Varför är solens atmosfär så varm?

Det har länge varit en stor gåta hur solens yttre atmosfär, koronan, kan vara över en miljon grader varm, när solens yta inte är mer än omkring 5500 grader varm. Nu verkar det som om denna gåta har funnit sin lösning tack vare alldeles nya mätningar från den japanska solsatelliten Hinode. All materia på solen förekommer i form av plasma, där atomerna är spjälkade i positiva joner och negativa elektroner. Plasmat är elektriskt ledande och kan påverkas av magnetfält. Solen har ett mycket starkt magnetfält, så därför kan man emellanåt se utbrott på solen, vid vilka plasmamoln skapar eleganta bågar högt över solens yta – just för att plasmat följer magnetfältet. Ny forskning visar att koronan värms upp av en särskild typ av vågor, som breder ut sig i plasmat. Sådana vågor kallas Alfvénvågor – uppkallade efter den svenske fysikern Hannes Alfvén, som 1942 förutsade deras existens. Alfvénvågor är svängningar av joner i plasmat, och när detta slungas upp i koronan, kan Alfvénvågorna föra med sig energi upp. Forskarna har inte varit säkra på att dessa vågor överhuvudtaget finns i solens korona och spelar en roll i uppvärmningen av den. Nyligen lyckades man dock observera Alfvénvågor i koronan. Det skedde från observatorier här på jorden, men i synnerhet från den japanska Hinodesatelliten. Mätningarna från Hinode har gett så goda resultat att man har kunnat beräkna att Alfvénvågorna kan överföra så mycket energi till den tunna koronan att den kan värmas upp till mycket hög temperatur. Det är dock fortfarande osäkert om Alfvénvågor är hela förklaringen till den varma koronan