De vidsträckta Bagnolddynerna som Marsrovern Curiosity tog sig uppför under 2017 har bombarderats med kosmisk strålning i miljontals år. Strålningen är så pass kraftfull att den, enligt Nasa-astronomer, borde ha avlägsnat alla spår av organiskt material i det röda Marsdammet.
Men när Nasa testade ett av Curiositys instrument, som använder kemikalier för att extrahera molekyler, blev de förvånade.
Det så kallade våta experimentet avslöjade ett antal molekyler som kan komma från tidigt liv på planeten.
Curiosity
Den sexhjuliga rovern skickades till Mars av den amerikanska rymdorganisationen, Nasa, 2011 och landade i Gale-kratern i mars 2012. Här ska den bland annat samla in prover för att bestämma innehållet av grundämnen.
Vikt: 899 kilo (inklusive 75 kilo vetenskaplig utrustning)
Längd: 2,7 meter
Topphastighet: 90 m/h
Våta kemiexperiment avslöjar – eventuellt – kol och kväve på Mars
Curiositys tidigare sökande efter liv har skett genom att borra i stenar, hetta upp dammet och analysera de gaser som läcker ut i processen. Med hjälp av dessa försök har man tidigare hittat spår efter liv på Mars.
De nya resultaten använder en annan metod som kallas derivatisering.
Curiosity har tagit en liten skopa Marsjord, sållat den och därefter blandat den med olika kemikalier. Blandningen, som placerats i små rör, har därefter värmts upp och utsatts för så kallad masspektrometri.
Analysen avslöjar massan av molekyler i jordprovet, vilket astronomer sedan dess jämfört med en databas med resultat från experiment på jorden.
Nasa och rovern Curiosity har hittat organiska molekyler i denna skopa jord från Bagnold-dynerna på Mars.
Jämförelsen visade att Marsdammet från dynerna gömmer på häpnadsväckande hemligheter:
- Ammoniak och andra föreningar som innehåller kväve. Just kväve är en viktig komponent i aminosyror som bildar exempelvis protein och dna och de kallas därför ofta livets byggstenar.
- Bensoesyra, som exempelvis innehåller kol – livets mest grundläggande byggsten.
- Fenol och potentiellt fosforsyra. Fenol kan härröra från kolväten som metan. Fosforsyra kan härstamma från nedbrutet dna, men syran kan även bildas av mineraler.
Det kluriga är att de kemikalier som experimentet använder också bildar organiska föreningar. Därför kan forskare för närvarande inte använda sina fynd som avgörande bevis på liv på Mars.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy.
Marsmolekyler kan härstamma från liv
De framgångsrika jordprovsanalyserna har gett astronomer ny kunskap och nya verktyg som kan hjälpa Curiosity i den fortsatta jakten på liv på Mars.
VIDEO: Se Curiositys besök vid Bagnolddynorna i panorama
Om Nasa hittar liv på planeten skvallrar det om att livsformer i allmänhet ofta kommer att uppstå på planeter med vatten på ytan.
Med hjälp av flera försök kan astronomer utesluta felkällor och avgöra om Curiositys fynd verkligen är rester av biologiskt material.
Enligt forskarna kommer Europeiska rymdorganisationens rover Rosalind Franklin kunna använda resultaten för att nosa reda på samma slags molekyler.
Rosalind Franklin-rovern ska enligt planerna lyfta från Kazakstan i september 2022 och färdas mot en lerig slätt norr om Mars ekvator.