lag aldrig kan försvinna utan bara omvandlas till nya energiformer innebär det att de uppvärmda molekylerna i atmosfären och jorden över tid kommer att avge all energi igen i form av långvågig infraröd strålning.