Solen har troligtvis haft en tvillingstjärna
Nya beräkningar visar att solen troligtvis har haft en tvilling i sin ungdom. Forskare vid Harvard University i USA har undersökt hur solsystemet kan ha bildats till det vi vet i dag om solen ursprungligen var en del av ett dubbelstjärnsystem.
Beräkningarna visar att särskilt två fenomen kan förklaras bättre om det har funnits en extra stjärna.
Enligt nya beräkningar är det mer sannolikt att en dubbelstjärna skulle bilda de förhållanden som råder längst ut i solsystemet.
Det ena fenomenet är en gigantisk sfär av små, isklädda stenar, långt utanför planeternas banor – det som astronomerna kallar Oorts kometmoln.
Astronomerna har ännu inte kunnat betrakta Oorts kometmoln i verkligheten, men de är övertygade om att det finns eftersom det levererar de kometer som regelbundet kommer på besök längre in i solsystemet.
Solsystemets små himlakroppar har samlats i tre områden. Det innersta är asteroidbältet mellan Mars och Jupiter (1). Längre ut ligger Kuiperbältet, utanför Neptunus bana (2), och ytterst ligger det gigantiska Oorts kometmoln (3) som markerar gränsen för solsystemet.
Hittills har ursprunget för Oorts kometmoln varit ett mysterium, men forskarnas beräkningar visar att sannolikheten för att det skulle bildas är fem gånger större om solen har haft en tvilling. Dubbelstjärnan skulle i större utsträckning kunna dra till sig de små stenarna än en ensam stjärna.
Tre fakta om Oorts kometmoln
Innehåll: Miljardtals isklädda stenar på cirka 20 kilometer i diameter och triljontals mindre stenar.
Storlek: Sträcker sig över ett avstånd på mellan 2 000 och 200 000 gånger jordens avstånd till solen.
Gräns: Kanten på Orts kometmoln markerar den så kallade kosmografiska gränsen för solsystemet.
Det andra fenomenet som talar för en extra sol är den så kalkade Planet Nio. Det är en okänd planet som kanske finns längre bort i solsystemet än Neptunus.
Okänd planet blir mer sannolik
Teorin om Planet Nio är ett resultat av att den skulle kunna förklara vissa obalanser i banorna hos ett antal mindre himlakroppar långt ut i solsystemet.
Kanske kretsar en okänd Planet Nio långt utanför Neptunus bana. Om solen föddes som en del av en dubbelstjärna är det mer troligt att en planet kan ha hamnat där.
Enligt forskarna är sannolikheten för att Planet Nio kan existera 20 gånger större om solen har haft en tvilling.
Den extra stjärnan slets bort
Dubbelstjärnor är inte sällsynta. Astronomerna uppskattar att cirka hälften av alla stjärnor tillhör dubbelstjärnsystem.
Solens tidigare följeslagare kan ha lämnat sitt läge på grund av att en tredje stjärna, som passerade nära vårt solsystem, drog den till sig varpå den slets bort.
