Nya beräkningar visar att solen troligtvis har haft en tvilling i sin ungdom. Forskare vid Harvard University i USA har undersökt hur solsystemet kan ha bildats till det vi vet i dag om solen ursprungligen var en del av ett dubbelstjärnsystem.
Beräkningarna visar att särskilt två fenomen kan förklaras bättre om det har funnits en extra stjärna.
Det ena fenomenet är en gigantisk sfär av små, isklädda stenar, långt utanför planeternas banor – det som astronomerna kallar Oorts kometmoln.
Astronomerna har ännu inte kunnat betrakta Oorts kometmoln i verkligheten, men de är övertygade om att det finns eftersom det levererar de kometer som regelbundet kommer på besök längre in i solsystemet.
Hittills har ursprunget för Oorts kometmoln varit ett mysterium, men forskarnas beräkningar visar att sannolikheten för att det skulle bildas är fem gånger större om solen har haft en tvilling. Dubbelstjärnan skulle i större utsträckning kunna dra till sig de små stenarna än en ensam stjärna.
Det andra fenomenet som talar för en extra sol är den så kalkade Planet Nio. Det är en okänd planet som kanske finns längre bort i solsystemet än Neptunus.
Okänd planet blir mer sannolik
Teorin om Planet Nio är ett resultat av att den skulle kunna förklara vissa obalanser i banorna hos ett antal mindre himlakroppar långt ut i solsystemet.
Enligt forskarna är sannolikheten för att Planet Nio kan existera 20 gånger större om solen har haft en tvilling.
Den extra stjärnan slets bort
Dubbelstjärnor är inte sällsynta. Astronomerna uppskattar att cirka hälften av alla stjärnor tillhör dubbelstjärnsystem.
Solens tidigare följeslagare kan ha lämnat sitt läge på grund av att en tredje stjärna, som passerade nära vårt solsystem, drog den till sig varpå den slets bort.