Tre expeditioner inleder nu jakten efter liv på Mars

I en analyskammare i Marslandaren Viking stiger år 1976 små bubblor radioaktiv gas upp ur ett markprov upplöst i vatten fyllt med näringsämnen.

Gasen kan bara vara skapad av mikroorganismer och slutsatsen är tydlig: Livet frodas på Mars och vi fann det redan för 45 år sedan.

Så lyder påståendet i dag från Gilbert V. Levin, som ledde analyserna av radioaktiv gas på Viking-expeditionen till Mars. Sedan dess har forskarna debatterat resultaten.

28 expeditioner har rest till vår grannplanet för att följa upp Vikings undersökningar, men till skillnad från Viking har de bara indirekt letat efter liv.

Sonder och rovrar har försökt fastställa om den karga miljön på Mars över huvud taget kan hysa liv – och om människan borde realisera den gamla drömmen om en koloni på den röda planeten.

Tre självständiga expeditioner som precis har kommit fram till Mars och ska följa upp Vikings arbete: De ska söka efter livstecken, som visar om det har funnits – eller finns – liv på planeten.

Uppdragen inleddes under prioden från den 19 till den 30 juli 2020, det vill säga inom uppskjutningsfönstret, då jordens och Mars omlppsbanor perfekt matchar varandra.

Under loppet av bara ett par veckor skickades en minihelikopter, en landningsfarkost, två omloppssonder och två Marsbilar i väg mot vår grannplanet.

Trafiken blir så tät att Nasa har upprättat extra beredskap för att undvika kollisioner.

När dammet har lagt sig och farkosterna börjar analysera och borra på Mars får vi se om vi är ensamma i universum – eller om vi kan förvänta oss grannar när vi, troligen inom fem år, upprättar en bas på Mars.

Dricksvatten har funnits på Mars

För 100 år sedan menade en del astronomer att Mars var täckt av täta skogar eftersom planeten såg grön ut genom några teleskop, men efter att de två sonderna Mariner 4 och Mariner 9, som först kom nära Mars 1965 och 1971, skickade hem bilder visade det sig att Mars snarare var en röd öken.

Så har planeten dock inte alltid sett ut. Många ställen på Mars har strukturer som ser ut som uttorkade flodbäddar – skapade av flytande vatten som runnit genom landskapet.

Curiosity, Nasas senaste roverexpedition, upptäckte till och med att en del av det flytande vatten som en gång funnits på Mars yta var färskvatten som vi människor kan dricka.

🎬 Se 50 års Nasa-uppdrag till Mars:

Det gjorde rovern genom att analysera sten på botten av Galekratern vid planetens ekvator.

När flytande vatten kommer i kontakt med sten förändras sammansättningen av salter i stenen, och Curiosity hittade specifika typer av så kallade hydrerade salter.

Endast vatten kan skapa just dessa och därmed bevisade fyndet att det en gång har funnits flytande vatten i Galekratern.

Forskare har också hittat ett flytande hav på Mars – under isen på planetens sydpol.

Radarundersökningar som sonden Mars Express gjorde 2003 visar att havet består av stora mängder ammoniak, vilket gör att det kan vara flytande vid lägre temperaturer.

Vatten innebär att liv kan ha uppstått i det underjordiska havet.

Trafikkaos hotar på Mars

I takt med att forskningsresultat och bilder har offentliggjorts de senaste åren har det internationella intresset för Mars ökat.

Och där Nasa i årtionden nästan haft monopol på att utforska vår grannplanet har resten av världen nu gett sig in i kapplöpningen mot Mars.

Motivet är viktig forskning och medföljande prestige, men också att få fart på utvecklingen av rymdfartsteknik och en potentiell framtida koloni där man kan utvinna värdefulla mineraler.

Därför lyfter nu tre expeditioner – och de gör det nästan samtidigt på grund av Mars och jordens omloppsbanor.

Ett varv runt solen tar 687 dagar för Mars, alltså cirka dubbelt så lång tid som för jorden.

Därför ändrar planeterna hela tiden positioner i förhållande till varandra. Ingenjörer har beräknat att vi bör flyga mot Mars när planeten är 44 grader längre fram i sin omloppsbana än jorden.

🎬 Se Nasas Marsrover i arbete

Tajmningen betyder att solens gravitation mest effektivt kan ”slunga” ut en farkost i solsystemet, så att den kan nå Mars med minsta möjliga förbrukning av bränsle.

Möjligheten infinner sig ungefär var 26:e månad i en period som kallas uppskjutningsfönster, och sommarens fönster blir ett av de mest trafikerade någonsin.

Sex farkoster har skickats i väg, vilket inte har hänt sedan 1971. Och aldrig tidigare har två länder skickat upp var sin rover i samma fönster.

Så många uppskjutningar gör att farkoster riskerar att kollidera med varandra eller med sonder som redan ligger i omloppsbana runt Mars.

Nasa övervakar därför trafiken med det så kallade Deep Space Network (DSN) – en rad stora antenner på jorden som kommunicerar med farkoster över långa avstånd.

Det hårt trafikerade uppskjutningsfönstret 2020 kommer sannolikt att följas av av flera lika trafikerade fönster. Kapplöpningen om att hitta liv på Mars och att vara först med en bemannad expedition till planeten har precis satt igång på allvar.

Nasas satsning de kommande åren gäller främst nya expeditioner till månen och en månbas, varifrån resan går vidare mot Mars.

Ryssland och Kina har tankar på att flyga direkt till Mars medan SpaceX – med den kanske mest ambitiösa planen – vill odla mat för människor i det rostbruna dammet redan inom fem år.

Samtliga expeditioner har dock en sak gemensam: Alla farkoster och all teknik bygger på de resultat som hämtas av de tre expeditioner som nu flyger mot den röda planeten.

De tre bygger i sin tur på de expeditioner som föregått dem. Gilbert V. Levin insisterar på att vi hittade liv på Mars redan 1976.

Nu har expeditionerna som kan sätta punkt för debatten lyft – och de kan bana väg för att vi ska kunna flytta till den röda planeten.