Forskare: Tidigare liv på Mars utplånade sig själv i en klimatkatastrof

Den dammiga och karga ytan på vår grannplanet kan ha varit bebodd av enkla organismer som skapade sin egen undergång innan de ens kom igång.

Den dammiga och karga ytan på vår grannplanet kan ha varit bebodd av enkla organismer som skapade sin egen undergång innan de ens kom igång.

I dag är Mars yta för både för kall och torr och dessutom starkt bestrålad av solens partiklar för att kunna hysa det slags liv som vi känner till.

Men för 3,7 miljarder år sedan kan vår roströda grannplanet ha varit bebodd av en rykande, underjordisk värld av mikroskopiska organismer som till slut tog livet av sig.

Det är åtminstone slutsatsen av en ny studie publicerad i den välrennomerade vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy.

Såg ut som jorden

Forskarna använde så kallade klimat- och terrängmodeller för att undersöka den röda planetens beboelighet för cirka fyra miljarder år sedan – vid en tidpunkt då de atmosfäriska förhållandena liknade dem som rådde på jorden under samma period.

Den mer gästvänliga miljön kan, enligt forskarna, ha fostrat enkla mikroorganismer. Dessa mikroorganismer förbrukade väte som energi och producerade metan som avfall.

Men i stället för att skapa en miljö som hjälpte organismerna att vidareutvecklas och frodas, vilket hände på vår egen planet, kan Marsmikroberna ha skapat sin egen undergång innan de ens "kom igång".

Ät planeten kallare

Enligt forskarna finns orsaken till detta i den röda planetens avstånd från solen.

På ett avstånd av cirka 228 miljoner kilometer från vår stjärna är planeten mer beroende av växthusgaser, som koldioxid och väte, för att upprätthålla gästvänliga temperaturer.

Men samtidigt som Marsmikroberna förbrukade vätet innebar det även att de även långsamt åt upp det täcke av växthusgaser som höll temperaturen runt den röda planeten uppe.

Till slut, enligt studien, blev ytan så kall att den inte längre kunde hysa komplext liv.

Fler spår av metan hittades

Forskarnas modell visar att yttemperaturen kan ha sjunkit från mellan tio och 20 grader till minus 57 grader under perioden, vilket troligen gjorde att mikroberna flydde upp till en kilometer in i den kallare jordskorpan.

Satelliter har tidigare hittat spår av metan i den glesa atmosfären runt den röda planeten.

Det har även Nasas sexhjuliga Marsrover, Curiosity, gjort när den rullat över planetens vindpinade sanddyner. Men forskare behöver fortfarande hitta bevis på om några av de gamla mikroberna har överlevt.