Kinas jätteuppdrag Tianwen-1 står redo på avfyrningsrampen och enligt planen ska raketen lyfta klockan 06.00 på torsdag morgon, men tidpunkten har ännu inte bekräftats slutgiltigt av Kinas rymdorganisation.
Du kan kolla de senaste, uppdaterade uppskjutningstiderna på den här sidan.
Går allt som planerat är det första gången som Kina skickar ett uppdrag till Mars.
Tianwen-1 består av tre farkoster: En omloppssond, en landningsplattform och en rover.
Tillsammans ska de samla in nya data som kan visa forskarna spår av potentiella livstecken på Mars.
Uppdragets farkoster är placerade i raketnosen på Long March 5, Kinas hittills största raket och den tredje mest kraftfulla i världen just nu – den ligger bara efter Falcon Heavy och Delta IV.
Följ Kinas uppdrag hela vägen till Mars
Kinas uppdrag Tianwen-1 står redo för uppskjutning. Se hela resan från det att raketen Long March 5 lyfter tills rovern landar på Mars.
Kinas sond ska samla data om en viktig bricka i pusslet om liv på Mars: metan.
Rovern Curiosity, som anlände till Mars 2012 och för tillfället är den enda aktiva rovern på planeten, har uppmätt stora, tillfälliga ökningar av mängden metangas vid Mars yta.
Men sonder i omlopp har inte uppmätt samma ökningar, vilket kanske innebär att metanet bryts ned på väg upp genom atmosfären.
Den kinesiska sonden ska söka efter metan längre ned i atmosfären och ge forskarna data som kan avgöra hur sannolik den ledande teorin kring metanet är.
Ämnet skapas i ett underjordiskt hav och kan komma från antingen stenmaterial eller mikroskopiskt liv.
Både mikrober och reaktioner mellan vatten och sten kan bilda metan, som i jorden kapslas in i ismolekyler kallade klatrater.
Enligt teorin smälter klatraterna på sommaren, varpå metangasen frisätts från jorden och stiger upp i atmosfären.
Sonder ska mäta Marsgaser
Två nya sonder i omloppsbana runt Mars ska göra mätningar av gaser i atmosfären. Därmed kan forskarna lösa tre stora gåtor om klimat, vatten och möjliga livsformer.
© MBRSC/UAE Space Agency & CASCHur växlar klimatet på Mars?
Forskarna har i dag en grov bild av klimatet på Mars, men med data från Hope-sonden kan de göra en detaljerad väderprognos med dagliga variationer i temperatur, molntäcke och nederbörd. Växlande temperaturer kan bland annat avläsas utifrån mängden infrarött ljus – värme – som koldioxid tar upp i atmosfären, främst våglängderna 7–8 och 14–16 mikrometer.
© MBRSC/UAE Space Agency & CASCHur snabbt förlorar Mars sitt vatten?
Mars har förlorat vatten länge. Hur fort vattnet försvinner visar hur länge biologiskt liv har kunnat utvecklas. Hope-sonden ska mäta mängden UV-ljus med våglängderna 121,6 och 135,6 nanometer. Just här avger vattnets beståndsdelar (väte och syre) ljus när de träffas av solens strålar. Med flera mätningar kan forskarna beräkna hur snabbt mängden vatten minskar.
© MBRSC/UAE Space Agency & CASCKan mikroorganismer vara källan till metan?
Kinas sond på uppdraget Tianwen-1 ska mäta metan i atmosfären. Inga andra sonder har hittills kunnat mäta de stora svängningarna i metan, som ytmätningar har påvisat. Med nya data ska forskare testa den ledande teorin: Metan bildas i ett underjordiskt hav, antingen av bergarten olivin eller av mikrober, och kapslas in i isstrukturer kallade klatrater, som smälter på sommaren så att metanet avdunstar.
Kina har aldrig tidigare skickat någon rover till Mars, men nu skjuter landet upp en soldriven robot på cirka 240 kilo.
Rovern är utrustad med bland annat tre kameror som ska avbilda marslandskapet, samt en så kallad magnetometer som kan mäta magnetfältet på Mars.
Jorden har ett magnetfält som skyddar oss mot solvinden – en ström av elektriskt laddade partiklar från solen.
Mars har ett mycket svagare magnetfält och är därför mer utsatt. Den kinesiska rovern ska mäta hur magnetfältet varierar i takt med solvindens växlande strömmar.
Mätningarna ska hjälpa till att måla upp en bild av dels strålningsrisken och dels klimatet på Mars.
Båda delarna är avgörande för om liv – vare sig det är mikrober eller människor – kan trivas på planeten.
Vi skriver Marshistoria 2020
Jorden och Mars intar perfekta positioner i förhållande till varandra just nu, och under de närmaste veckorna ska inte mindre än tre jätteraketer lastade med sonder och rovrar lyfta från jorden. Följ med Illustrerad Vetenskap hela vägen.
© Ken Ikeda MadsenJuli: Uppskjutningsfönstret öppnas
Omkring var 26 månad närmar sig jorden och Mars varandra under en månad – i år infaller perioden i juli till augusti – då uppdrag kan utnyttja solens gravitationskraft till att nå den röda planeten med effektivast möjliga bränsleförbrukning. Perioden kallas även ett uppskjutningsfönster.
© MBRSC/UAE Space Agency16 juli: Förenade Arabemiraten skickar i väg sond
För första gången någonsin skickar Förenade Arabemiraten upp en sond mot Mars. Sonden, vid namn Hope, ska lägga sig i omlopp runt den röda planeten och bland annat utföra mätningar av temperaturer och ozon i atmosfären.
© Xinhua/Ritzau Scanpix23 juli: Kina skickar upp tre farkoster
Det kinesiska rymdorganisationen har planerat sommarens största uppdrag mot Mars. I spetsen av en Long March 5-raket lastar de både en sond som ska lägga sig i omlopp, en landningsfarkost som ska göra mätningar på Mars, samt en rover som ska utforska det roströda landskapet. Om allt går enligt planen är det första gången, som Kina tar sig ända till Mars.
© JPL-Caltech/NASA30 juli: Nasas nya rover lyfter
Curiosity får sällskap av den splitternya rovern vid namn Perseverance, som exempelvis ska borra i Mars yta för att hitta livstecken. Perseverance rymmer även maskinen MOXIE, som kan omvandla koldioxid i Mars atmosfär till syre, vilket blir avgörande för människans framtida kolonisation av den röda planeten.
-
Juli 2020 – Februari 2021: Resan till Mars
Färden till Mars tar sju månader. På vägen måste farkosternas motorer göra små manövrar, så att de håller kursen exakt – annars riskerar de att flyga förbi Mars och fortsätta ut i det oändliga universum.
-
Februari 2021: Ankomst
När tre uppdrag anländer med två omloppssonder, en landningsfarkost, två rovrar och en minihelikopter, håller Nasa trafiken under konstant uppsikt. De sex farkosterna ansluter sig nämligen till sex aktiva omloppssonder, en rover och en landningsfarkost, och därmed uppstår det en reell risk för att farkosterna kan kollidera med varandra.
