Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Tre självständiga uppdrag flyger nu mot Mars för att hitta liv

Det sista uppdraget har nu framgångsrikt skjutits i väg mot Mars. Inte mindre än tre farkoster, en landare och två Marsbilar är nu på väg samtidigt. De ska söka och borra efter slutgiltiga bevis för att lösa en 44 år gammal gåta: Har det myllrat av liv på Mars – och kryper det fortfarande omkring något?

I en analyskammare i Marslandaren Viking stiger år 1976 små bubblor radioaktiv gas upp ur ett markprov upplöst i vatten fyllt med näringsämnen.

Gasen kan bara vara skapad av mikroorganismer och slutsatsen är tydlig: Livet frodas på Mars och vi fann det redan för 44 år sedan.

Så lyder påståendet i dag från Gilbert V. Levin, som ledde analyserna av radioaktiv gas på Viking-expeditionen till Mars. Sedan dess har forskarna debatterat resultaten.

28 expeditioner har rest till vår grannplanet för att följa upp Vikings undersökningar, men till skillnad från Viking har de bara indirekt letat efter liv.

Sonder och rovrar har försökt fastställa om den karga miljön på Mars över huvud taget kan hysa liv – och om människan borde realisera den gamla drömmen om en koloni på den röda planeten.

Tre nya självständiga expeditioner ska nu färdas till Mars och följa upp Vikings arbete: De ska söka efter livstecken, som viasar om det har funnits, eller finns, liv på planeten.

Därför lyfte tre uppdrag inom loppet av ett par veckor

Med drygt två års mellanrum öppnar sig det så kallade uppskjutningsfönstret. Fönstret är en period på ungefär en månad, då Mars befinner sig i perfekt position för att vi ska kunna skicka i väg uppdrag mot den röda planeten.

Uppdragen inleddes under prioden från den 19 till den 30 juli, det vill säga inom uppskjutningsfönstret, då jordens och Mars omlppsbanor perfekt matchar varandra.

Under loppet av bara ett par veckor skickades en minihelikopter, en landningsfarkost, två omloppssonder och två Marsbilar i väg mot vår grannplanet.

Trafiken blir så tät att Nasa har upprättat extra beredskap för att undvika kollisioner.

När dammet har lagt sig och farkosterna börjar analysera och borra på Mars får vi se om vi är ensamma i universum – eller om vi kan förvänta oss grannar när vi, troligen inom fem år, upprättar en bas på Mars.

Rover borrar efter livstecken

Nasas rover Perseverance ska söka efter livstecken under ytan på Mars. En borrmaskin och ett laserljus närstuderar marken och lämnar prover som ska hämtas hem till jorden.

JPL-Caltech/NASA

Borr drar upp prover i rör

I änden av roverns arm sitter en ihåligt borr, som består av stål med tänder av en bladning av tungsten och kol. Sand och sten från Mars pressas ypp i en titaniumcylinder inuti i borret, som tränger ner cirka fem centimeter under ytan. Forskarna ska främst leta efter så kallade cellfossil, förstenade avteckningar efter mikroskopiskt liv, i proverna.

JPL-Caltech/NASA

Laser analyserar borrhål

När rovern har borrat belyser en laser på borrhuvudets sida hålet. Vissa ämnen absorberar laserljuset och blir själva självlysande. Ljuset, som på så sätt kastas tillbaka från hålet, analyseras. Forskarna söker kol, väte, kväve, syre, fosfor och svavel (även känt som CHNOPS) – de viktigaste ämnena i biologiska molekyler på jorden.

JPL-Caltech/NASA

Prover hämtas hem av nytt uppdrag

En mindre arm flyttar in fyllda provcylindrar i magen på rovern, där ett hjul deponerar dem och levererar tomma cylindrar till borren. Nasa ska skicka ett uppdrag till Mars om cirka tio år för att hämta proverna, då en rover ska samla in cylindrarna och placera dem i miniraketen, som levererar dem till en väntande farkost som flyger till jorden, där proverna analyseras.

JPL-Caltech/NASA

Dricksvatten har funnits på Mars

För 100 år sedan menade en del astronomer att Mars var täckt av täta skogar eftersom planeten såg grön ut genom några teleskop, men efter att de två sonderna Mariner 4 och Mariner 9, som först kom nära Mars 1965 och 1971, skickade hem bilder visade det sig att Mars snarare var en röd öken.

Så har planeten dock inte alltid sett ut. Många ställen på Mars har strukturer som ser ut som uttorkade flodbäddar – skapade av flytande vatten som runnit genom landskapet.

Curiosity, Nasas senaste roverexpedition, upptäckte till och med att en del av det flytande vatten som en gång funnits på Mars yta var färskvatten som vi människor kan dricka.

Se 50 års Nasa-uppdrag till Mars:

Här kan du uppleva hur Nasa har utforskat Mars från 1965 till 2015. Efter att videon producerades har Nasa skjutit upp landningsfarkosten InSight, som i dag är i full färd med att undersöka den röda planeten.

Det gjorde rovern genom att analysera sten på botten av Galekratern vid planetens ekvator.

När flytande vatten kommer i kontakt med sten förändras sammansättningen av salter i stenen, och Curiosity hittade specifika typer av så kallade hydrerade salter.

Endast vatten kan skapa just dessa och därmed bevisade fyndet att det en gång har funnits flytande vatten i Galekratern.

Forskare har också hittat ett flytande hav på Mars – under isen på planetens sydpol.

© MBRSC/UAE Space Agency & CASC

Sonder ska mäta marsgaser

Två nya sonder i omlopp runt Mars ska göra mätningar av gaser i atmosfären. Därmed ska forskarna hitta svar på tre stora gåtor om klimat, vatten och möjliga livsformer.

  • © MBRSC/UAE Space Agency & CASC

    Hur varierar klimatet på Mars?

    Forskarna har i dag en grov bild av klimatet på Mars, men med data från Hopesonden kan de göra en detaljerad väderprognos med dagliga variationer i temperaturer, molntäcken och nederbörd. Svängningar i temperaturer kan bland annat avläsas utifrån mängden infrarött ljus – värme – som koldioxid i atmosfären tar upp. Koldioxid tar speciellt upp ljus i väglängderna 7–8 och 14–16 mikrometer.

  • © MBRSC/UAE Space Agency & CASC

    Hur fort förlorar Mars sitt vatten?

    Mars har förlorat vatten länge. Hastigheten i vattenförlusten visar hur länge biologiskt liv har kunnat utvecklas. Hopesonden ska mäta mängden uv-ljus vid våglängderna 121,6 och 135,6 nm. Vid just de värdena sänder vattnets beståndsdelar, väte och syre, syre när de träffas av solens strålar. Med flera mätningar kan forskarna räkna ut hur snabbt mängden vatten försvinner.

  • © MBRSC/UAE Space Agency & CASC

    Kan mikroorganismer vara källan till metan?

    Den kinesiska sonden på uppdraget Tianwen-1 ska uppmäta metan i atmosfären. Andra sonder har hittills inte kunnat mäta de stora svängningarna i metan, som ytmätningar har påvisat. Med nya data kan forskare testa den ledande teorin: Metan bildas i ett underjordiskt hav, antingen av bergarten olivin eller av mikrober, och kapslas in i isstrukturer kallade klatrater, som smälter på sommaren så att metanet avdunstar.

Radarundersökningar som sonden Mars Express gjorde 2003 visar att havet består av stora mängder ammoniak, vilket gör att det kan vara flytande vid lägre temperaturer.

Vatten innebär att liv kan ha uppstått i det underjordiska havet.

Trafikkaos hotar på Mars

I takt med att forskningsresultat och bilder har offentliggjorts de senaste åren har det internationella intresset för Mars ökat.

Och där Nasa i årtionden nästan haft monopol på att utforska vår grannplanet har resten av världen nu gett sig in i kapplöpningen mot Mars.

Kina skickar uppdraget Tianwen-1 mot Mars i sommar. Farkosten, som rymmer en landningfarkost, en strövare och en omloppssond, monteras i toppen av bärraketen kallad Long March 5.

© CASC

Motivet är viktig forskning och medföljande prestige, men också att få fart på utvecklingen av rymdfartsteknik och en potentiell framtida koloni där man kan utvinna värdefulla mineraler.

Därför lyfter nu tre expeditioner – och de gör det nästan samtidigt på grund av Mars och jordens omloppsbanor.

Ett varv runt solen tar 687 dagar för Mars, alltså cirka dubbelt så lång tid som för jorden.

Därför ändrar planeterna hela tiden positioner i förhållande till varandra. Ingenjörer har beräknat att vi bör flyga mot Mars när planeten är 44 grader längre fram i sin omloppsbana än jorden.

Se Nasas Marsrover i arbete

Nasas nya rover, Perseverance, ska köra runt på den röda planeten, borra i ytan och samla in prover. Målet är att hitta tecken på liv.

Tajmningen betyder att solens gravitation mest effektivt kan ”slunga” ut en farkost i solsystemet, så att den kan nå Mars med minsta möjliga förbrukning av bränsle.

Möjligheten infinner sig ungefär var 26:e månad i en period som kallas uppskjutningsfönster, och sommarens fönster blir ett av de mest trafikerade någonsin.

Sex farkoster har skickats i väg, vilket inte har hänt sedan 1971. Och aldrig tidigare har två länder skickat upp var sin rover i samma fönster.

Så många uppskjutningar gör att farkoster riskerar att kollidera med varandra eller med sonder som redan ligger i omloppsbana runt Mars.

Nasa övervakar därför trafiken med det så kallade Deep Space Network (DSN) – en rad stora antenner på jorden som kommunicerar med farkoster över långa avstånd.

Vi skriver Marshistoria 2020

Jorden och Mars intog perfekta positioner i förhållande till varandra, och under ett par veckor lyfte inte mindre än tre jätteraketer lastade med sonder och rovrar.

  • © Ken Ikeda Madsen

    Juli: Uppskjutningsfönstret öppnas

    Omkring var 26 månad närmar sig jorden och Mars varandra under en månad – i år infaller perioden i juli till augusti – då uppdrag kan utnyttja solens gravitationskraft till att nå den röda planeten med effektivast möjliga bränsleförbrukning. Perioden kallas även ett uppskjutningsfönster.

  • 16 juli: Förenade Arabemiraten skickar i väg sond

    För första gången någonsin skickar Förenade Arabemiraten upp en sond mot Mars. Sonden, vid namn Hope, ska lägga sig i omlopp runt den röda planeten och bland annat utföra mätningar av temperaturer och ozon i atmosfären.

  • © Xinhua/Ritzau Scanpix

    23 juli: Kina skickar upp tre farkoster

    Det kinesiska rymdorganisationen har planerat sommarens största uppdrag mot Mars. I spetsen av en Long March 5-raket lastar de både en sond som ska lägga sig i omlopp, en landningsfarkost som ska göra mätningar på Mars, samt en rover som ska utforska det roströda landskapet. Om allt går enligt planen är det första gången, som Kina tar sig ända till Mars.

  • © JPL-Caltech/NASA

    30 juli: Nasas nya rover lyfter

    Curiosity får sällskap av den splitternya rovern vid namn Perseverance, som exempelvis ska borra i Mars yta för att hitta livstecken. Perseverance rymmer även maskinen MOXIE, som kan omvandla koldioxid i Mars atmosfär till syre, vilket blir avgörande för människans framtida kolonisation av den röda planeten.

  • Juli 2020 – Februari 2021: Resan till Mars

    Färden till Mars tar sju månader. På vägen måste farkosternas motorer göra små manövrar, så att de håller kursen exakt – annars riskerar de att flyga förbi Mars och fortsätta ut i det oändliga universum.

  • Februari 2021: Ankomst

    När tre uppdrag anländer med två omloppssonder, en landningsfarkost, två rovrar och en minihelikopter, håller Nasa trafiken under konstant uppsikt. De sex farkosterna ansluter sig nämligen till sex aktiva omloppssonder, en rover och en landningsfarkost, och därmed uppstår det en reell risk för att farkosterna kan kollidera med varandra.

Den här sommarens hårt trafikerade uppskjutningsfönster följs sannolikt av flera lika trafikerade fönster. Kapplöpningen om att hitta liv på Mars och att vara först med en bemannad expedition till planeten har precis satt igång på allvar.

Nasas satsning de kommande åren gäller främst nya expeditioner till månen och en månbas, varifrån resan går vidare mot Mars.

Ryssland och Kina har tankar på att flyga direkt till Mars medan SpaceX – med den kanske mest ambitiösa planen – vill odla mat för människor i det rostbruna dammet redan inom fem år.

Samtliga expeditioner har dock en sak gemensam: Alla farkoster och all teknik bygger på de resultat som hämtas av de tre expeditioner som nu flyger mot den röda planeten.

De tre bygger i sin tur på de expeditioner som föregått dem. Gilbert V. Levin insisterar på att vi hittade liv på Mars redan 1976.

Nu har expeditionerna som kan sätta punkt för debatten lyft – och de kan bana väg för att vi ska kunna flytta till den röda planeten.

Läs också:

Stjärnor

Hela augusti: Enorma röda blixtar skjuter upp från åskmoln

2 minuter
Rymdresor

Miniraketer kör om jättarna

9 minuter
Mars

Kina skickar rover till Mars för att hitta liv

7 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj