OM SOLFLÄCKAR
Solen laddar inför nästa maximum i sin elvaårs-cykel – det syns redan nu genom de mörka fläckar som dyker upp på dess yta.
Solfläckarna bildas där samlingar av kraftfulla och komplexa magnetfält förekommer, vilket förhindrar att värmen inifrån solen når ut.
Det gör att områdena blir kallare än omgivningen och förefaller mörka i jämförelse.
I år kan vi räkna med att det uppstår cirka 49 solfläckar per månad. För ett år sedan var antalet 16 och om ett år blir det 78.
Antalet förväntas vara som störst år 2025 med i genomsnitt 114 solfläckar varje månad. Solfläckarnas magnetfält utlöser så kallade solfacklor som frigör moln av ultrasnabba protoner.
Här på jorden upplever vi dem som så kallade solstormar. Protonerna har en hastighet på cirka hälften av ljusets hastighet, men lyckligtvis skyddar jordens magnetfält oss mot dem.
Protonmolnet följs ofta av gaser som matas ut i en så kallad koronamassutkastning.
Den kan bestå av miljardtals ton material, men vi har inget att frukta trots att jorden befinner sig i skottlinjen.
Tvärtom kan vi se fram emot att njuta av norr- och sydsken, som uppstår när de laddade partiklarna träffar atomerna i jordens atmosfär.