Efter många års förberedelser i Förenade Arabemiraten sköts sonden Hope upp mot Mars klockan 23:58 på söndagskvällen.
Kort efter att sonden hade kopplats loss från bärraketen trodde man – i några få, men långa och pulshöjande minuter – att sondens solpaneler inte skulle fällas ut.
I så fall hade inte sonden kunnat ladda batterierna – och all framtida kommunikation skulle gå förlorad. Men plötsligt började solpanelerna att fungera och en tvåvägskommunikation kunde etableras.
Sonden, som skickades i väg mot Mars med bärraketen H-IIA från Tanegashima Space Center i Japan, ska lägga sig i omlopp runt den röda planeten och bland annat undersöka klimat och växthusgaser.
Raketen är fylld med nästan 250 ton bränsle fördelad mellan raketens två steg, och två mindre så kallade boostermotorer, som sitter på var sin sida.
Det är första gången någonsin som Förenade Arabemiraten skickar ett uppdrag till Mars – och uppdraget är bara det första av tre stora Marsuppdrag som lyfter under loppet av ett par veckor denna sommar.
Följ uppskjutningen av Hope
Hope ska för första gången kartlägga det globala klimatet på Mars. Det innebär att sonden ska samla in data om klimatet på hela planeten, vilket kommer att hjälpa alla forskare som hittills bara har haft brottstycken att analysera.
Sonden ska bland annat hitta svar på två av forskarnas stora frågor om Mars: Hur är klimatet? Och hur snabbt försvinner vattnet från planeten?
Forskarna har i dag bara en grov bild av klimatet på Mars, men med data från Hopesonden kan de göra en detaljerad väderprognos med dagliga variationer i temperaturer, molntäcke och nederbörd.
Svängningar i temperaturer kan bland annat avläsas utifrån mängden infrarött ljus – värme – som koldioxid i atmosfären tar upp. Koldioxid tar speciellt upp ljus på våglängderna 7–8 och 14–16 mikrometer.
Vi skriver Marshistoria 2020
Jorden och Mars befinner sig i perfekta positioner i förhållande till varandra just nu, och inom loppet av ett par veckor lyfter inte mindre tre jätteraketer lastade med sonder och rovrar. Du kan följa med hela vägen här hos Illustrerad Vetenskap.
OBS: Datum kan komma att flyttas – raketuppskjutningar blir ofta senarelagda.
Juli: Uppskjutningsfönstret öppnas
Omkring var tjugosjätte månad placerar sig jorden och Mars i linje i lite mer än en månad – i år infaller perioden i juli–augusti – så att uppdrag kan utnyttja solens gravitationskraft till att nå den röda planeten med effektivast möjliga bränsleförbrukning. Perioden kallas också ett uppskjutningsfönster.
19 juli: Förenade Arabemiraten skickar i väg sond
För första gången någonsin skickar Förenade Arabemiraten i väg en sond till Mars. Sonden vid namn Hope ska lägga sig i omlopp runt den röda planeten och bland annat utföra mätningar av temperaturer och ozon i atmosfären.
23 juli: Kina skickar upp tre farkoster
Kinas rymdorganisation har planerat sommarens största uppdrag till Mars. I spetsen av en Long March 5-raket lastar de både en sond som ska lägga sig i omlopp, en landningsfarkost som ska utföra mätningar på Mars, samt en rover som ska utforska det roströda landskapet. Om allt går enligt planen är det första gången som Kina når Mars.
30 juli: Nasas nya rover lyfter
Curiosity får sällskap av den splitter nya rovern vid namn Perseverance, som exempelvis ska borra sig ned i Mars yta för att söka efter livstecken. Perseverance rymmer även maskinen MOXIE, som kan omvandla koldioxid i Mars atmosfär till syre, vilket blir avgörande för människans framtida kolonisation av den röda planeten.
Juli 2020 – Februari 2021: Resan till Mars
Färden till Mars tar sju månader. På vägen ska farkosternas motorer göra små manövrar, så att de håller kursen exakt – annars riskerar de att flyga förbi Mars och fortsätta ut i det oändliga universum.
Februari 2021: Ankomst
När så många som tre uppdrag anländer med två omloppssonder, en landningsfarkost, två rovrar och en minihelikopter, så håller Nasa trafiken under uppsikt. De sex farkosterna ansluter sig nämligen till sex aktiva omloppssonder, en rover och en landningsfarkost, och därmed föreligger det en reell risk att farkoster kan kollidera med varandra.
Stjärnbilder visar vägen
När Hope-sonden har kopplats från bärraketen och själv ska navigera mot Mars, sker det med hjälp av stjärnbilder.
Ombord finns en så kallad star tracker, som använder sig av astronomernas kunskaper om var olika mönster av stjärnor befinner sig i förhållande till varandra.
På så sätt kan sonden på vägen göra små manövrar för att hålla kursen, som går i en ellips från jordens omlopp runt solen och ut till Mars omlopp runt solen.
I och med uppskjutningen av Hope börjar samtidigt nedräkningen till nästa marsuppdrag: Kinas nya rover på uppdraget Tianwen-1, som också har med sig en sond i stil med Hope, samt en landningsplattform.
Det kinesiska marsuppdraget följs kort senare av Nasa, som skickar i väg rovern Perseverance för att borra efter livstecken på den röda planeten.
Samtliga uppdrag ska enligt planen komma fram till Mars i februari 2021.