Kinas Mars-uppdrag ankommer i dag

För första gången når ett kinesiskt uppdrag Mars. En sond i omlopp ska göra mätningar av atmosfäriska gaser som kan härröra från livsformer och om några månader kommer en landningsfarkost att släppa ned en rover i det röda landskapet.

Xinhua

Lästid: 7 minuter

Spara artikel

I dag når Kinas jätteuppdrag Tianwen-1 sitt mål efter drygt ett halvt års resa.

Det är första gången någonsin som Kina skickar ett uppdrag till Mars.

Tianwen-1 består av tre farkoster: En sond som ska befinna sig i omlopp runt planeten, en landningsplattform samt en rover.

Tillsammans ska farkosterna samla in nya data som kan hjälpa forskare att upptäcka potentiella livstecken på Mars.

Uppdragets farkoster kretsar runt den röda planeten i dag enligt plan, och i maj kommer landningsplattformen med rovern att kopplas loss från sonden och landa på Mars.

Följ uppdragets väg till Mars

Resan till Mars för Kinas uppdrag Tianwen-1, här animerad av den kinesiska rymdfartsorganisationen.

Kinas sond ska samla data om en viktig bricka i pusslet om liv på Mars: metan.

Rovern Curiosity, som anlände till Mars 2012 och för tillfället är den enda aktiva rovern på planeten, har uppmätt stora, tillfälliga ökningar av mängden metangas vid Mars yta.

Men sonder i omlopp har inte uppmätt samma ökningar, vilket kanske innebär att metanet bryts ned på väg upp genom atmosfären.

Den kinesiska sonden ska söka efter metan längre ned i atmosfären och ge forskarna data som kan avgöra hur sannolik den ledande teorin kring metanet är.

Ämnet skapas i ett underjordiskt hav och kan komma från antingen stenmaterial eller mikroskopiskt liv.

Både mikrober och reaktioner mellan vatten och sten kan bilda metan, som i jorden kapslas in i ismolekyler kallade klatrater.

Enligt teorin smälter klatraterna på sommaren, varpå metangasen frisätts från jorden och stiger upp i atmosfären.

© MBRSC/UAE Space Agency & CASC

Hur växlar klimatet på Mars?

Forskarna har i dag en grov bild av klimatet på Mars, men med data från Hope-sonden kan de göra en detaljerad väderprognos med dagliga variationer i temperatur, molntäcke och nederbörd. Växlande temperaturer kan bland annat avläsas utifrån mängden infrarött ljus – värme – som koldioxid tar upp i atmosfären, främst våglängderna 7–8 och 14–16 mikrometer.
© MBRSC/UAE Space Agency & CASC

Hur snabbt förlorar Mars sitt vatten?

Mars har förlorat vatten länge. Hur fort vattnet försvinner visar hur länge biologiskt liv har kunnat utvecklas. Hope-sonden ska mäta mängden UV-ljus med våglängderna 121,6 och 135,6 nanometer. Just här avger vattnets beståndsdelar (väte och syre) ljus när de träffas av solens strålar. Med flera mätningar kan forskarna beräkna hur snabbt mängden vatten minskar.
© MBRSC/UAE Space Agency & CASC

Kan mikroorganismer vara källan till metan?

Kinas sond på uppdraget Tianwen-1 ska mäta metan i atmosfären. Inga andra sonder har hittills kunnat mäta de stora svängningarna i metan, som ytmätningar har påvisat. Med nya data ska forskare testa den ledande teorin: Metan bildas i ett underjordiskt hav, antingen av bergarten olivin eller av mikrober, och kapslas in i isstrukturer kallade klatrater, som smälter på sommaren så att metanet avdunstar.

Kina har aldrig tidigare skickat någon rover till Mars, men nu skjuter landet upp en soldriven robot på cirka 240 kilo.

Rovern är utrustad med bland annat tre kameror som ska avbilda marslandskapet, samt en så kallad magnetometer som kan mäta magnetfältet på Mars.

Jorden har ett magnetfält som skyddar oss mot solvinden – en ström av elektriskt laddade partiklar från solen.

Mars har ett mycket svagare magnetfält och är därför mer utsatt. Den kinesiska rovern ska mäta hur magnetfältet varierar i takt med solvindens växlande strömmar.

Mätningarna ska hjälpa till att måla upp en bild av dels strålningsrisken och dels klimatet på Mars.

Båda delarna är avgörande för om liv – vare sig det är mikrober eller människor – kan trivas på planeten.

© Ken Ikeda Madsen

Juli 2020: Uppskjutningsfönstret öppnas

Cirka var 26:e månad befinner sig jorden och Mars på en linje under drygt en månad - 2020 infaller perioden mellan juli och augusti - då uppdrag kan använda sig av solens gravitation för att nå den röda planeten med mest effektiv bränsleförbrukning. Perioden kallas även för uppskjutningsfönster.
© MBRSC/UAE Space Agency

Den 16 juli 2020: Förenade Arabemiraten skickar iväg en sond

För första gången skickar Förenade Arabemiraten iväg en sond till Mars. Sonden som heter Hope och kommer att kretsa kring den röda planeten och bland annat utföra mätningar av temperaturer och ozon i atmosfären.
© Xinhua/Ritzau Scanpix

Den 23 juli 2020: Kina skickar iväg tre farkoster

Den kinesiska rymdorganisationen står bakom 2020:s största uppdrag till Mars. I spetsen på en lång raket lastar kineserna in en sond som ska kretsa runt Mars, en landningsfarkost som ska göra mätningar på Mars samt en rover som ska utforska det roströda landskapet.
© JPL-Caltech/NASA

Den 30 juli: Nasas nya rover lyfter

Curiosity får sällskap av den splitternya rovern vid namn Perseverance, som exempelvis ska borra i Mars yta för att hitta livstecken. Perseverance rymmer även maskinen MOXIE, som kan omvandla koldioxid i Mars atmosfär till syre, vilket blir avgörande för människans framtida kolonisation av den röda planeten.
Juli 2020 – februari 2021: Resan till Mars

Färden till Mars tar sju månader. På vägen måste farkosternas motorer göra små manövrar, så att de håller kursen exakt – annars riskerar de att flyga förbi Mars och fortsätta ut i det oändliga universum.
Februari 2021: Ankomst

När tre uppdrag anländer med två omloppssonder, en landningsfarkost, två rovrar och en minihelikopter, håller Nasa trafiken under konstant uppsikt. De sex farkosterna ansluter sig nämligen till sex aktiva omloppssonder, en rover och en landningsfarkost, och därmed uppstår det en reell risk för att farkosterna kan kollidera med varandra.