Fjärrstyrda rovrar dundrar fram över månytan, astronauternas hälsostatus kan avläsas i realtid och all aktivitet kan videostreamas i hög upplösning.
Så ser visionen för Nasas Artemisprogram ut, ett program som ska ta den första kvinnan och nästa mannen till månen 2024 och upprätta en månbas 2030. Avgörande för att kunna uppnå uppdragets mål är att etablera ett trådlöst nätverk på månens yta.
Nasa tog nyligen det första steget mot nätverkstäckning genom att ge ett bidrag på 14 miljoner dollar till Nokias amerikanska filial.
Nu väntar en storslagen uppgift för det finska teknikföretaget som redan 2022 ska rulla ut infrastrukturen för kommunikationen.
Står emot strålningsbombardemang
Nokias uppgift är att upprätta det första mobilnätet i rymden som ska användas för säker och effektiv kommunikation mellan maskiner, människor och månbaser.
Nätverket ska installeras på månens yta i slutet av 2022 med hjälp av ett månlandningsfartyg - en så kallad hopper - från det amerikanska företaget Intuitive Machines.
4G-nätverket kommer att transporteras ombord på månlandningsfartyget NOVA-C (mitten), en av tre partners i Nasas Commercial Lunar Payload Services.
Utrustningen består av en basstation byggd av moduler. En modul komprimerar röst och data, en annan består av programvara som kan fjärrstyra till exempel underhåll av utrustningen och en tredje installerar de antenner som kan skicka och ta emot alla nödvändiga signaler. Efter landningen konfigurerar nätverket sig helt automatiskt.
Tekniken är både robust nog för att överleva landningen på månen och för att fungera i både kyla, extrem värme och i ett bombardemang av strålning från solen. Samtidigt är den kompakt och energieffektiv.
Utforska Nasas framtida månbas:
Artikeln fortsätter efter grafiken.
Månbasen blir självförsörjande
Forskarna har börjat planera framtidens permanenta månbas, som ska vara självförsörjande med vatten, syre och mat. Där ska man på sikt ägna sig åt gruvdrift och produktion av raketbränsle till expeditioner längre ut i solsystemet.
Solpaneler ger energi
Dagtid ger solceller el till bostäder, gruvutrustning och bränslefabriker. På nätterna täcks energibehovet av bränsleceller som omvandlar syre och väte till vatten.
Robotfordon smälter is till vatten
Isen på månens yta ligger framför allt på botten av djupa, kalla kratrar. Vattnet kan utvinnas med robotfordon som förångar isen och samlar vattenångan i behållare.
Växthus producerar mat
Livsmedel som grönkål, potatis och tomater odlas i övertäckta växthus där växternas rötter badar i näringsrikt vatten. Ljuset kommer från lysdioder.
Byggnader skyddar mot strålning
På månen finns ingenting som skyddar mot vare sig strålning eller meteoriter. Ett uppblåsbart skelett till bostäder och arbetsplatser tas med från jorden och täcks av ett tak av tegel som tillverkas på plats med 3D-skrivare.
Måndamm ger syre och metaller
Måndamm innehåller syre, som är bundet i metalloxider. Syret kan friges med höga temperaturer och i en reaktion med väte. Som en extra bonus får måninvånarna även metaller.
Nätverk underlättar livet på månen
Tidigare har astronauter på månuppdrag kommunicerat med varandra, månlandningsfarkoster och jorden via radioantenner installerade i ryggsäckar.
Med hjälp av det nya nätverket kan månuppdrag i framtiden kommunicera över större avstånd. Det går dessutom snabbare och är mer stabilt än idag, vilket är avgörande för Artemis-programmets framgång.
Exempelvis möjliggör nätverket att navigationsutrustning kan visa vägen i realtid, vilket innebär att astronauterna kan fjärrstyra all sin utrustning.
4G-nätverket ska främst stödja kommunikationen på månen, men kan i teorin även anslutas till internet på jorden.
Inledningsvis kan det så kallade LTE-nätverket komma upp i 4G-hastigheter, som senare kan uppgraderas till blixtsnabb 5G.