Vad är en meteorit?
En meteorit är en bit kosmisk materia, som har överlevt färden genom vår atmosfär och har fallit ned till jorden.
En meteorit kan komma från de olika planeterna, dvärgplaneter, asteroider, månar eller kometer, som kretsar runt i solsystemet.
Ett nedslag från en asteroid på Mars kan exempelvis kasta ut en bit av planetens yta i rymden, som sedan i sin tur faller ned på jorden som en marsmeteorit.
Det allra vanligaste är dock att meteoriter kommer från asteroiderna själva.
Meteoriter varierar mycket i storlek. Vissa meteoriter väger flera kilo, medan andra inte är större än dammkorn.
Enligt Nasa faller omkring 48,5 ton kosmisk materia ned på jorden dagligen, och man har hittat mer än 50 000 meteoriter på jorden.
OLIKA TYPER AV METEORITER
Meteoriter delas in i olika typer beroende på deras sammansättning.
Det finns tre olika sorters slags meteoriter:
- Stenmeteoriter
- Järnmeteoriter
- Kombinerade sten-/järnmeteoriter (pallasiter)
Omkring 80 procent av meteoriterna är stenmeteoriter, mens resten är järnmeteoriter eller en blandning av järn och sten.
Forskare tror att det materialet i stenmeteoriter bland annat kommer från den ursprungliga materia som solsystemet bildades av när det begav sig.
Järnmeteoriter tros komma från metalliska asteroidkärnor, medan järn-/stenmeteoriterna, enligt de flesta forskare, har bildats i gränsområdet mellan järnkärnan och stenkappan i en smält asteroid.
De tre typerna av meteoriter är i sin tur indelade i undergrupper.
Bland stenmeteoriterna skiljer man exempelvis mellan kondriter och akondriter. Kondriter har mer eller mindre bibehållit sin ursprungliga struktur sedan bildningen, medan akondriter har smält och framstår som geologiskt förändrade jämfört med deras ursprungliga struktur.
Det innebär att kondriter bland annat innehåller små silikatkulor som har bildats tidigt i solsystemets historia. Det gör inte akondriterna.
Stenmeteoriter av typen kondriter innehåller små silikatkulor.
SÅ KÄNNER DU IGEN EN METEORIT
När en meteorit passerar genom jordens atmosfär, kommer större delen av den att brinna upp. Ofta återstår bara fem procent av den ursprungliga materian när en meteorit landar på jordens yta.
På sin väg ned till jorden bildar meteoriten en tunn, svart och avrundad smältskorpa.
Denna smältskorpa är det viktigaste kännetecknet på en nyligen nedfallen meteorit.
En nyfallen meteorit kan kännas igen på den svarta smältskorpan som uppstår i dess möte med jordens atmosfär.
Om man inte hittar meteoriten direkt, kommer den svarta smältskorpan att försvinna med tiden och meteoriten kommer mest att se ut som en vanlig sten eller rostig järnbit.
Kännetecken på en meteorit:
- En nyfallen meteorit har en svart och avrundad smältskorpa
- En stenmeteorit är tyngre än vanlig stenar, har små metallkorn och kan vara magnetiska
- En järnmeteorit eller en kombinerad järn-/stenmeteorit är mycket tung och magnetisk
- En järnmeteorit eller en kombinerad järn-/stenmeteorit är nästan frusen, om den inte har fallit till jorden nyligen
- En meteorit – oavsett typ – har normalt inte lufthål
- Större meteoriter har ibland så kallade tumavtryck, som är avrundade fördjupningar i ytan. Namnet kommer av att fördjupningarna påminner om de avtryck som ett finger kan göra i mjuk lera.
De karaktäristiska fördjupningarna kallas även regmaglypter.
SÅ KAN DU HITTA EN METEORIT
Många meteoriter faller ned utan att någonsin hittas och analyseras.
Statistiskt sett faller det ned flera meteoriter i det här landet varje år, men historiskt sett är det bara mycket få som blir upphittade.
När meteoriter faller ned till jorden skapar de oftast ett imponerande eldklot på himlen på vägen ned, som kan efterföljas av en stor överljudsknall från chockvågen.
Det finns nätverk av kameror, både här och i kringliggande länder, som konstant registrerar eldklot från fallande meteoriter.
Om flera kameror fångar ett eldklot på himlen går det att räkna ut:
- Hastighet
- Höjd
- Riktning
- Fallvinkel
- Inbromsning
- Bana i rymden (varifrån den kommer)
- Potentiellt nedslagsområde (var den ligger nu)
I nedslagsområdet ska du söka efter svarta stenar som kanske har slagits sönder eller kanske har de nämnda "fingeravtrycken" samt är magnetiska.
Det är en bra idé att ta med dig en magnet, en plastpåse, en kamera samt en liten spade – en meteorit kan tränga ned en bit i mjuk mark.
En metalldetektor kan också vara till hjälp om meteoriten är järnhaltig och ligger väl dold.
Eldklot lyser upp natthimlen
Vad är skillnaden mellan en meteoroid, en meteor och en meteorit?
Meteoroider är mycket små objekt som kretsar runt i solsystemet.
När meteoroider träffar jordens atmosfär uppstår lysande spår, som kallas en meteor. Det är det ljusfenomen vi även kallar stjärnfall.
Är ljuset mycket kraftigt är det ett eldklot – även kallat en bolid.
Om meteoren inte brinner upp i atmosfären faller det ned en meteorit.
Meteoriter i Sverige
Det senaste meteoritnedslaget i Sverige inträffade den 7 november 2020.
Ett stort eldklot observerades på himlen och Naturhistoriska Riksmuseet hittade nedslagsplatsen med hjälp av bilder från danska, norska, svenska och finska meteorkameror.
Man hittade små metallfragment längs en lång fåra i marken och omkring 70 meter därifrån låg en 14 kilo tung järnmeteorit.
Det största meteoritfyndet i Sverige är Muonionalustameteoriten. Det första fragmentet från meteoriten hittades 1906, och sedan dess har flera hundratals kilo stenmeteorit grävts upp.
Det finns åtta nedslagskratrar i Sverige, dock ingen från Muonionalustameteoriten, eftersom en mellanliggande istid har flyttat runt fragmenten och raderat kratern.
Detta exemplar från Muonionalustameteoriten väger 37 kilo, består av järn och hittades med metalldetektor.
I Sverige har man ingen plikt att lämna in upphittade meteoriter till Naturhistoriska Riksmuseet, men det är en god idé att låta museet undersöka meteoriten och evevtuellt lämna in ett prov till museet.