Fem myter om månförmörkelse

Under en månförmörkelse blir månen röd som blod. Det har genom alla tider skrämt och förundrat folkslag och till och med orsakat människors död.

Columbus blodmåne

1. Inkariket: Jaguar slukade månen

Inkafolket trodde att månen blev blodröd när en jaguar angrep och åt den annars blekgula månen.

Men månen var inte stor nog att mätta det hungriga kattdjuret, som enligt myten efter måltiden skulle komma ned till jorden och äta alla människor och djur.

För att skrämma bort rovdjuret förde inkafolket oväsen. Med höjda spjut skrek de mot himlen och slog sina hundar för att få dem att yla och skälla hotfullt.

2. Mesopotamien: Kungen byttes ut mot en vikarie

I forntidens Mesopotamien – dagens Irak – kunde de lärda förutsäga månförmörkelser. Och när de visste att månen snart skulle bli blodröd skyndade de sig att varna sin kung och kamouflera honom till vanlig medborgare, medan en vikarie för regenten i stället intog tronen.

Månförmörkelsen tolkades som en skymf och till och med ett hot mot kungen. Den stackars vikarien fick i stället ta emot månförmörkelsens lidande. Efteråt mördades han av kungahuset och den äkta kungen kunde återvända.

Avlösaren utsågs och kläddes sedan ut till kung.

3. Kina: Blodmånen förvarnade om bränder

Som i andra kulturer uppfattade invånarna i den kinesiska Zhou-dynastin, som varade från 1046 till 256 f.Kr., blodmånar som ett illavarslande tecken från högre makter. Enligt kinesisk vidskepelse hotade hungersnöd och epidemier när månen blev röd.

Kineserna trodde att den glödande månen blev sönderbiten av drakar eller vilda djur och ringde därför i klockor för att skrämma i väg angriparna.

4. Amerika: Fruar räddade månen

Enligt ett av Kaliforniens ursprungsfolk, den så kallade Hupa-stammen, hade månen ett harem av tjugo fruar samt en enorm flock husdjur.

Om månen inte försåg djuren med tillräckligt med föda gick de till angrepp mot sin herre, som färgades röd som blod.

Lyckligtvis grep alla fruarna in och försvarade månen, innan de samlade in blodet och vårdade den sårade månen stark igen.

En hupa-kvinna med sitt barn.

5. Västafrika: Månförmörkelsen är försoningens tid

När månen färgas röd är det ett tecken på att den strider mot solen, enligt Batammaliba-folket i de västafrikanska länderna Togo och Benin.

Men folket medlar mellan de båda himlakropparna och ber dem bli vänner igen, samtidigt som de själva tar tillfället i akt att försonas med fiender och begrava gammalt groll.

Seden praktiseras fortfarande.