Nya studier av forskare på Nasa förutsäger att Saturnus ringar kommer att vara borta om 300 miljoner år.
Orsaken är att ringarna, som mest består av is, fångas in av planetens magnetfält.
Forskarnas prognos bygger på data som samlats in av de båda Voyagersonderna 1980 och 1981 och av Cassinisonden, som kretsade runt planeten mellan 2004 och 2017.
Ispartiklar faller som regn
Ispartiklarna blir elektriskt laddade när de träffas av solens ultravioletta strålning. Det betyder att de påverkas av Saturnus magnetfält och dras ut ur sin bana.
Det för dem närmare planeten, och gravitationen drar dem ännu närmare. Iskornen smälter när de når atmosfärens yttersta lager och faller som ett lätt stoftregn.
På vägen ned reagerar de kemiskt med atmosfären och skapar ett infrarött ljus som forskarna har observerat med Keck-teleskopet på Hawaii.
Beräkningar visar att stoftregnen från ringarna kan fylla en olympisk simbassäng inom loppet av en halvtimme.
Ringarna slukas av magnetfält och gravitation
Ultraviolett strålning från solen knuffar ispartiklarna (som Saturnus ringar består av) ur kurs. De fångas sedan upp av gasjättens magnetfält och gravitation.
UV-strålning från solen gör de små iskornen i Saturnus ringar elektriskt laddade.
Magnetfältet kan nu dra ut iskornen ur ringarna, då dessa är elektriskt laddade.
Gravitationen drar ned iskornen mot planeten, där de faller som stoftregn.
Atmosfären reagerar med de små iskornen så att det skapas ett band av infrarött ljus.
Forskarna anser att ringarna bildades för cirka 100 miljoner år sedan, troligen när små ismånar krossades i kollisioner med asteroider.
Upptäckten innebär att andra av solsystemets gasplaneter – Jupiter, Uranus och Neptunus – eventuellt har haft lika markanta ringar som Saturnus.
I sådana fall har ringarna därefter försvunnit igen i samma process som Saturnus nu genomgår.