NASA

Vår minsta granne tittar fram från sitt gömställe

Den minsta planeten i solsystemet syns bara några få gånger om året – bland annat just nu. Vi hjälper dig att hitta den.

OM MERKURIUS

Merkurius är solsystemets minsta planet, och ingen annan planet befinner sig så nära solen som lilleputten. Dessa faktorer gör att planeten är svår att observera.

Den befinner sig ofta bakom solen så att den inte syns från jorden – och när den är framför solen försvinner den i stjärnans starka ljus. Bästa tidpunkten att observera den lilla stenplaneten är därför när den befinner sig som längst bort från solen sett från jorden. Fenomenet kallas för maximal elongation.

När Merkurius är som längst bort från solen, sett från jorden, är planeten som mest synlig.

© NASA

Planeten är synlig antingen strax före soluppgång eller strax efter solnedgång, beroende på vilken sida av solen den befinner sig på.

Det tar Merkurius 88 dagar att röra sig ett varv runt solen, och maximal elongation kan därför upplevas flera gånger om året. Merkurius och Venus är de enda planeterna som är bäst att observera under maximal elongation. Det beror på att de är närmare solen än vad jorden är.

© Lasse alexander lund-andersen & anders spillemose bothmann

Merkurius bevisade rumtiden

I decennier försökte astronomer förklara Merkurius bana med hjälp av en extra, okänd planet. Sedan kom Albert Einsteins relativitetsteori.

Merkurius bana avviker cirka två grader varje århundrade. Einsteins relativitetsteori förklarar det med att solens massa böjer rumtiden runt sig, vilket slungar Merkurius ut i en förändrad bana.

GUIDE TILL MERKURIUS

Merkur South South West
©

SÅ GÖR DU

VAR OCH NÄR?

Du kan se Merkurius i skymningen strax efter solnedgång dagarna runt den 7 januari. Efter en knapp timme försvinner den bakom horisonten.

Merkurius är så långt från solen, sett från jorden, som den kan komma. Den är dock fortfarande nära och därför dyker den upp i närheten av solen
lågt över horisonten i västlig riktning.

SYNLIGHET?

Merkurius lyser starkt – även i skymningsljus. I en handkikare kan du se att planeten har faser, precis som månen. Fasen kommer att vara halv – det vill säga att du ser hälften av Merkurius dagsida och hälften av nattsidan.

MER OM MERKURIUS

Solsystemets minsta planet krymper

Merkurius är solsystemets minsta och innersta planet, vilket gör den till en mycket ogästvänlig plats.

1974 fick den för första gången besök från jorden i form av rymdsonden Mariner 10. Löpande observationer av planeten har visat att den krymper, och detta ger upphov till branta klippor som sticker upp från planetens yta.

© Goddard/nasa

I siffror

Utforskning

Solsystemets minsta planet är långtifrån den minst utforskade av våra grannplaneter. Två gånger har Nasa skickat dit sonder.

Första gången var 1974–1975 då sonden Mariner 10 passerade den heta stenplaneten vid tre tillfällen.

Rymdsondens mätningar visade att Merkurius har ett magnetfält precis som jorden.

© nasa

Andra gången Merkurius fick besök var 2009 då Messengersonden passerade Merkurius.

Tre år senare lade den sig i omloppsbana runt planeten och skickade hem över 277 000 bilder av planetens yta till jorden.

Därefter störtade den mot planetens yta som avslutning på expeditionen.

Milstolpar

Framtiden

Rymdsond går i omloppsbana runt Merkurius 2025

Den 20 oktober 2018 skickade ESA, den europeiska rymdfartsorganisationen, upp rymdsonden BepiColombo mot Merkurius.

Avståndet från jorden till Merkurius är 77 miljoner kilometer, men BepiColombo ska tillryggalägga hela 8,9 miljarder kilometer för att komma fram till planeten.

© atg medialab/esa

Magnetfältet undersöks

Sondens ena satellit ska undersöka planetens magnetfält, som har likheter med jordens magnetfält.

Merkurius yta kartläggs

Sondens andra satellit ska kartlägga planeten och avslöja nya saker om dess inre så att forskarna senare kan försöka pussla ihop planetens geologiska historia.

Laserstrålar skapar 3D-karta

Båda satelliterna mäter också höjden på ytan med hjälp av laserstrålar så att Merkurius kan kartläggas i tre dimensioner.

Rymdsonden får för hög fart på sin resa mot Merkurius och måste därför börja bromsa längs vägen genom att ta ett varv runt jorden, flyga förbi Venus två gånger och passera Merkurius sex gånger.

När BepiColombo äntligen kommer till planeten 2025 ska den dela sig i två satelliter som lägger sig i omloppsbana runt den kraterfyllda stenplaneten.