Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Vår minsta granne tittar fram från sitt gömställe

STJÄRNGUIDE: Merkurius är solsystemets minsta planet och solens närmaste granne. Därför är planeten ofta svår att se eftersom den antingen gömmer sig bakom solen eller försvinner i ljuset. I sällsynta fall befinner planeten sig dock så långt från solen att den kan observeras. I juni inträffar ett sådant tillfälle.

NASA

OM MERKURIUS

Sommaren bjuder på en unik möjlighet att observera solsystemets minsta planet, Merkurius. Just storleken och dess placering i förhållande till solen gör att planeten normalt är svår att observera.

För det mesta är planeten gömd bakom solen eller dold av stjärnans kraftiga ljus, vilket gör att den är mycket svår att se från jorden.

Den bästa tiden att observera planeten är därför när den befinner sig längst från solen, vid dess så kallade maximala elongation.

När Merkurius är som längst bort från solen, sett från jorden, är planeten som mest synlig.

© NASA

Fenomenet inträffar i början av juni och är beteckningen för den punkt i Merkurius bana då planeten är som längst från solen.

Planetens nära förhållande till solen gör att Merkurius syns strax före soluppgången eller precis efter solnedgången, beroende på vilken sida av solen planeten befinner sig.

© Lasse alexander lund-andersen & anders spillemose bothmann

Merkurius bevisade rumtiden

I decennier försökte astronomer förklara Merkurius bana med hjälp av en extra, okänd planet. Sedan kom Albert Einsteins relativitetsteori.

Merkurius bana avviker cirka två grader varje århundrade. Einsteins relativitetsteori förklarar det med att solens massa böjer rumtiden runt sig, vilket slungar Merkurius ut i en förändrad bana.

GUIDE TILL MERKURIUS

Det tar 88 dagar för Merkurius att ta sig runt solen, och maximal elongation kan därför upplevas flera gånger per år. Merkurius och Venus är de enda planeter som observeras bäst under maximal elongation.

Det beror på att de är närmare solen än vad jorden är.

© Stellarium

SÅ GÖR DU

  • VAR OCH NÄR?

    Merkurius kan ses i skymningen precis efter solnedgången den 4 juni, bara några grader över den västra horisonten.

    Merkurius är så långt från solen, sett från jorden, som den kan komma. Den är dock fortfarande nära och därför dyker den upp i närheten av solen
    lågt över horisonten i västlig riktning.

  • SYNLIGHET?

    Merkurius lyser starkt – även i skymningsljus. I en handkikare kan du se att planeten har faser, precis som månen. Fasen kommer att vara halv – det vill säga att du ser hälften av Merkurius dagsida och hälften av nattsidan.

MER OM MERKURIUS

Solsystemets minsta planet krymper

Merkurius är solsystemets minsta och innersta planet, vilket gör den till en mycket ogästvänlig plats.

1974 fick den för första gången besök från jorden i form av rymdsonden Mariner 10. Löpande observationer av planeten har visat att den krymper, och detta ger upphov till branta klippor som sticker upp från planetens yta.

© Goddard/nasa

I siffror

  • 420 °C

    når temperaturen upp till på dagen. På natten faller temperaturen till iskalla -180 °C.

  • 4 879 kilometer

    är Merkurius diameter. Det är cirka en tredjedel av jordens diameter.

  • 1 dygn

    varar två år på Merkurius. Den lilla planeten tar 88 jorddygn på sig för ett varv runt solen, men hela 176 jorddygn för att rotera runt sin egen axel.

  • 3 gånger

    större framstår solen från Merkurius jämfört när den ses från jorden. Den befinner sig i snitt 58 miljoner kilometer från vår stjärna.

  • 0 månar

    kretsar runt Merkurius. Venus och Merkurius är de enda två planeterna i solsystemet som inte har några månar.

  • 13-14 gånger

    under ett århundrade passerar Merkurius direkt framför solskivan. Nästa Merkurius-passage inträffar 2032.

  • 1550 kilometer

    i diameter – så stor är det största kratern på Merkurius, den så kallade Caloris-bassängen.

Utforskning

Solsystemets minsta planet är långtifrån den minst utforskade av våra grannplaneter. Två gånger har Nasa skickat dit sonder.

Första gången var 1974–1975 då sonden Mariner 10 passerade den heta stenplaneten vid tre tillfällen.

Rymdsondens mätningar visade att Merkurius har ett magnetfält precis som jorden.

© nasa

Andra gången Merkurius fick besök var 2009 då Messengersonden passerade Merkurius.

Tre år senare lade den sig i omloppsbana runt planeten och skickade hem över 277 000 bilder av planetens yta till jorden.

Därefter störtade den mot planetens yta som avslutning på expeditionen.

Milstolpar

  • © brocken inaglory

    1631: Merkurius observeras med teleskop

    Astronomerna Thomas Harriot och Galileo Galilei är de första som observerar Merkurius. Det kan de göra med en helt ny uppfinning: Teleskopet.

  • © sdo/nasa

    1965: Radar avslöjar nya rotationer

    Med hjälp av radar avslöjar astronomer att Merkurius roterar tre gånger runt sin egen axel för varje två varv den gör runt solen.

  • © NASA

    1974-1975: Rymdsond kartlägger ytan

    Nasas rymdsond Mariner 10 inleder kartläggningen av Merkurius när den fotograferar ungefär 45 procent av planetens yta.

  • © jidobg

    1991: Astronomer hittar is på Merkurius

    Radarsignaler från Arecibo-observatoriet i Puerto Rico visar ovanliga fläckar vid Merkurius poler. Fläckarna visar sig senare bestå av is.

  • © NASA

    2008-2009: Dags för nytt besök

    Fyra år efter avfärd från jorden anländer sonden Messenger till Merkurius. Syftet är att justera fart och position så att sonden två år senare kan lägga sig i omloppsbana runt planeten.

  • © Carnegie Institution of Washington/JHUAPL/NASA

    2011: Sond fotograferar 95 procent av planeten

    Messenger blir den första farkosten i omloppsbana runt Merkurius. När sonden fyra år senare störtar på planeten har den tagit 277 000 bilder.

  • 2016: Forskare hittar ny jätteklyfta

    Med hjälp av en bildanalys av Merkurius yta hittar forskaren Thomas Watters klippbranter som skjuter upp i höjden när planeten krymper.

Framtiden

Rymdsond går i omloppsbana runt Merkurius 2025

Den 20 oktober 2018 skickade ESA, den europeiska rymdfartsorganisationen, upp rymdsonden BepiColombo mot Merkurius.

Avståndet från jorden till Merkurius är 77 miljoner kilometer, men BepiColombo ska tillryggalägga hela 8,9 miljarder kilometer för att komma fram till planeten.

© atg medialab/esa

  • Magnetfältet undersöks

    Sondens ena satellit ska undersöka planetens magnetfält, som har likheter med jordens magnetfält.

  • Merkurius yta kartläggs

    Sondens andra satellit ska kartlägga planeten och avslöja nya saker om dess inre så att forskarna senare kan försöka pussla ihop planetens geologiska historia.

  • Laserstrålar skapar 3D-karta

    Båda satelliterna mäter också höjden på ytan med hjälp av laserstrålar så att Merkurius kan kartläggas i tre dimensioner.

Rymdsonden får för hög fart på sin resa mot Merkurius och måste därför börja bromsa längs vägen genom att ta ett varv runt jorden, flyga förbi Venus två gånger och passera Merkurius sex gånger.

När BepiColombo äntligen kommer till planeten 2025 ska den dela sig i två satelliter som lägger sig i omloppsbana runt den kraterfyllda stenplaneten.

Läs också:

Mercury_solar system theme
Merkurius

Merkurius: Planeten utan årstider

5 minuter
Solen

Vad händer om solen släcks?

4 minuter
Merkurius

Rymdfarkost på omöjligt uppdrag till Merkurius

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj