Forskare hittar livstecken på Venus

En gas som vanligtvis förknippas med levande varelser har hittats på Venus. Gasfyndet ger hopp om liv i det täta molntäcket runt vår glödheta grannplanet.

En gas som vanligtvis förknippas med levande varelser har hittats på Venus. Gasfyndet ger hopp om liv i det täta molntäcket runt vår glödheta grannplanet.

Shutterstock

Den 9. december 1978 bevægede fire forskellige sonder sig ned gennem Venus' tykke atmosfære. På den største sonde sad et instrument, som måske allerede dengang opsnappede de molekyler af fosfin, der mere end 40 år efter blev fundet ved hjælp af teleskoper på landjorden.

© Paul Hudson/NASA

Ny upptäckt: Nasa hittade kanske livstecken på Venus för 40 år sedan

Redan under ett uppdrag 1978 kan en Nasasond ha fångat upp spår av gasen fosfin i den tjocka atmosfären runt vår systerplanet ¬– utan att någon upptäckte det.

Det är i varje fall slutsatsen från en grupp amerikanska forskare som nyligen gått igenom drygt 40 år gammal data från Nasas så kallade Pioneer Venus Multiprobe-uppdrag i december 1978.

Totalt skickades fyra olika sonder ned genom atmosfären på vår glödheta systerplanet. På den största av sonderna fanns ett instrument (Large Neutral Mass Spectrometer, LNMS) som letade efter gaser i atmosfären.

Vid det tillfället fokuserade forskarna bakom uppdraget främst på att hitta spår av bland annat koldioxid, svaveldioxid och argon.

Men en ny granskning av ursprungsdatan som gjorts av forskare från bland annat California State Polytechnic University avslöjar tidigare odokumenterade molekyler av fosfin i datamängden – på en nivå som motsvarar den nya upptäckten i september 2020.

Den nya upptäckten delas på preprint-servern arXiv.org och är ännu inte peer reviewed.

Med en skenande växthuseffekt och temperaturer på 462 grader är planeten Venus för varm och giftig för att kunna hysa liv. Det är den bild som astronomer har haft om vår grannplanet sedan de första rymdfarkosterna tog en närmare titt på planeten på 1960-talet.

Men en nyligen publicerad studie har ändrat den uppfattningen och även chockat forskarna.

I molntäcket ovanför Venus har forskare från Cardiff University och MIT nämligen upptäckt spår efter gasen fosfin, som här på jorden härstammar från levande organismer.

Solljus avslöjar Venus hemligheter

Den internationella forskargruppen har undersökt Venus genom att rikta James Clerk Maxwell-teleskopet och ALMA-teleskopet mot planetens atmosfär. När solens strålar passerar genom atmosfären tas olika våglängder upp av olika gaser.

Genom att avläsa flera våglängder samtidigt kan forskarna se förekomsten av olika molekyler i atmosfären i det så kallade spektret.

Tack vare de båda teleskopen James Clerk Maxwell Telescope (JCMT) på Hawaii och Atacama Large Millimetre/submillimetre Array (ALMA) i Chile har forskare hittat fosfin i Venus atmosfär. Forskarna anser att liv på Venus är en av de mest sannolika förklaringen.

© Illustreret Videnskab/Lasse Lund-Andersen

1. Solens ljus träffar Venus

Venus passerar framför solen sett från jorden. En del av solljuset passerar genom planetens atmosfär och kommer fram till oss.

© Illustreret Videnskab/Lasse Lund-Andersen

2. Molekyler tar upp och reflekterar ljus

Atmosfärens molekyler tar upp ljus med specifika våglängder och reflekterar eller avböjer ljus med andra våglängder.

© Illustreret Videnskab/Lasse Lund-Andersen

3. Våglängder avslöjar fosfin

Mätningar som görs av de två teleskopen JCMT och ALMA visar en minskning av intensiteten i solljusets styrka vid en bestämd vågläng, vilket motsvara att gasen fosfin har absorberat en del av ljuset.

Studien visade en förekomst av den illaluktande gasen fosfin. Här på jorden bildas fosfin naturligt av bakterier i en syrefri miljö eller på konstgjort sätt som giftgas under första världskriget, samt som en biprodukt vid metamfetaminproduktion.

Venus enda potentiellt beboeliga zon finns i molntäcket på mellan 48 och 60 kilometers höjd ovanför planetens yta där temperaturerna är cirka 0-100 grader. Av en miljard molekyler i atmosfären var 20 stycken fosfinmolekyler. Här på jorden beräknas koncentrationen i andelar av en biljon.

Forskarnas slutsats är att ingen känd kemisk eller fysisk reaktion kan ha skapat den höga koncentrationen av fosfin på Venus – förutom liv.

Hör forskarna förklara sin stora upptäckt:

Venus var kanske våt och full av liv

Alltsedan Nasas Marineruppdrag och de sovjetiska Venerafarkosterna undersökte de extrema förhållandena på Venus under 1960-talet har fokus varit inställt på att leta efter liv på Mars.

Det är bland annat därför vi vet betydligt mindre om Venus än om vår andra grannplanet. Men forskare menar att planeten med stor sannolikhet kan ha inrymt oceaner och liv långt innan vulkanutbrott täckte planeten i lava för en halv miljard år sedan.

Den nya upptäckten innesluter jordens systerplanet i ännu mer mystik än tidigare. Framtida studier ska avgöra om gasfyndet beror på en oupptäckt process, datafel – eller om det verkligen finns en form av luftburet liv på planeten.

ERBJUDANDE TILL DIG:

Få åtkomst till Illustrerad Vetenskap i 14 dagar för 0 kronor!

Få den vetenskapliga sanningen bakom de största historierna just nu.

Som prenumerant på Illustrerad Vetenskap Digital får du obegränsad tillgång till ALLA artiklar i vårt arkiv och MÄNGDER av digitalt extramaterial - precis när det passar dig.

Du får bland annat:

  • Full digital åtkomst till illvet.se och hela arkivet på mer än 3 000 artiklar.
  • Ny app med upplästa artiklar, dagliga nyheter och uppdateringar.
  • Digital utgåva av de senaste tolv numren av Illustrerad Vetenskap.
  • Ingen bindning.

De totalt 66 radioteleskopen i Chiles Atacamaöken – mer känt som ALMA – fångar upp elektromagnetisk strålning, inklusive ljus. På så sätt kan astronomerna avkoda sammansättningen av atmosfären på främmande klot.

© ESO/C. Malin