I dag når Kinas jätteuppdrag Tianwen-1 sitt mål efter drygt ett halvt års resa.
Det är första gången någonsin som Kina skickar ett uppdrag till Mars.
Tianwen-1 består av tre farkoster: En sond som ska befinna sig i omlopp runt planeten, en landningsplattform samt en rover.
Tillsammans ska farkosterna samla in nya data som kan hjälpa forskare att upptäcka potentiella livstecken på Mars.
Uppdragets farkoster kretsar runt den röda planeten i dag enligt plan, och i maj kommer landningsplattformen med rovern att kopplas loss från sonden och landa på Mars.
Följ uppdragets väg till Mars
Kinas sond ska samla data om en viktig bricka i pusslet om liv på Mars: metan.
Rovern Curiosity, som anlände till Mars 2012 och för tillfället är den enda aktiva rovern på planeten, har uppmätt stora, tillfälliga ökningar av mängden metangas vid Mars yta.
Men sonder i omlopp har inte uppmätt samma ökningar, vilket kanske innebär att metanet bryts ned på väg upp genom atmosfären.
Den kinesiska sonden ska söka efter metan längre ned i atmosfären och ge forskarna data som kan avgöra hur sannolik den ledande teorin kring metanet är.
Ämnet skapas i ett underjordiskt hav och kan komma från antingen stenmaterial eller mikroskopiskt liv.
Både mikrober och reaktioner mellan vatten och sten kan bilda metan, som i jorden kapslas in i ismolekyler kallade klatrater.
Enligt teorin smälter klatraterna på sommaren, varpå metangasen frisätts från jorden och stiger upp i atmosfären.
Kina har aldrig tidigare skickat någon rover till Mars, men nu skjuter landet upp en soldriven robot på cirka 240 kilo.
Rovern är utrustad med bland annat tre kameror som ska avbilda marslandskapet, samt en så kallad magnetometer som kan mäta magnetfältet på Mars.
Jorden har ett magnetfält som skyddar oss mot solvinden – en ström av elektriskt laddade partiklar från solen.
Mars har ett mycket svagare magnetfält och är därför mer utsatt. Den kinesiska rovern ska mäta hur magnetfältet varierar i takt med solvindens växlande strömmar.
Mätningarna ska hjälpa till att måla upp en bild av dels strålningsrisken och dels klimatet på Mars.
Båda delarna är avgörande för om liv – vare sig det är mikrober eller människor – kan trivas på planeten.