2020 är ett historiskt år för Marsuppdrag. Tre länder skickar två rovrar, en landningsfarkost, en minihelikopter och två omloppssonder mot den röda planeten inom loppet av ett par veckor.
Enligt planen ska det första uppdraget på torsdag, klockan 22:43 den 16 juli 2020, då Förenade Arabemiraten ska skicka upp en sond.
De nya Marsuppdragen kommer att utföra de mest detaljerade undersökningarna av Mars hittills – från planetens atmosfär ända ned till sanden på ytan.
Atmosfären ska undersökas av två nya omloppssonder – en från Kina och en från Förenade Arabemiraten, som alltså skickar i väg det första uppdraget.
UAE-sonden, som kallas Hope, har bland annat en spektrometer ombord. Alla ämnen avger – eller tar upp – ljus vid specifika våglängder och en spektrometer mäter ljusets styrka vid olika våglängder.
Det gör att forskarna kan kartlägga ämnen i atmosfären. Hope-sonden kan bland annat mäta hur mycket värme som stiger upp från Mars och som tas upp av koldioxid i atmosfären.
Det kan bidra till att värma upp planeten – på samma sätt som på jorden.
Så kartlägger Hope klimatet på Mars
Sonden Hope utför mätningar av både synligt, infrarött och ultraviolett ljus för att samla in data om bland annat temperatursvängningar och ozon i Mars atmosfär.
Med nya, detaljerade mätningar av inte bara koldioxid utan även vattnets beståndsdelar väte och syre kan forskarna med Hopes data ta fram en daglig väderprognos för Mars med temperaturer, moln och nederbörd.
Medan Hopesonden alltså ger forskarna den första detaljerade överblicken över klimatet på Mars, så ska Kinas sond samla in data om en viktig bricka i pusslet om liv på Mars: metan.
Rovern Curiosity, som kom till Mars 2012 och just nu är den enda aktiva rovern på planeten, har mätt upp stora, tillfälliga ökningar av mängden metangas på Mars yta.
Sonder i omloppsbana har dock inte mätt upp samma ökningar vilket möjligtvis innebär att metanet bryts ned på väg upp i atmosfären.
Sonder ska mäta Marsgaser
Två nya sonder i omloppsbana runt Mars ska göra mätningar av gaser i atmosfären. Därmed kan forskarna lösa tre stora gåtor om klimatet, vatten och möjliga livsformer.
© MBRSC/UAE Space Agency & CASCHur växlar klimatet på Mars?
Forskarna har i dag en grov bild av klimatet på Mars, men med data från Hope-sonden kan de göra en detaljerad väderprognos med dagliga variationer i temperatur, molntäcke och nederbörd. Växlande temperaturer kan bland annat avläsas utifrån mängden infrarött ljus – värme – som koldioxid tar upp i atmosfären, främst våglängderna 7–8 och 14–16 mikrometer.
© MBRSC/UAE Space Agency & CASCHur snabbt förlorar Mars sitt vatten?
Mars har förlorat vatten länge. Hur fort vattnet försvinner visar hur länge biologiskt liv har kunnat utvecklas. Hope-sonden ska mäta mängden UV-ljus med våglängderna 121,6 och 135,6 nanometer. Just här avger vattnets beståndsdelar (väte och syre) ljus när de träffas av solens strålar. Med flera mätningar kan forskarna beräkna hur snabbt mängden vatten minskar.
© MBRSC/UAE Space Agency & CASCKan mikroorganismer vara källan till metan?
Kinas sond på uppdraget Tianwen-1 ska mäta metan i atmosfären. Inga andra sonder har hittills kunnat mäta de stora svängningarna i metan, som ytmätningar har påvisat. Med nya data ska forskare testa den ledande teorin: Metan bildas i ett underjordiskt hav, antingen av bergarten olivin eller av mikrober, och kapslas in i isstrukturer kallade klatrater, som smälter på sommaren så att metanet avdunstar.
Sonden HX-1 ska leta efter metan längre ned i atmosfären och ge forskarna data som kan ge stöd för den ledande teorin om metanet.
Ämnet skapas i ett underjordiskt hav och kan komma från antingen stenmaterial eller mikroskopiskt liv.
Både mikroorganismer och reaktioner mellan vatten och sten kan bilda metan som i marken kapslas in i ismolekyler, så kallade klatrater.
Teorin är att när klatrater smälter på sommaren så frigörs metangasen från marken och stiger upp i atmosfären.
Nasa befarar trafikkaos på Mars
Efter att Hope har lyft, följer Kina och USA efter inom loppet av ett par veckor med var sitt eget uppdrag till Mars.
Trafiken blir så tät att Nasa håller noga uppsikt över farkosternas banor när de närmar sig den röda planeten.
De riskerar nämligen att kollidera med varandra – eller exempelvis med sonder som redan kretsar runt Mars.
