Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Historiskt uppdrag når fram till Mars

I dag anländer Förenade Arabemiratens första Mars-uppdraget till Mars. Sonden Hope kommer bland annat att ge oss en väderprognos från Mars. Hope är det första av tre stora Mars-uppdrag som når fram till den röda planeten under de kommande veckorna.

MBRSC/UAE Space Agency

2021 är ett historiskt år för Mars-uppdrag. Sommaren 2020 skickades sammanlagt tre länder iväg totalt två rovrar, en landningsfarkost, en minihelikopter samt två sonder till den röda planeten, och nu anländer strax det första uppdraget: Hope-sonden – Förenade Arabemiratens första Mars-uppdrag.

De tre ländernas Mars-uppdrag kommer att utföra de hittills mest detaljerade undersökningarna av Mars - från planetens atmosfär till sanden på planetens yta.

Atmosfären utforskas av två nya sonder - dels Hope, dels den sond som Kina har skjutit upp i sitt uppdrag Tianwen-1.

UAE-sonden, som kallas Hope, har bland annat en spektrometer ombord. Alla ämnen avger – eller tar upp – ljus vid specifika våglängder och en spektrometer mäter ljusets styrka vid olika våglängder.

Det gör att forskarna kan kartlägga ämnen i atmosfären. Hope-sonden kan bland annat mäta hur mycket värme som stiger upp från Mars och som tas upp av koldioxid i atmosfären.

Det kan bidra till att värma upp planeten – på samma sätt som på jorden.

Så kartlägger Hope klimatet på Mars

Med nya, detaljerade mätningar av inte bara koldioxid utan även vattnets beståndsdelar väte och syre kan forskarna med Hopes data ta fram en daglig väderprognos för Mars med temperaturer, moln och nederbörd.

Medan Hopesonden alltså ger forskarna den första detaljerade överblicken över klimatet på Mars, så ska Kinas sond samla in data om en viktig bricka i pusslet om liv på Mars: metan.

Rovern Curiosity, som kom till Mars 2012 och just nu är den enda aktiva rovern på planeten, har mätt upp stora, tillfälliga ökningar av mängden metangas på Mars yta.

Sonder i omloppsbana har dock inte mätt upp samma ökningar vilket möjligtvis innebär att metanet bryts ned på väg upp i atmosfären.

© MBRSC/UAE Space Agency & CASC

Sonder ska mäta Marsgaser

Två nya sonder i omloppsbana runt Mars ska göra mätningar av gaser i atmosfären. Därmed kan forskarna lösa tre stora gåtor om klimatet, vatten och möjliga livsformer.

  • © MBRSC/UAE Space Agency & CASC

    Hur växlar klimatet på Mars?

    Forskarna har i dag en grov bild av klimatet på Mars, men med data från Hope-sonden kan de göra en detaljerad väderprognos med dagliga variationer i temperatur, molntäcke och nederbörd. Växlande temperaturer kan bland annat avläsas utifrån mängden infrarött ljus – värme – som koldioxid tar upp i atmosfären, främst våglängderna 7–8 och 14–16 mikrometer.

  • © MBRSC/UAE Space Agency & CASC

    Hur snabbt förlorar Mars sitt vatten?

    Mars har förlorat vatten länge. Hur fort vattnet försvinner visar hur länge biologiskt liv har kunnat utvecklas. Hope-sonden ska mäta mängden UV-ljus med våglängderna 121,6 och 135,6 nanometer. Just här avger vattnets beståndsdelar (väte och syre) ljus när de träffas av solens strålar. Med flera mätningar kan forskarna beräkna hur snabbt mängden vatten minskar.

  • © MBRSC/UAE Space Agency & CASC

    Kan mikroorganismer vara källan till metan?

    Kinas sond på uppdraget Tianwen-1 ska mäta metan i atmosfären. Inga andra sonder har hittills kunnat mäta de stora svängningarna i metan, som ytmätningar har påvisat. Med nya data ska forskare testa den ledande teorin: Metan bildas i ett underjordiskt hav, antingen av bergarten olivin eller av mikrober, och kapslas in i isstrukturer kallade klatrater, som smälter på sommaren så att metanet avdunstar.

Sonden HX-1 ska leta efter metan längre ned i atmosfären och ge forskarna data som kan ge stöd för den ledande teorin om metanet.

Ämnet skapas i ett underjordiskt hav och kan komma från antingen stenmaterial eller mikroskopiskt liv.

Både mikroorganismer och reaktioner mellan vatten och sten kan bilda metan som i marken kapslas in i ismolekyler, så kallade klatrater.

Teorin är att när klatrater smälter på sommaren så frigörs metangasen från marken och stiger upp i atmosfären.

Nasa fruktar trafikstockning på Mars

Efter det att Hope har anlänt är det inom kort dags för Kinas och USA:s Mars-uppdrag.

Trafiken väntas bli så pass intensiv att Nasa håller ett särskilt öga på farkosternas banor när de närmar sig den röda planeten.

De riskerar nämligen att kollidera med varandra eller de sonder som redan kretsar runt Mars.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj