Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Solen i vårt solsystem

Tio saker du inte visste om solen

Den består av miljardtals ton guld och har en hastighet på 800 000 km/h. Läs mer om vår livgivande och unika stjärnsol.

Tio saker du inte visste om solen

Den far fram i en hastighet av 800 000 km/h, innehåller alla färger och kan av en lycklig slump bli mörk. Här har vi samlat ett antal fakta om solen, vår livgivande stjärna.

1. Solen är vår egen GV-stjärna

Centrum i vårt solsystem är en stjärna som klassificeras som en G2V – även kallat en gul dvärg.

I förhållande till andra stjärnor är gula dvärgar, däribland solen, genomsnittliga till sin storlek. Vår stjärna lyser klarare än 85 procent av de andra stjärnorna i Vintergatan. Med en ålder på cirka 4,6 miljarder år är den medelålders – alltså nästan halvvägs genom sitt liv som gul dvärg.

2. Solens storlek är flera miljoner jordklot

planeterna jämfört med solen

Solen får planeterna i solsystemet att påminna om lilleputtar

Om solen varit ihålig hade den kunnat fyllas med 960000 jordklot. Om vi föreställer oss att kloten vore formade så att de inte hade någon luft kvar när de stoppades in i den ihåliga solen skulle det emellertid finnas plats för 1,3 miljoner klot.

Eller så skulle man kunna platta till 11990 jordklot och få deras yta att täcka hela solens yta.

3. Förmörkelser är en lyckoträff

Solförmörkelse

Det är en lyckoträff att månen kan skapa en solförmörkelse.

Hur stor är solen? Solens diameter är 1,39 miljoner kilometer, vilket är jämförbart med jordens 12 700 tusen kilometer.

Solens volym är 1,4 x 10^24 kubikkilometer, vilket är ett näst intill obegripligt tal.

För att förstå hur mycket större solen är än jorden, kan vi jämföra hur många jordklot som får plats i solen.

Om solen hade varit ihålig hade den kunnat fyllas med 960 000 jordklot, om klotet placerades så nära varandra som möjligt.

Om vi ​​å andra sidan bara räknar med volymen och föreställer oss att vi kan packa kloten så tätt att ingen volym går till spillo – på grund av de sfäriska formerna – skulle det finnas utrymme för hela 1,3 miljoner jordklot .
Om jorden blev tillplattad skulle det behövas 11 990 klot för att täcka hela solens yta.

4. Solen har en bana

Precis som vi kretsar runt solen kretsar solen runt Vintergatans centrum – ett supermassivt svart hål. För vårt solsystem tar det omkring 240 miljoner år att genomföra ett varv runt det svarta hålet.

Det betyder att solen under sitt liv har genomfört 18–20 varv, och att den fullbordat 0,0008 varv under den tid människan har existerat.

5. Solens yta är inte så varm som du kanske tror

Hur varm är solen? Det beror på vilken del av solen man pratar om.

Solens yta har en temperatur på cirka 5 500 grader, vilket kanske inte är så varmt som du kanske tror. Exempelvis smälter järn vid 1 500 grader och en svetslåga kan vara upp emot 10 000 grader varm. Vi människor kan således skapa högre temperaturer än de vid solens yta.

Ytan är dock inte den varmaste delen av vår stjärna. Temperaturen i den yttre delen av stjärnans atmosfär – den så kallade koronan – är exempelvis mellan en och tre miljoner grader. De mest imponerande temperaturerna hittas i stället i solens kärntemperatur; där det är hela 15 miljoner grader varmt.

6. Hög matchvikt

Guld

Även om endast en liten del av solens massa består av guld skulle guldets massa vara gigantisk om den lades ihop.

Solens massa är 1,989 x 10^30 kilo – cirka 333 000 gånger så mycket som jordens massa och 743 gånger så mycket som alla planeterna i solsystemet tillsammans. Förutom att vara centrum för vårt solsystem är vår stjärna också det tyngsta objektet i solsystemet. Faktum är att stjärnan står för 99,8 procent av all massa i solsystemet.

Jupiter står för större delen av återstående 0,2 procent, och därmed utgör jordens massa bara en bråkdel av en bråkdel av solsystemets massa.

Men vad består solen av?

Genom att analysera solens ljusspektrum i fotosfären, som är den synliga delen av solen, kan astronomer beräkna vilka element vår stjärna består av. På så sätt har man dragit slutsatsen att solens massa består av 73,46 procent väte och 24,85 procent helium. Tillsammans utgör dessa två grundämnen 98,31 procent av solens totala massa.

Bland de återstående cirka två procenten av solens grundämnen finns det även en imponerande mängd guld. Enligt beräkningar rymmer solen 3 x 10^21 kilo guld.
Om vi ​​smälte ned allt detta guld till en cirkulär klump skulle klotets diameter motsvara nästan hela Sveriges längd.

7. Ett perfekt klot

Ett forskarlag vid University of Hawaii lyckades år 2012 mäta skillnaden mellan solens diameter vid ekvatorn och vid polerna. Trots att solen är 1,4 miljoner kilometer i diameter är skillnaden mellan det lodräta och det vågräta snittet endast cirka 10 kilometer.

Om solen krymptes till en badbolls storlek skulle det innebära att skillnaden mellan diametern vid ekvatorn och vid polerna skulle vara mindre än tjockleken av en människas hårstrå. Det gör solen till det mest perfekta naturligt skapade klot vi någonsin har observerat.

8. Solen är helt vit

vit sol

Om du tittade på vår stjärna från rymden skulle den se helt vit ut.

© NASA/GSFC/Solar Dynamics Observatory

Från jorden ser solen ut att vara gul. Det beror emellertid på att vår atmosfär stoppar en del av de färggivande fotoner vår stjärna avger. Om vi observerade solen från rymden skulle den vara vit.

Faktum är att solen innehåller fotoner i samtliga kända färger. Det ser man bland annat i regnbågar och när ljuset bryts genom ett prisma.

9. Solen skiner kraftigare för varje år

I solens kärna pågår en fusionsprocess, då väte blir till helium. I takt med att det bildas mer helium lyser solen allt kraftigare – tio procent kraftigare per en miljard år.

Om en miljard år lyser vår stjärna så kraftigt att allt vatten på jordens yta kommer att förångas, och livet som vi känner det kommer att upphöra.

10. Om sju miljarder år är det slut

Röd jätte

Om cirka fem miljarder år riskerar jorden att konsumeras av solen, som sedan blir en röd jätte

© NASA/NASA Goddard

När vår stjärna blir dubbelt så gammal som den är nu, har den förbrukat allt sitt väte, och i stället kommer den att omvandla helium till kol. Det får solen att expandera och övergå till att vara en röd jätte.

Merkurius och Venus kommer att slukas av solen, och möjligen ryker även jorden.

Efter en miljardr år som röd jätte har solen förbrukat all sin energi och drar sig då samman igen. Den slutar sina dagar som en vit dvärg – en kompakt klump med en massa hälften så stor som solens och en storlek motsvarande jordens.

Forskare uppskattar att det tar mellan sju och åtta miljarder år innan solen dör ut. Därför finns det ingen anledning att oroa sig för det. Förhoppningsvis har vi människor, miljardtals år tidigare, redan koloniserat andra delar av galaxen innan den tidpunkt då jorden riskerar att bli uppslukad.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj