På 50 år har rymdforskarna bara vid nio tillfällen sänt iväg rymdfarkoster för att undersöka solsystemets yttre planeter. Det finns det två goda skäl till. Det är nämligen både extremt dyrt och kräver stort tålamod.
Avstånden till gasjättarna Jupiter och Saturnus samt till isjättarna Uranus och Neptunus är så stora att restiden i de flesta fall är minst tio år. Resultaten kan emellertid vara värda att vänta på, för det yttre solsystemet döljer stora mysterier som vi bara kan lösa genom att komma närmare de avlägsna planeterna.
1. Ceres i asteroidbältet
Vattenförekomst på dvärgplanet ska kontrolleras
Expeditionens mål: År 2015 nådde sonden Dawn fram till dvärgplaneten Ceres i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Dawns bilder tyder på att det finns ett underjordiskt hav som läcker ut vatten på ytan. Nu vill ESA ta prover i en krater, som ska visa om det verkligen finns vatten och kanske till och med liv där.
Utmaningar: Mars kan med sin gravitation slunga sonden mot målet, men hemresan behöver den klara med sitt eget bränsle, vilket förlänger restiden.
Avstånd: 294 miljoner kilometer
Restid och kostnad: Uppsändning år 2029 och hemkomst under första hälften av 2040-talet. Kostnaden blir motsvarande cirka 38 miljarder kronor.
2. Jupiters måne Callisto
Kina vill landa på Jupitermåne
Expeditionens mål: Den kinesiska sonden Gan De ska flyga förbi flera av Jupiters månar och undersöka deras yta och uppbyggnad. Sonden kommer troligen att placeras i omloppsbana runt Callisto och sätta ner en landningsfarkost. Månen består av sten och is som blev över vid bildningen av Jupiter, så på Callisto kan man hitta mycket information om solsystemets största planet.
Utmaningar: Callisto har valts ut för att den ligger utanför Jupiters starka strålningsbälte. Det finns dock inte mycket erfarenhet av landningar på månar så långt ut i solsystemet.
Avstånd: 628 miljoner kilometer
Restid och kostnad: Uppsändning år 2029. Placeras i omloppsbana runt Jupiter år 2035. Kostnaden är okänd.
3. Saturnus måne Enceladus
Saturnusmåne kan hysa liv
Expeditionens mål: År 2005 upptäckte satelliten Cassini gejsrar med saltvatten på Saturnusmånen Enceladus. Vattnet innehåller stora mängder organiska ämnen samt silikater och väte, vilket tyder på att det förekommer vulkanism på bottnen av det hav som finns under månens istäcke. Nasas sond Enceladus Orbilander ska analysera vattnet från gejsrarna och landa på månen för att leta efter liv.
Utmaningar: Satelliten är den första rymdfarkosten som både ska placeras i omloppsbana och landa.
Avstånd: 1,27 miljarder kilometer
Restid och kostnad: Uppsändning i slutet av 2030-talet. Landning i början av 2050-talet. Expeditionen kommer att kosta motsvarande cirka 50 miljarder kronor.
4. Kentauren Chiron
Hemlös planet är unik budbärare
Expeditionens mål: Isplaneten Chiron är en så kallad kentaur, som har bildats i Kuiperbältet längst ut i solsystemet. Vid ett senare tillfälle har den slungats in till området mellan Uranus och Saturnus banor. Amerikanska forskare drömmer om att få undersöka planeten, eftersom den kan lära oss mer om det avlägsna och otillgängliga Kuiperbältet.
Utmaningar: Det är svårt med finansieringen. Nasa har för närvarande satt expeditionen på paus.
Avstånd: Den mest avlägsna delen av Chirons bana ligger 2,7 miljarder kilometer ut i rymden och den närmaste 1,2 miljarder kilometer bort.
Restid och kostnad: Sonden skulle kunna sändas iväg i slutet av 2020-talet och nå fram på 2030-talet. Kostnaden är motsvarande cirka åtta miljarder kronor.
5. Isjätten Uranus
Isjätte gömmer otaliga gåtor
Expeditionens mål: Uranus är solsystemets mest gåtfulla planet. Nasas Uranus Orbiter and Probe ska ta reda på hur långt ut i solsystemet planeten bildades, hur den vältes omkull, varför magnetfältet är så kaotiskt och hur det kommer sig att ytan är så kall. Under sin tid i omloppsbana ska satelliten släppa ner en mätsond i atmosfären.
Utmaningar: Sonden behöver använda sig av Jupiters gravitation under resan. Därför måste den byggas snabbt, så att den är klar i början av 2030-talet, då Jupiter befinner sig i ett perfekt läge i förhållande till jorden.
Avstånd: 2,7 miljarder kilometer
Restid och kostnad: Uppsändning år 2031 och placeras i omloppsbana år 2043. Kostnaden blir motsvarande cirka 43 miljarder kronor.
Nu vill Nasa tillbaka till Uranus
Trettiosex år efter det senaste besöket planerar Nasa en ny expedition till solsystemets särling. Uranus har ett antal speciella egenskaper som astronomerna gärna vill hitta förklaringar på. Läs om resan till planeternas outsider här.