Michael Daly/USU
Bakterie deinococcus radiodurans

Urgamla spår av liv kan lura under ytan på Mars

Den röda planeten kan ha 280 miljoner år gamla bakterier några få meter under ytan, enligt nya experiment. Forskarna bakom varnar dock för interplanetarisk bakterieförorening.

Drömmen om att hitta liv på Mars har kanske kommit ett steg närmare verkligheten tack vare experiment med bakterier här på jorden.

I flera försök har forskare vid Northwestern University och Uniformed Services University i USA bombarderat bakterier och svampar med strålning for att testa hur länge de kan överleva på Mars.

Deras uppseendeväckande resultat har publicerats i tidskriften Astrobiology.

Där har de kommit fram till att bakterien deinococcus radiodurans kan överleva i hundratals miljoner på vår röda granne.

Bakteriens överlevnadsförmåga har gett den smeknamnet "Conan the Bacterium" efter den fiktiva hjälten Conan barbaren.

Hårda livsvillkor på Mars

Livsvillkoren på Mars är minst sagt usla. Planeten är helt torr och karg, den har inget magnetfält och atmosfären är extremt tunn.

Därför utsätts ytan konstant för stora mängder högenergipartiklar och ultravioletta strålar, som skulle döda de flesta organismer på kort tid. Dessutom är genomsnittstemperaturen -63° Celsius.

Deinococcus radiodurans har dock visat sig vara motståndskraftig mot de ogästfria förhållandena.

mars yta perseverance

Ytan på Mars är torr och karg. Det är svårt att föreställa sig att vatten kan ha strömmat över denna ogästfria yta för mer än två miljarder år sedan. Men under denna torra yta kan bakterier gömma sig. Den här bilden togs av Nasas Perseverance-rover den 8 juli 2021.

© NASA/JPL-Caltech/ASU/MSSS

Bombarderade bakterier

I sina försök bombarderade forskarna sex sorters bakterier och svampar med gammastrålning och protoner, som imiterade förhållandena på Mars. Deinococcus radiodurans visade sig vara mest motståndskraftig.

Forskarna påvisade att Conanbakterien kan motstå 140 000 gray, som är en måttenhet för absorberad strålningsdos, under villkoren på Mars om den är torkad, frusen och nedgrävs. Det är 28 000 gånger högre än vad människor kan överleva.

Om deinococcus radiodurans lämnades kvar på ytan av vår grannplanet, skulle den dö inom loppet av ett par timmar. Men ligger den begravd bara tio centimeter under jord, kan den överleva i upp till 1,5 miljoner år.

deinococcus radiodurans bakterie

Det är bakteriens genetik som gör den unik. Den kan nämligen reparera sig själv, medan den utsätts för kraftig strålning.

© Michael Daly/USU

Forskarna pressade bakterien ytterligare och resultaten visade att deinococcus radiodurans kan överleva i upp till 280 miljoner år, om den ligger under tio meter Marsjord.

Det är bakteriens genomiska struktur som gör den så motståndskraftig. Dess kromosomer och plasmider är förknippade med varandra, vilket gör den kapabel att fort reparera sig själv under intensiv strålning.

Jakten på bakterier

De första jordproverna från Mars landar på jorden 2033, och då ska forskarna söka efter de urgamla, slumrande bakterierna.

De två framtida Marsprogrammen ExoMars från Esas och Nasas Mars Life Explorer ska båda medföra borr på sin resa, som kan utvinna materia två meter ned under planetens yta.

exomars insight borr

Både ExoMars-roboten och Mars Life Explorer-landaren för borr med sig, som kan tränga ned två meter i Mars yta. Hoppet är bland annat att hitta slumrande, urgamla bakterier. Till vänster ser du en illustration av Esas ExoMars med borr och till höger är Nasas InSight med borr. Mars Life Explorer liknar InSight.

© ESA/NASA

Forskarna hoppas att andra liknande bakterier kan ha överlevt under jorden på Mars.

Chansen att hitta överlevande bakterier är ganska liten, eftersom det är mellan 2 och 2,5 miljarder år sedan vattnet försvann från Mars yta.

Meteornedslag kan dock ha medfört att bakterier har spridits på planeten och överlevt i berggrunden.

Forskarna utfärdar samtidigt en varning. Framtida astronauter kan förorena Mars med våra bakterier från jorden, och på samma sätt kan de föra med sig Marsbakterier tillbaka till jorden.

Vi vet ännu ingenting om vilka konsekvenser en sådan utväxling av bakterieföroreningar kan få. Därför måste vi vara försiktiga när vi för med jordprover hem från vår röda grannplanet.